No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka gentrifiering i söderort i Stockholms kommun. Den teoretiska utgångspunkten är både produktions- och konsumtionsinriktade förklaringar på gentrifiering. I arbetet utgår jag ifrån två frågeställningar. (1) I vilka stadsdelar i söderort kan man urskilja en gentrifieringsprocess? och (2) Vilka är orsakerna som leder till att vissa stadsdelar blir gentrifierade? Mitt källmaterial består i huvudsak av statistisk data från Stockholms utrednings- och statistikkontor samt intervjuer. I arbetet använder jag mig utav en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod där jag genomför en statistisk analys av söderort samt genomför intervjuer med två personer vars arbeten på olika sätt berör söderort. Det jag i arbetet kommer fram till är att tio stadsdelar i söderort visar på att de kan ha upplevt en gentrifiering. Anledningarna är utifrån min analys en kombination utav stadsdelarnas geografiska lägen samt en viss stadsledd gentrifiering i form av upprustningar och förtätningar.

Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrån olika perspektiv analysera den pågående stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invånare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen på att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i området. Det undersöks utifrån frågeställningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford påverkat Stratford och dess invånare, med betoning på arbete och bostad samt på vilka sätt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring gentrifiering och globala städer. Uppsatsen har baserats på semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument från bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation. Huvudsakliga resultat är att stadsförnyelsen inneburit fler bostads- och arbetsmöjligheter men då området till stor del utvecklas för en medelklass indikerar resultatet att de fattigare lokalinvånarna på sikt kommer att tvingas bort från området som är på väg att gentrifieras.

Den starka urbaniseringstrenden och förtätningen av storstäderna, inte minst Stockholm, har gjort begreppet gentrifiering till ett allt viktigare begrepp. Flera stadsdelar genomgår kraftiga förändringar med flera sociala effekter och förändrade boendemiljöer som följd som kan beskrivas som just gentrifiering. Tidigare studier har studerat fenomenets orsaker som antingen en följd av en ny och växande medelklass (konsumtionsteorier) eller som effekten av vinstmaximerande marknadsaktörer (produktionsteorier). Konsumtionsteoretikerna ser gentrifiering som geografisk dimension av en utveckling mot en ekonomi som i högre utsträckning vilar på service- och tjänsteyrken. När allt fler arbetar inom dessa medelklassyrken uppstår behovet av nya medelklassområden och som en effekt av detta gentrifieras nya områden. Produktionsteoretikerna betonar istället marknadens aktörers incitament att investera i områden där vinsterna är höga. Dessa incitament tar sig i uttryck i olika former av gap mellan ett områdes potentiella lönsamhet och den faktiska lönsamheten. I den här uppsatsen studeras gentrifieringens orsaker i Stockholm mellan åren 2005 och 2014 i termer av gynnsamma villkor för gentrifiering med hänsyn till båda perspektiven. I uppsatsen formuleras flera hypoteser om gynnsamma villkor för gentrifiering med utgångspunkt i de mest tongivande teorierna inom litteraturen. Resultaten visar att sannolikheten för gentrifiering är högst i Stockholms närförorter där inkomsterna är låga men utbildningsnivåerna något högre relativt inkomsterna och med en låg andel 1:or. En av uppsatsens viktigaste slutsatser är att höga utbildningsnivåer föregår höga inkomstnivåer i gentrifieringsprocessen vilket innebär att gapteoriernas relevans måste omarbetas eftersom gentrifiering tycks inledas i kraft av konsumenternas flyttmönster.

Studien ämnar använda restaurangbranschen som ett mätinstrument för att undersöka graden av gentrifiering. Gentrifiering är en social förändringsprocess i form av statusförhöjning och segregation beroende av hur processen beaktas. Ett flertal forskare uppmärksammar en bortträngning av människor och dess kultur. Vidare ämnar uppsatsen undersöka om denna problematik går att finna i form av bortträngning av viss restaurangverksamhet i Midsommarkransen. Jag angriper syftet genom att först att beakta olika perspektiv av gentrifiering för att sätta studien i ett sammanhang bland tidigare forskning. Studien behandlar sedan de lokala förhållandena i Midsommarkransen, samt sätter de i relation till en periodisering av gentrifiering. Detta för att skapa en kontext att sätta min empiri i angående restaurangutbudet i Midsommarkransen. Restaurangutbudet undersöks ur tre aspekter, förändring i antal, funktion och lokalisering. Informationen rörande utbudet har framförallt samlats in med en observation och dess kundkrets har undersökts med en enkätundersökning. Det insamlade materialet bidrar bland annat till slutsatsen att området är i en pågående gentrifieringsprocess snarare än ett färdigt gentrifierat område. Genom att undersöka bolagens registreringsår finner jag ett samband mellan inflyttningen av Konstfack år 2004 och utvecklingen av kända trender inom restaurangutbudet i gentrifierade områden.

Gillberg, J. 2017. Förhållandet mellan fysisk och social förändring: En studie om planeringsstrategier för en minskad boendesegregation med inblick i Uppsala kommun och Tierps kommun. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.    Syftet med uppsatsen är att se på hur fysisk byggnation kan påverka sociala strukturer i ett bostadsområde. Denna fråga behandlas genom tre utvalda begrepp; boendesegregation, gentrifiering och grannskapseffekter. Begrepp som jag belyser och diskuterar då jag anser begreppen som betydelsefulla gällande studier kring hur boendesegregation kan minskas i dagens samhällen. Med intervjuer som underlag ger undersökningen en inblick i hur två utvalda kommuner, Uppsala kommun och Tierp kommun, resonerar kring och arbetar med boendesegregation utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.  De resultat jag kunnat utläsa av denna undersökning är främst att båda aktörerna från de utvalda kommunerna framhäver vikten av blandade bostäder som planeringsstrategi mot en minskad boendesegregation. För genom varierade boendeformer ges större möjlighet för individer i olika socioekonomiska situationer att bosätta sig i området. Dock handlar det till stor del om markägoförhållanden vid arbetet med nyproduktioner, något som kräver kompromisser och samarbete mellan kommunen och privata aktörer. Slutligen är målkonflikterna, som i korta drag handlar om estetik kontra pris i bostadsområden, något som kan uppenbara sig inom kommunen och som i sin tur kan påverka arbetet mot en minskad bostadssegregering.

No description available.

I Sverige växer de stora orterna mer och mer, städerna förtätas och hur människor bor förändras. Ett problem som återkommer när stadsdelar förnyas är att bostadspriser går upp, inkomsterna i områden ökar och stadsdelen går från att ha varit ett arbetarklassområde till att vara en stadsdel där medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Gröndal i Stockholm har förändrats under 2000-talet vad gäller inkomster och boendeformer, samt i vilken utsträckning kommunal planering och kommunala aktörer har påverkat processen. Genom kvalitativa intervjuer med kommunala aktörer samt statistik från Stockholms stad insamlades information, för att sedan analysera denna gentemot begreppet gentrifiering. Resultatet visade på att kommunen har liten påverkan på hur gentrifieringen fortlöper, att det istället varit den marknadsliberala bostadspolitiken som har haft inverkan på områdets bostadssammansättning. Även den hårda konkurrensen på bostadsmarknaden skapar svårigheter för kommunala bostadsbolag att hålla nere kostnaderna på nya hyresrätter. Konsekvenserna av bostadspolitiken har inneburit att det skett en förändring i inkomst och upplåtelseformer i Gröndal, följaktligen har det skett genomgripande förändringar av den sociala sammansättningen i området.