Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan. Resultatet visar enligt informanternas utsagor på en förskola som fungerar men som lider av en stor stress. Medier skriver att förskolan skulle vara bättre om det inte tilläts finnas ett vinstintresse i drivandet av verksamheterna. De Fristående förskolorna anser att de enskilda förskolorna bör ses som ett komplement till den kommunala förskolan. Studien visar på missvisande statistik vad gäller antal heltidsanställda pedagoger per barn. Skolverket talar om ett snitt på tre pedagoger på en barngrupp. Förskollärarna i studien berättar att detta hos dem bara stämmer delar av dagen, den övriga delen är de två pedagoger på en barngrupp. Att ha hög arbetsbelastning skapar stress hos personalgruppen, en stress som också barnen drabbas av. En av slutsatserna från denna studie är att vare sig förskolan är enskild eller kommunal bör förändringar och reformer göras utifrån konsekvensanalyser som

Följande uppsats kommer att undersöka huruvida expansionen av antalet studieplatser vid universitet och högskolor under 1990-talet i Sverige har påverkat möjligheterna för realiserad social rörlighet uppåt. Genom att jämföra respondenter för år 1991 med respondenter för år 2010 ämnar vi besvara frågeställningen hur social rörlighet och sannolikheten att uppnå en akademisk examen har utvecklats i Sverige. 1991 utgör mätpunkten före expansionen, och 2010 efter. Möjligheten definieras i denna studie av den realiserade möjligheten. Baserat på en klassindelning som utgår från individens yrkestillhörighet genomförs logistiska regressionsanalyser för att finna hur olika klassbakgrund påverkar sannolikheten för individer i Sverige att ha uppnått en högre klasstillhörighet än uppväxtklassen. Med utgångspunkt i både mikro- och makroteoretiska perspektiv skapar vi en analysmodell som appliceras för att undersöka sannolikheten att uppnå en högre klasstillhörighet än den man kommer ifrån, sannolikheten att uppnå en akademisk examen samt sannolikheten att vara stationär i sin klasstillhörighet. Vi kommer även presentera diverse tidigare studier som behandlar ämnet social rörlighet, social skiktning och utbildning. Studien som genomförs är deduktiv, och det teoretiska ramverket utgörs av teorier på främst mikronivå. Vi kan i vår studie finna att sannolikheten för social rörlighet samt sannolikheten för att uppnå en universitetsexamen är högre för 2010 än 1991, vilket leder oss till slutsatsen att högskoleexpansionerna har varit effektiva medel för en större jämlikhet när det gäller social rörlighet och högsta uppnådd utbildning i Sverige. Samtidigt kan vi finna en relativt hög grad av social reproduktion i Sverige, vilket skulle kunna indikera att en individs habitus har stor inverkan. Vi kan dock inte finna några statistiskt signifikanta könsskillnader. Dock finner vi att sannolikheten att uppnå en akademisk examen är högre för individer som spenderat huvuddelen av uppväxten utomlands, men att de samtidigt har ett lägre odds att hamna i en högre klass än föräldrarnas klasstillhörighet.

Uppsatsens syfte är att undersöka den barnkulturella arenan tjejtidningen Frida och vilka villkor som skapas på insändarsidorna för de unga flickorna som läser tidningen. Syftet är även att undersöka vilket maktförhållande som skapas mellan flickorna och de vuxna som svarar på deras frågor. Detta görs genom att undersöka vilka diskurser som skapas för barn och flickor på tidskriftens Fridas insändarsidor samt hur dessa förändras över tid. Då fokus ligger på vilka diskurser som skapas och hur de påverkar maktfördelningen så används diskursanalys á la Foucault som både teori och metod för att göra en textanalys. Undersökningen kommer fram till flera olika sätt på vilka diskurser för både barn och flickor skapas, till exempel genom att skifta fokus från barnets fråga till den vuxnas egna agenda, eller genom att med sitt språk bekräfta eller korrigera barnets fundering. Diskurserna skapas med hjälp av de vuxnas tolkningsföreträde både i hur och vad de skriver i sina svar till barnen. Dessa diskurser förändras över tiden mer och mer till den syn vi har idag på flickor och barn. Slutsatser som kan dras är att flickorna som skriver in till tidningen trots det vuxna tolkningsföreträdet förhandlar om sitt flickskap och utmanar diskurserna när de får möjlighet.

