The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard. The purpose of this study is to analyze how the balanced scorecard serves as an approach for controlling the hospital. The purpose of the study is to increase our knowledge and get better insight by examining the problems that may arise during the implementation of a balanced scorecard. The chosen method to this study is qualitative research with the influence of the inductive approach. Eight interviews were carried out at the Sahlgrenska University Hospital to get an overview about the selected topic. The chosen theory to the study is based on Kaplan and Norton's theories and other scientists as Funck, Assiri, Johnson and Atkinson. The study also applied research articles and literature in the theoretical framework. The study's research question is clarified as what types of problems can arise during the design and implementation of a balanced scorecard in hospitals. We have found that the balanced scorecard requires success factors such as communication, knowledge and learning, motivation, commitment, time management, a relevant and easy used scorecard and a clear vision, strategy and results for a successful implementation.

No description available.

No description available.

Engagerade medarbetare kan leda till ökad effektivitet och produktivitet, men även till ökad kundnöjdhet och lägre personalomsättning. Arbetsmotivation kan bidra till ett ökat engagemang och en organisations val av ekonomistyrningsverktyg kan därmed påverka motivationen. BSC är ett ekonomistyrningsverktyg som kan användas för att förmedla ut organisationens strategier till dess medlemmar i form av olika målsättningar. Mål och olika strategier kan enligt Jacobsen och Thorsvik (1998) ha positiva effekter på en organisation och dess anställda. Målen kan även ha en motiverande effekt på de anställda då ett uppsatt mål kan få dem att anstränga sig lite extra och organisationens strategier kan ge dem vägledning i arbetet mot målen. Två olika perspektiv (chefsperspektiv och medarbetarperspektiv) har antagits och som ligger till grund för problemformuleringen: Hur används BSC för att motivera de anställda i organisationer? På vilket sätt motiveras anställda av den information som återfinns i BSC? Syftet med denna studie är att genom en fallstudie undersöka om BSC används som ett motiverande verktyg i en kommunal förvaltning. Detta har gjorts genom att undersöka om chefer använder BSC som ett motiverande verktyg gentemot de anställda men även genom att undersöka om de anställda motiveras av BSC i det dagliga arbetet. Vi har även studerat fallets BSC för att se om det innehåller motivationsfaktorer som kan kopplas till den utvalda teorin. En kvalitativ forskningsstrategi ligger som grund för denna uppsats och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer för att få utvecklade och fylliga svar. I denna uppsats berör den utvalda teorin motivation och balanserade styrkort (BSC), och detta utgör uppsatsens referensram. Teorin består av fyra delar och börjar med en kort förklaring av två klassiska motivationsteorier; Maslows behovsteori och Herzbergs tvåfaktorteori. Detta görs då det inte finns särskilt mycket moderna teori om motivation, men den som finns är ofta grundad på någon av dessa två klassiska teorierna. Därefter beskrivs de moderna motivationsteorierna samt BSC uppbyggnad och användningsområde. Slutsatsen vi har kommit fram till är att chefer till viss del använder BSC för att motivera sina anställda, men att det inte är BSC primära syfte. De tycker att BSC är ett bra komplement men att det behövs mer än så för att deras anställda ska känna sig motiverade. De anställda verkar inte motiveras till av BSC utan motiveras mer av en inre tillfredställelse. Därför verkar inte BSC räcka som det enda motiverande verktyget i en organisation

<p>I en organisation som arbetar med processorientering bör mätningar göras som kan ge information om processerna för att ständigt förbättra dessa. Att ha ett fungerande system för mätningar kan leda till styrning eftersom det pekar på vad som är viktigt, det kan identifiera problem, ge återkoppling på arbetsinsatser och motivera till utveckling. Att även utvärdera mätningarna och deras resultat för att hitta grundorsaker och lösningar till problem är en förutsättning för en kontinuerlig utveckling, och ett viktigt steg mot en lärande organisation. I en utbildningsorganisation handlar en stor del av kvalitetsarbetet om att utföra, och lära av, utvärderingar av utbildningarna eftersom detta är vad som skapar värde åt kunden.</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningar för integrerat mät- och utvärderingssystem för en utbildningsprocess och de utbildningar som produceras och genomförs inom denna, samt även att finna en form eller en modell för detta på operativ nivå. För att svara mot detta syfte har flera undersökningar gjorts inom ett valt företag, bl.a. har en intervjuundersökning gjorts där nuläget vad gäller utvärdering och uppföljning har klargjorts för att undersöka förutsättningarna för ett integrerat system i företaget. Därtill har informella intervjuer samt deltagande observationer stärkt bilden och gett en förståelse för företagets kultur och övergripande problembild. En intervju med kvalitetschefen har gett inblick i företagets kvalitetsarbete och hur tankarna har gått gällande mätningar i processen. Baserat på detta har författaren utarbetat en modell för mätningar med hjälp av indikatorer. Denna modell har formen av ett balanserat styrkort men perspektiven är anpassade till det system detta företags verksamhet ingår i, med exempelvis myndighetskrav. Studiens resultat visar att det är möjligt att skapa och implementera ett integrerat mätsystem för interna processmätningar och utbildningsutvärderingar, att det är önskvärt och kanske till och med ofrånkomligt. Ett komplett mätsystem bör införas i delaktighet med berörda medarbetare. Den utvecklade modellen kan fungera som en del i ett sådant system och den kan användas som ett verktyg i kulturförändring gentemot en lärande organisation.</p>

