Detta kandidatarbete har till syfte att undersöka hur och varför kommuner väljer en viss typ avmarkanvisningsmetod samt redogöra om det finns några likheter och/eller skillnader i olika kommungrupperstillvägagångssätt. Till skillnad från tidigare studier har detta kandidatarbete inte bara tagit hänsyn till Sverigesstörre kommuner utan också de mindre kommunerna har tagits i beaktning. Genom en modifikation av SKL:skommungruppsindelning har de deltagande kommunerna delats in i kommungrupp ”liten”, ”mellanstor” och”stor”. Genom en enkätundersökning har information samlats in från 24 geografiskt utspridda samt olika storakommuner om hur de hanterar dagens markanvisningsfrågor.I enkätundersökningen påträffades en rad olika varianter av de två samlingsbegrepp för markanvisningsmetoder;anbudsförfarande och direktanvisning. Därför kan en nationell begreppsram för de tvåmarkanvisningsmetoderna vara behövligt för att öka transparensen på marknaden och främja till en tydligaremarkanvisningsprocess.Resultatet visade att anbudsförfarande i regel tillämpas för attraktiva områden samt för projekt av särskildkaraktär. Direktanvisning tillämpas i sin tur för mindre attraktiva områden samt om kommunen inte vill varadelaktig i exploateringsprocessen. Skillnader har påträffats i vilken metod som vanligen används blandkommungrupperna. I kommungrupp ”stor” och ”liten” är anbudsförfarande den mest användamarkanvisningsmetoden. Medan i kommungrupp ”mellanstor” är direktanvisning den dominerande metoden. / The purpose of this bachelor thesis is to investigate how and why municipalities choose a particular type ofland-use method and explain if there are any similarities and/or differences in the different municipal groups´approaches. Unlike previous studies, this bachelor thesis has not only taken Sweden´s larger municipalities intoconsideration, but also the smaller municipalities have been taken into consideration. Through a modificationof SKL´s municipality group division, the participating municipalities have been divided into groups of “small”,“medium and “large”. Through a questionnaire survey we have acquired information from 24 geographicallyscattered municipalities on how they handle land-use issues.In the survey, a number of different alternatives of the two collective concepts of land-based methods werefound: allocation by tender and direct allocation. Therefore, a national conceptual framework for the two landallocation methods could be needed to increase transparency in the market and promote a clearer land-basedprocess.The results showed that allocation by tender are usually applied for attractive areas and for projects of specialnature. Direct allocation is in turn applied for less attractive areas, and for when the municipality does not wantto participate in the development process. Differences have been found in which method is commonly usedamong the different municipalities divided into “small” and “large”. Allocation by tender is the most commonlyland-used method among the municipalities group “small” and “large”. Whilst in the “medium” group, directallocation is the dominant method.

Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jämn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har både sina förespråkare och kritiker. När det gäller de stora partierna inom de olika politiska blocken, är konsensus numera att konkurrensutsättning är här för att stanna, skiljelinjen ligger mer på hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsättas. Även bristen på en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har väckt kritik. Kostnadseffektivitet är det som förespråkas vid konkurrensutsättning och används som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet på ett mer företagsekonomiskt effektivt sätt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland använder sig av konkurrensutsättning och upphandling för att nå en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jämföra det empiriska underlaget mot tillgängliga teoretiska källor. För uppsatsen har följande två frågeställningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) På vilket sätt genomförs konkurrensutsättning för att uppnå företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser används på bästa sätt? Uppsatsen visade inte på något otvetydigt klargörande när det gäller ekonomisk vinst vid konkurrensutsättning, eftersom uppföljning och utvärdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utsträckning som vore önskvärd. Detta skapar problem med att dra några konkreta slutsatser om det råder någon ekonomisk skillnad, ifall verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi, det blir mer ett antagande än bevisad kunskap. Det framkom även att den byråkratisering som medföljer vid konkurrensutsättning innebär ökad kostnad för det offentliga, och det är inte alltid som effektiviseringarna motsvarar omkostnaderna. Ingen av respondenterna ansåg att konkurrensutsättning är ett felaktigt förfarande utan det behövs mer tid för att bygga upp kunskapen, och att därmed fullt ut utnyttja upphandlingen som ett ekonomiskt instrument. Skiljepunkten mellan respondenterna är snarare hur användandet av konkurrensutsättning bör användas för att gynna Region Gotland och det lokala näringslivet. Flertalet av de anbudsförfaranden som har utfallit med bra resultat, är inom områden där konkurrensutsättning har använts under längre tid, och ”trial and error” är en av förklaringarna som uppsatsen har kommit fram till. Storleken på förfrågningsunderlagen är betydelsefullt, för att öka antalet anbud och därmed konkurrensen. Vilket i sin tur minskar risken för oligopol - eller monopol - ställning för något enstaka storföretag.  Antalet anbud ger också en prispress vilket för det offentliga kan betyda större ”effektivitetsvinster”. / The proportion of Swedish public sector exposed to competitive tendering has increased steadily since the early 1990s. This development or progress has its proponents as well as critics. As for the major parties in the two political blocs, there is now a consensus that competitive tendering is here to stay. The dividing line is more on what proportion of the public sector to be opened to competition. The purpose of this thesis was to examine how The Region of Gotland uses the competitive tendering and procurement to achieve business efficiency in their activities, and compare the empirical basis in relation to the available theoretical sources. For our thesis the following questions are chosen: In what way are implementations of competitive tendering used in order to achieve business efficiency within the public sector? To what extent is monitoring of public sector to ensure that allocated resources are used as intended in the best way? The empirical data shows that there is no straight line in terms of financial results of competitive tendering, as the monitoring and evaluation of procurement activities does not occur to the extent needed. For the same reason a comparison with financial outcome of public operation would become more an assumption than proved knowledge. Areas where a tender procedure has turned out with good results are mostly, in areas where competition has been used for a long time. Our conclusion is that time is needed to develop knowledge of good practice and examples. The size of the tender specifications is important, to increase the number of tender and thus competition. This in turn reduces the risk of monopoly. The number of tenders also provides a downward pressure in prices which can mean greater “efficiency gains”.