Idag försöker många regioner att konstruera kluster då det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lösa regionala tillväxtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ då det tas för givet att interaktion mellan aktörer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett självändamål. På liknande sätt som kluster ses som ett verktyg för regional tillväxt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling. Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fårösund 2014-2016, vilket utgör studieobjektet i denna fallstudie. Studien syftar till att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom Region Gotlands satsning av ett filmkluster samt hur filmklustrets innebörd tolkas av olika aktörer i projektet. Olika uppfattningar om vad filmklustret ska syfta till kan leda till olika handling, med risk för att filmklustrets önskade effekter inte nås, då framgångsrika kluster kräver samordning. Studien är av kvalitativ ansats och bygger på djupintervjuer samt dokument. Den teoretiska referensramen utgörs av översättningsteorin som ett sätt att förstå drivkrafter och tolkning bakom organisatoriska förändringar. Studien har visat att drivkraften bakom filmklustret handlar om att skapa ett meningsinnehåll som sträcker sig bortom effektiv problemlösning. Filmklustersatsningen är influerad av andra moderna regioner och rådande trender i samhället och drivs av en vilja att förändra sin gamla identitet. Filmklustret består i nuläget av multipla identiteter som är ett resultat av aktörernas något skilda tolkningar av vad kluster ska innebära med risk för att de förväntade effekterna inte nås.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Region Gotlands utveckling av hanteringen kring trygghet ur ett genusperspektiv har förändrats över tid i två olika översiktsplaner. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av översiktsplanerna där uppkomsten av ord räknas samt en dokumentstudie där olika avhandlingar, studier och böcker ligger till grunden för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att den äldre översiktsplanen väldigt sparsamt hanterar ämnet trygghet i jämförelse med den senare planen som har ett genomgående tema av social hållbarhet där bland annat trygghet ingår. Detta resultat bygger på det ökade intresset för trygghetsfrågor ur ett genusperspektiv i samhället, något som Region Gotlands översiktsplaner visar exempel på. Slutsatsen visar utifrån de tolkningar som har gjorts av materialet och analysen att Region Gotlands översiktsplaner är i samspel med vad det mänskliga behovet från befolkningen kräver för att kunna nå ett fritt och jämlikt samhälle.

Region Gotland har under en längre tid privatiserat tjänster som tidigare utfördes av Region Gotland själva. Hur går det till när en privat aktör tar över eller startar en verksamhet och hur ser kraven på verksamheten ut? Idag använder Region Gotland Balanserade styrkort i sin styrning och hur påverkar denna typ av styrning privata aktörer? Denna uppsats fokuserar på vilken effekt Socialnämndens styrning har på upphandling, kommunikation och uppföljning. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt styr Socialnämnden privata och offentliga aktörer inom särskilt boend epå Gotland. Syftet med denna rapport är att undersöka hurvida Region Gotlands styrmodell påverkar upphandling, kommunikation och uppföljning mellan Region Gotland och aktörer inom särskilt boende på Gotland. Intervjuer har gjorts med personer i nyckelpositioner inom Region Gotland. Fördjupade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer på två olika boenden. Ett boende i privat regi och ett boende i offentlig regi. Vi presenterar även information om Regionens Balanserade styrkort med fördjupning på Socialnämndens styrkort. / The municipality of Gotland has for some time now privatized social services traditionally performed by the municipality of Gotland themselves. How does it work when a private corporation starts to run such services and what are the requirements for the new organization? The municipality of Gotland uses Balanced Scorecard in its management control. How does this kind of governance affect private companies? This paper focuses on the affects of the municipality´s Management control regarding procurement, communication and monitoring. In what way does the management control of the social welfare affect the private and public actors in special housing in Gotland? The purpose of this study is to investigate whether the Balanced scorecard has affected procurement, communication and follow-up between the municipality of Gotland and organizations in special housing in Gotland. Interviews were conducted with persons in key positions within the Region Gotland. In-depth interviews were made with managers in two specific places. In one special housing in the private sector and another in the public sector. We also present information about the region's Balanced scorecard with focus on the social welfare scorecard.