I en organisation som arbetar med processorientering bör mätningar göras som kan ge information om processerna för att ständigt förbättra dessa. Att ha ett fungerande system för mätningar kan leda till styrning eftersom det pekar på vad som är viktigt, det kan identifiera problem, ge återkoppling på arbetsinsatser och motivera till utveckling. Att även utvärdera mätningarna och deras resultat för att hitta grundorsaker och lösningar till problem är en förutsättning för en kontinuerlig utveckling, och ett viktigt steg mot en lärande organisation. I en utbildningsorganisation handlar en stor del av kvalitetsarbetet om att utföra, och lära av, utvärderingar av utbildningarna eftersom detta är vad som skapar värde åt kunden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningar för integrerat mät- och utvärderingssystem för en utbildningsprocess och de utbildningar som produceras och genomförs inom denna, samt även att finna en form eller en modell för detta på operativ nivå. För att svara mot detta syfte har flera undersökningar gjorts inom ett valt företag, bl.a. har en intervjuundersökning gjorts där nuläget vad gäller utvärdering och uppföljning har klargjorts för att undersöka förutsättningarna för ett integrerat system i företaget. Därtill har informella intervjuer samt deltagande observationer stärkt bilden och gett en förståelse för företagets kultur och övergripande problembild. En intervju med kvalitetschefen har gett inblick i företagets kvalitetsarbete och hur tankarna har gått gällande mätningar i processen. Baserat på detta har författaren utarbetat en modell för mätningar med hjälp av indikatorer. Denna modell har formen av ett balanserat styrkort men perspektiven är anpassade till det system detta företags verksamhet ingår i, med exempelvis myndighetskrav. Studiens resultat visar att det är möjligt att skapa och implementera ett integrerat mätsystem för interna processmätningar och utbildningsutvärderingar, att det är önskvärt och kanske till och med ofrånkomligt. Ett komplett mätsystem bör införas i delaktighet med berörda medarbetare. Den utvecklade modellen kan fungera som en del i ett sådant system och den kan användas som ett verktyg i kulturförändring gentemot en lärande organisation.

