Den starka urbaniseringstrenden och förtätningen av storstäderna, inte minst Stockholm, har gjort begreppet gentrifiering till ett allt viktigare begrepp. Flera stadsdelar genomgår kraftiga förändringar med flera sociala effekter och förändrade boendemiljöer som följd som kan beskrivas som just gentrifiering. Tidigare studier har studerat fenomenets orsaker som antingen en följd av en ny och växande medelklass (konsumtionsteorier) eller som effekten av vinstmaximerande marknadsaktörer (produktionsteorier). Konsumtionsteoretikerna ser gentrifiering som geografisk dimension av en utveckling mot en ekonomi som i högre utsträckning vilar på service- och tjänsteyrken. När allt fler arbetar inom dessa medelklassyrken uppstår behovet av nya medelklassområden och som en effekt av detta gentrifieras nya områden. Produktionsteoretikerna betonar istället marknadens aktörers incitament att investera i områden där vinsterna är höga. Dessa incitament tar sig i uttryck i olika former av gap mellan ett områdes potentiella lönsamhet och den faktiska lönsamheten. I den här uppsatsen studeras gentrifieringens orsaker i Stockholm mellan åren 2005 och 2014 i termer av gynnsamma villkor för gentrifiering med hänsyn till båda perspektiven. I uppsatsen formuleras flera hypoteser om gynnsamma villkor för gentrifiering med utgångspunkt i de mest tongivande teorierna inom litteraturen. Resultaten visar att sannolikheten för gentrifiering är högst i Stockholms närförorter där inkomsterna är låga men utbildningsnivåerna något högre relativt inkomsterna och med en låg andel 1:or. En av uppsatsens viktigaste slutsatser är att höga utbildningsnivåer föregår höga inkomstnivåer i gentrifieringsprocessen vilket innebär att gapteoriernas relevans måste omarbetas eftersom gentrifiering tycks inledas i kraft av konsumenternas flyttmönster.

Möjligheterna till en jämlik delaktighet för studenter på högskola och universitet beror på hur deninstitutionella kontexten hanterar medicinska diagnoser och kompenserar för en annars oåtkomligutbildning. Så kan man förstå en av de artiklar som denna uppsats bygger på. Uppsatsen undersöker vilkastödmöjligheter och sociala utmaningar studenter med diagnos kan möta i universitet och högskolorsnormativa studiekontext. Detta undersöks med hjälp av tidigare forskning rörande social skiktning ochfunktionsnedsättning samt semistrukturerade intervjuer som utfördes enskilt med tre respondenter. Iresultatet berättar respondenterna om sina upplevelser av vilka stödmöjligheter och sociala utmaningarstudenter med funktionsnedsättning och normbrytande funktionalitet kan möta i denna normativastudiekontext. Analysen görs utifrån Erving Goffmans (2011) teorier om stigma och hur det påverkar individoch omgivning. Resultatet visar att många studenter som har rätt till pedagogiskt stöd undviker att sökastödet så länge de kan trots stora problem för att de vill klara studierna utan hjälp ”som alla andra” och på såsätt minimera risken att stigmatiseras. Slutligen diskuterades resultaten och hur stigmatiseringen kanupphöra samt kunskap bli tillgänglig för alla. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster – i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum. Redan under ungdomsåren kommer innerstaden att representera något sublimt i en stadsmiljö diametralt annorlunda Järva, och genom betingelserna av den blå tunnelbanelinjen beskriver flera informanter hur ett utforskande tog vid av den nyupptäckta platsen. I vuxen ålder tonar innerstaden till stora delar upp som tydligt kopplat till selektiva nyttjanden i form av konsumtionen av varor och nöjen – där i synnerhet krog- och klubbscenen visar sig vara föremål för besök - men inbjuder för merparten av informanterna sällan till ett mer villkorslöst, icke-konsumerande fördröjande i de offentliga rummens gator, torg och parker. I själva erfarenheten av Stockholm är dikotomin förort - innerstad tydlig och genererar en diskursiv schematik mina informanter på olika sätt förhåller sig till.