The Swedish Island of Gotland is well-known for being prosperous in cultural  and natural values, as well as for its attractiveness as a touristic destination that draws local and international visitors to its myriad of cultural activities, offerings and establishments. For those reasons, Region Gotland has created comprehensive plans aimed at achieving goals related to exalting the image of the island as place for sustainable tourism and the promotion of culture. However, it is important to identify possible problematics that may arise during the implementation of such plans, and additionally it is important to compare and analyze the directives of the Region against what cultural actors and artists perceive in their day-to-day activities. Therefore, based on the existing literature, the collected data, and the identified themes in this research, a model that seeks to incorporate concepts related to the Promotion of Culture, Culturally Sustainable Enterprises and Cultural Tourism will be presented as a solution to tackle the problems and issues that cultural destinations such as Gotland might face.

Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jämn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har både sina förespråkare och kritiker. När det gäller de stora partierna inom de olika politiska blocken, är konsensus numera att konkurrensutsättning är här för att stanna, skiljelinjen ligger mer på hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsättas. Även bristen på en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har väckt kritik. Kostnadseffektivitet är det som förespråkas vid konkurrensutsättning och används som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet på ett mer företagsekonomiskt effektivt sätt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland använder sig av konkurrensutsättning och upphandling för att nå en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jämföra det empiriska underlaget mot tillgängliga teoretiska källor. För uppsatsen har följande två frågeställningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) På vilket sätt genomförs konkurrensutsättning för att uppnå företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser används på bästa sätt? Uppsatsen visade inte på något otvetydigt klargörande när det gäller ekonomisk vinst vid konkurrensutsättning, eftersom uppföljning och utvärdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utsträckning som vore önskvärd. Detta skapar problem med att dra några konkreta slutsatser om det råder någon ekonomisk skillnad, ifall verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi, det blir mer ett antagande än bevisad kunskap. Det framkom även att den byråkratisering som medföljer vid konkurrensutsättning innebär ökad kostnad för det offentliga, och det är inte alltid som effektiviseringarna motsvarar omkostnaderna. Ingen av respondenterna ansåg att konkurrensutsättning är ett felaktigt förfarande utan det behövs mer tid för att bygga upp kunskapen, och att därmed fullt ut utnyttja upphandlingen som ett ekonomiskt instrument. Skiljepunkten mellan respondenterna är snarare hur användandet av konkurrensutsättning bör användas för att gynna Region Gotland och det lokala näringslivet. Flertalet av de anbudsförfaranden som har utfallit med bra resultat, är inom områden där konkurrensutsättning har använts under längre tid, och ”trial and error” är en av förklaringarna som uppsatsen har kommit fram till. Storleken på förfrågningsunderlagen är betydelsefullt, för att öka antalet anbud och därmed konkurrensen. Vilket i sin tur minskar risken för oligopol - eller monopol - ställning för något enstaka storföretag.  Antalet anbud ger också en prispress vilket för det offentliga kan betyda större ”effektivitetsvinster”. / The proportion of Swedish public sector exposed to competitive tendering has increased steadily since the early 1990s. This development or progress has its proponents as well as critics. As for the major parties in the two political blocs, there is now a consensus that competitive tendering is here to stay. The dividing line is more on what proportion of the public sector to be opened to competition. The purpose of this thesis was to examine how The Region of Gotland uses the competitive tendering and procurement to achieve business efficiency in their activities, and compare the empirical basis in relation to the available theoretical sources. For our thesis the following questions are chosen: In what way are implementations of competitive tendering used in order to achieve business efficiency within the public sector? To what extent is monitoring of public sector to ensure that allocated resources are used as intended in the best way? The empirical data shows that there is no straight line in terms of financial results of competitive tendering, as the monitoring and evaluation of procurement activities does not occur to the extent needed. For the same reason a comparison with financial outcome of public operation would become more an assumption than proved knowledge. Areas where a tender procedure has turned out with good results are mostly, in areas where competition has been used for a long time. Our conclusion is that time is needed to develop knowledge of good practice and examples. The size of the tender specifications is important, to increase the number of tender and thus competition. This in turn reduces the risk of monopoly. The number of tenders also provides a downward pressure in prices which can mean greater “efficiency gains”.