Bakgrund: Sedan mitten på 1900-talet har många faktorer kommit att påverka organisationers sätt att samordna och organisera sig. Förändringstryck såsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förändringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populärt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hälso- och sjukvården. De finns dock ett flertal forskare som hävdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i Folktandvården i Uppsala län. Vidare ämnar vi, att utifrån ett klinikperspektiv, påvisa vilken inverkan införandet av balanserade styrkort haft på Folktandvården i Uppsala län. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie utförts på Folktandvården i Uppsala län. Datainsamlingen har skett genom sammanställning av relevant litteratur samt intervjuer med 11 respondenter från ledning samt kliniknivå. Resultat: Vår fallstudie har visat att det balanserade styrkortet har haft en positiv inverkan i Folktandvården i Uppsala län på så sätt att arbetsuppgifterna blivit tydligare i verksamheten. Vi har kunnat se att det balanserade styrkortet går att förankra i en komplex organisation men dock inte problemfritt. Styrkortet kan lätt tendera till att expandera och målen i styrkortet kan bli otydliga för de anställda. För att lyckas krävs ett stort engagemang och delaktighet från alla inom organisationen. Utbildning och kommunikation är centrala delar för att förbättra medarbetarnas förutsättningar till att lyckas med användandet. Ledningens engagemang kan ses som avgörande för att styrkortet ska kunna förankras i verksamhetens olika led.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta fram en Corporate Performance Management strategi som man kan nyttja för att ändra organisationsstrukturen till att uppnå en mer holistisk struktur med hjälp utav Business intelligence verktyg. Helt enkelt hur man skapar en helhet inom organisationen med en Business intelligence strategi. Den forskningsfråga som författaren har fokuserat mest på involverar hur man utvecklar och implementerar en CPM-strategi. De andra frågorna utreder vilka fördelar som finns med att införskaffa en CPM strategi och vilka Business intelligence verktyg som används i en CPM-strategi. I denna uppsats utförs en studie om begreppet Corporate Performance Management och kunskapsbidraget är en strategi för hur man utvecklar och implementerar CPM. Manuella sökningar efter litteratur ifrån olika bibliotek har granskats och både böcker och artiklar har hittats. Internet har självklart använts till att söka efter datorbaserad information och författaren har hittat relevanta artiklar. Forskningsfrågorna har också besvarats genom att utföra intervjuer med leverantörer och en forskare inom CPM. En kognitiv forskningsprocess har bedrivits där en inledande diskussion har inspirerat fram forskningsfrågor som har lett vidare till att en förstudie har genomförts. Informationen ifrån denna har i sin tur lett fram till en problemdiskussion, nya forskningsfrågor och ett nytt syfte.</p><p>Fördelarna med en CPM-strategi är att man kan organisera, automatisera och analysera processer och system, detta förenar organisationens olika enheter för att kunna fatta beslut som är det bästa för organisationen som helhet och gör så att användaren kan effektivisera sin arbetsdag och få mer tid för andra viktiga arbetsuppgifter med mera. En CPM-strategi består först utav att man gör en första övergripande analys av verksamheten för att kunna ta fram en strategi. Man jobbar effektivt med taktiska och operativa frågor. Därefter utvecklas en kravspecifikation vilken inkluderar en omfattande kravanalys. Viktiga moment är intervjuer med anställda samt öppna diskussioner med personalen. Nästa moment är att CPM-strategin designas genom att verksamheten modelleras upp och arkitekturen bestäms. I nästa steg utvecklar man systemet, det finns olika lösningar att ta till sig. En lösning är att använda sig utav en lokal leverantör som erbjuder en färdig standardlösning, en annan lösning är att utveckla systemet inhouse eller outsourca till ett låglöneland. Därefter så sker själva implementationen och testningen utav strategin och då finns det ett antal steg som man följer, implementationen bygger dock mycket på erfarenheter ifrån tidigare projekt och det finns inga riktiga mallar för hur detta ska ske. Personalen utbildas därefter på nya lösningar som har utarbetats, utan denna kunskap så kommer de kanske inte att kunna använda den. Då den egna verksamheten och omvärlden förändras hela tiden så måste man hela tiden ha en grupp som stödjer underhållet utav CPM-strategin. Det mest kända Business intelligence verktyget inom CPM är Excel och det vanligaste användandet är olika rapporter.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Efter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar. Inom forskningsvärlden har vi dock funnit en bristfällig förekomst av litteratur som behandlar utvärdering av balanserade styrkort och därför ville vi undersöka om företag genomför utvärderingar av modellen och på vilket sätt detta sker.</p><p>Syfte</p><p>Undersöka hur företag kan utvärdera sitt balanserade styrkort genom att; försöka förklara de bakomliggande faktorerna till utvärdering, studera erfarenheter kring styrkort samt diskutera olika effekter företag har uppnått med sitt styrkortsarbete med mål att bygga en modell för utvärdering av balanserade styrkort.</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört intervjuer med tio management konsulter med erfarenheter av balanserade styrkort för att kunna ta del av deras erfarenheter från ett stort antal företag som är verksamma inom flera olika branscher.</p><p>Resultat</p><p>Vi har i studien kommit fram till att företag, på sätt och vis, utvärderar sina styrkort men det finns ingen generell modell. Vi har även tagit fram en modell för hur en utvärdering av det balanserade styrkortet kan genomföras. I denna modell bör företagen utgå från sina egna strategier och syften för att sedan kunna analysera resultatet och vid behov revidera modellen.</p> / <p>Background</p><p>Due to the critic that surged against traditional management control systems, Kaplan and Norton developed the model of the balanced scorecard (BSC), which through a cause and effect relationship compiles critical success factors in both financial and non-financial measures. When the BSC was developed, in 1992, it drew a lot of attention because it structures the organization in a comprehensive and understandable way and thereby visualizes the vision and strategy of a company. Its attention was so great that some people chose to call it a trend. After a few successful years the trend started to decline, which could be the cause of that companies did not put enough power in the implementation. These changes in the use of BSC awoke our interest to find evaluations about how the model works. We have however found that within the world of research there is a lack of literature treating evaluation of the BSC and therefore we would like to investigate if companies do evaluations and in what way this occurs.</p><p>Purpose</p><p>Investigate how companies can evaluate their BSC through; trying to explain the reasons for evaluation, study the experiences around BSC and discuss the effects that have been achieved with the BSC, with the purpose to develop a model for evaluation of the BSC.</p><p>Method</p><p>We have carried out ten interviews with management consultants with experiences of BSC to be able to take benefit of their experiences from a large number of companies operating in several different industries.</p><p>Results</p><p>We have concluded that companies, in a manner, do evaluate their BSC but there is no universal model. Therefore we have developed a model for how an evaluation of the BSC could be carried out. We suggest that companies start from their own strategies and purposes with the mean to be able to analyze the results and if necessary revise the model.</p>