Följande uppsats kommer att undersöka huruvida expansionen av antalet studieplatser vid universitet och högskolor under 1990-talet i Sverige har påverkat möjligheterna för realiserad social rörlighet uppåt. Genom att jämföra respondenter för år 1991 med respondenter för år 2010 ämnar vi besvara frågeställningen hur social rörlighet och sannolikheten att uppnå en akademisk examen har utvecklats i Sverige. 1991 utgör mätpunkten före expansionen, och 2010 efter. Möjligheten definieras i denna studie av den realiserade möjligheten. Baserat på en klassindelning som utgår från individens yrkestillhörighet genomförs logistiska regressionsanalyser för att finna hur olika klassbakgrund påverkar sannolikheten för individer i Sverige att ha uppnått en högre klasstillhörighet än uppväxtklassen. Med utgångspunkt i både mikro- och makroteoretiska perspektiv skapar vi en analysmodell som appliceras för att undersöka sannolikheten att uppnå en högre klasstillhörighet än den man kommer ifrån, sannolikheten att uppnå en akademisk examen samt sannolikheten att vara stationär i sin klasstillhörighet. Vi kommer även presentera diverse tidigare studier som behandlar ämnet social rörlighet, social skiktning och utbildning. Studien som genomförs är deduktiv, och det teoretiska ramverket utgörs av teorier på främst mikronivå. Vi kan i vår studie finna att sannolikheten för social rörlighet samt sannolikheten för att uppnå en universitetsexamen är högre för 2010 än 1991, vilket leder oss till slutsatsen att högskoleexpansionerna har varit effektiva medel för en större jämlikhet när det gäller social rörlighet och högsta uppnådd utbildning i Sverige. Samtidigt kan vi finna en relativt hög grad av social reproduktion i Sverige, vilket skulle kunna indikera att en individs habitus har stor inverkan. Vi kan dock inte finna några statistiskt signifikanta könsskillnader. Dock finner vi att sannolikheten att uppnå en akademisk examen är högre för individer som spenderat huvuddelen av uppväxten utomlands, men att de samtidigt har ett lägre odds att hamna i en högre klass än föräldrarnas klasstillhörighet.

Denna studie har en kvalitativ utgångspunkt med syfte att undersöka HR-anställdas användning av och syn på socialt nätverk i rekryteringsprocesser på bemanningsföretag. Studiens bakgrund utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra HR-anställda som arbetar på olika bemanningsföretag i Stockholm. I resultatet framkommer det att HR-anställda använt sig av nätverksrekrytering där sociala relationer som personer från yrkeslivet och bekanta är det vanligaste. Det redogörs även för deras reflektioner kring positiva respektive negativa konsekvenser av nätverkrekrytering. De nämner att det positiva är att man når ut till flera människor och att det är tidseffektivt medan de negativa är att vissa grupper tenderar att exkluderas. Vidare visar resultatet att externa kanaler som arbetsförmedling och webbplatser som bland annat Monster och Facebook används för att publicera annonser. Tidigare forskning som presenteras i studien berör användning av socialt nätverk i rekryteringsprocesser och dess konsekvenser. Studien anammar ett sociologiskt tänk då sociologiska teorier som Lins teori om social kapital och Granovetters teori om svaga och starka länkar tillämpats.

Syftet med föreliggande studie är att utföra en bilderboksanalys av hur mångkulturalitet representeras i sex nutida barnböcker utgivna år 2019–2021 för att uppmärksamma och i förlängningen motverka den vithetsnorm som till stor del präglar vår kultur. Den teoretiker som främst legat till grund för studien är Robin DiAngelo som skriver om vit överhöghet och hur den ligger till grund för rasism i samhället. Resultatet har visat att de sex undersökta böckerna i relativt liten utsträckning bryter vithetsnormen. Vidare har resultatet visat att det framträder vithetsnorm i samtliga böcker då de flesta karaktärer med högutbildning och status är vita.