<p>Summary</p><p>Background: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.</p><p>The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden. The County Councils have generally introduced the concept before the municipalities, even though there is an exception to every rule. One county council which is in the forefront is the County Council of Östergötland, which found the Balanced scorecard interesting as early as in 1992, even though it was then a tentative idea. Today, the whole organization is marked by the Balanced Scorecard approach. Strangely enough, no external evaluation has ever been made of the Balanced scorecard in the County Council of Östergötland, which we consider is an argument for doing so in a master thesis.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate how the primary care sector in the County Council of Östergötland uses the Balanced scorecard as a management control tool, and to discuss if Balanced Scorecard is an appropriate model for managing the organization.</p><p>Procedure: The study is based on a qualitative method, where we have made six personal interviews with people working at different levels in the primary care sector in the County Council of Östergötland, in order to be able to get some knowledge of the whole chain. This approach coincides with our hermeneutic basic view. We have, with regard to the scarcity of time within the thesis course, been forced to make a delimitation, which means that we have only investigated the primary care in the western part of Östergötland. Then the study contains a documentary investigation, used as the theoretical frame of reference.</p><p>Results: The results show that the primary care sector in the County Council of Östergötland have been quite successful in their work with the Balanced Scorecard so far. With regard to the management’s purpose, the model is quite adequate to reach their objectives. Nevertheless, we consider that the situation today indicates that they did not use the potential of the scorecards. Further commitments has to be done within the areas of strategic learning and a frame of reference, to be able to use the Balanced Scorecard as a that management control tool its was inteded to be, originally</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: Ekonomistyrning är viktig i all verksamhet, oavsett om den bedrivs i privata företag eller i offentlig regi, då ekonomi i grunden handlar om att hushålla med knappa resurser. Synen på ekonomistyrning är dock inte homogen och har skiftat över tid. För svenskt vidkommande har ekonomistyrningen inom offentlig sektor under senare år genomgått stora förändringar, inte minst från i mitten av 1980-talet och framåt, en utveckling som varit ett resultat av en ökad fokus på effektivitet och allt knappare ekonomiska ramar, inte minst i kölvattnet av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många kommuner och landsting övergav den traditionella budgetstyrningen till förmån för andra styrverktyg, ofta hämtade från näringslivet. Ett exempel var balanserade styrkort, som ursprungligen introducerades av Kaplan & Norton i en banbrytande artikel 1992 och som fått stor spridning världen över.</p><p>Balanserade styrkort är ett uttryck för flerdimensionell styrning och var från början ämnat för det privata näringslivet, men har genom sin karaktär vunnit många anhängare också inom offentlig förvaltning, inte minst i Sverige. Landstingen är de organisationer som har varit snabbast att ta till sig konceptet. Till dem som kommit längst hör landstinget i Östergötland, vars intresse vaknade redan samma år som Kaplan & Norton skrev sin artikel. Idag präglar styrkortstänkandet hela organisationen, på alla nivåer. Erfarenheterna av balanserade styrkort i landstinget i Östergötland har däremot inte utretts av någon extern part, vilket är en anledning till varför en sådan studie är motiverad att göra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur primärvården i landstinget i Östergötland använder och arbetar med balanserade styrkort och om de styr sin verksamhet med hjälp dem, samt om den valda modellen är adekvat för landstinget.</p><p>Genomförande: För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört sex stycken personliga intervjuer med företrädare för primärvården i landstinget i Östergötland, från ekonomidirektören i Landstinget, via regionledningen, ned på enhetsnivå, som utgörs av vårdcentraler. Detta i syfte att få kunskap om hela kedjan, från högsta ledningen till enhetsnivå. Vi har avgränsat vår studie till primärsjukvården i västra länsdelen, eftersom arbetet i annat fall skulle ha blivit alltför tidskrävande inom ramen för uppsatskursen. Intervjumaterialet har kompletterats med en dokumentundersökning, som rymmer teoretisk litteratur och andra sekundärkällor, vilket har använts till referensramen.</p><p>Slutsatser: Primärvården i landstinget i Östergötland har kommit ganska långt i sitt styrkortsarbete. Utifrån vad ledningen vill få ut av modellen, så är denna förhållandevis adekvat för att nå sitt syfte. Dock menar vi att man i dagsläget inte till fullo styr efter styrkortet. Genom ytterligare satsningar på strategiskt lärande och en tydlig begreppsbas, torde det finnas goda utsikter till att balanserade styrkortet används som ett väl fungerande styrverktyg.</p>