Denna uppsats är en idéhistorisk undersökning av libertarianismens utveckling i Sverige 1983–2000. Utgångspunkten för undersökningen är en ny forskningsdiskussion som rest frågor om libertarianismens många former i transnationella kontexter, i synnerhet den nordiska, som ett svar på en tidigare amerikaniserad förståelse av ideologins utveckling. Jag ansluter mig till denna diskussion och med min undersökning ifrågasätter jag dels tidigare forsknings inskrivande av libertarianismen i den så kallade ”högervågen” och nyliberalismens historia i Sverige, dels de svenska libertarianernas skrivande av sin egen historia.  Jag kartlägger i undersökningen ett specifikt aktörsnätverk som i en svensk kontext haft en central betydelse för ideologins utveckling. I centrum för detta nätverk stod tidningen Nyliberalen och organisationen Frihetsfronten. I min analys förstår jag ideologin som en föränderlig samverkan mellan detta nätverks materiella praktiker och en uppsättning idéer, vilken givit upphov till först en kanonisering av idéerna, sedan en popularisering av dem och slutligen en fragmentering av ideologin. Min undersökning visar hur aktörernas användning av populärkultur och artefakter samt deras strategiska bruk av medietekniker, som tidningen Nyliberalen, och särskilda platser, som Frihetsfrontens svartklubb Tritnaha, var viktiga i denna samverkan. Vidare pekar jag på hur denna samverkan karaktäriserades av ständig intern splittring inom nätverket som också formade ideologins utveckling. Kanoniseringen bestod i att en uppsättning idéer från framför allt Ayn Rand introducerades inom nätverket under 1980-talet och därinom tillskrevs ett radikalt språk om individens naturgivna rätt till frihet. Populariseringen innebar att dessa idéer knöts till en populistisk retorik och performativ aktivism med drag av ungdoms- och motkultur under 1990-talets första hälft. Ideologins fragmentering innebar tentativt en ny form för denna samverkan i samband med nätverkets digitalisering vid 1990-talets slut. Digitaliseringen medförde ett förändrat medietekniskt bruk hos aktörerna, men också en ny nätverksstruktur i en pluralisering av knutpunkterna för svenska libertarianer. I min diskussion om ideologins fragmentering uppmärksammar jag också vissa libertarianers engagemang i miljöer som senare kommit att förknippas med den så kallade alternativhögern. Min tolkning av ideologins utveckling mot en fragmenterad form visar på ett annat händelseförlopp än det tidigare forskning presenterat. Denna forskning har i stället förklarat libertarianismens utveckling i Sverige antingen som en del av eller som upplöst i ett nyliberalt och marknadsekonomiskt projekt, något som jag visar inte var fallet.

1990-talet med sina ”krisår” satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen.Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa.För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser.Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden.Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad.

Abstract   Title: Från neutralitet till öppenhet? – En studie av säkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slut Author: Jens Kindh Supervisor: Patric Lindgren Linnaeus University Department of Political Science Spring term 2012   When the Cold War ended, a new security situation was unfolded in Sweden. The purpose of this thesis is to describe and compare how the Swedish security policy is organized and how it has changed since the Cold War ended. To do that, I’m going to try answer the following questions: How is the Swedish security policy organized? What defence resolutions have affected the Swedish security policy after the Cold War ended? How has different political actions made its impact on the Swedish security policy after the Cold War ended? My theory is to try explain how the Swedish security policy has changed after the Cold War through a realism security perspective called traditional security, which refers to a realistic construct of the states security policy. Furthermore, to explain Sweden’s security policy and its changes, I’m going to use the three defence resolution from 1996, 2000 and 2009. In addition, books and articles will also be used to explain how Sweden’s security policy is conducted and how it was developed after the Cold War ended. The results showed that Sweden’s security policy has gone through some substantially changes.   Words: 11 854   Keywords: Sweden, Security policy, Sweden after the 1990s, Official, Swedish defense resolutions,

Material artefacts to be used during sex is today commonly known as “sex toys”. This thesis has aimed to understand the discursive practices preceding this late-modern conceptualization, and what the previous historical conceptualizations testified to in terms of sexual morality and constructions of sexuality. The focus has been on a Swedish expert-led discursive context, spanning from the late seventies to the mid-nineties. Despite a general idea of Swedish sexual progressiveness, the results show that the discourse around these objects were all but welcoming. The Swedish Association for Sexuality Education (RFSU) considered the selling of “sexual technical aids” as a difficult topic. Good sexuality was to share an emotional loving connection. Thus, it should not overemphasize sex and the body, which sex aids did by being used for sexual functioning or corporeal sensations. I have shown how a discussion of sex aid-use by men with certain physical disabilities dealt with this problem, by providing a context of enabling sexual activity within a romantic union between the men and their partners. Thus, erective aids were especially in focus. I argue that this shows a somatification of male sexuality, which has previously been discussed as taking place in Sweden after the introduction of pharmaceutical erective pills in the late 1990s. Parallel to this, I show a development of heralding female use of “sex toys” in the early 1990s media. Whereas male masturbation with sexual objects were still ridden with an idea of social inadequacy, women were increasingly championed to consume to masturbate. I argue that the developments of how to conceptualize sex aids in Sweden indicate a larger discursive change regarding sexuality. Not only were men and women increasingly considered as beings with separate sexualities, and thus given separate sex aid-markets to court this – but acceptable sexual expression overall broadened. Good sexuality in the Swedish 1990s had begun to embrace the bodily sensations felt during sex, as well as accept sex itself as an independent aim, and in consequence sex aids – or “sex toys” – as a more acceptable means to this end.

The purpose of the thesis is to investigate how movie posters from 1999 portray the film's main characters. I will also investigate the design of the works and find out how effective the poster was for the audience at the cinema. The analysis describes and analyzes movie posters from American films. Four questions were asked to help the essay in reaching its purpose. How are the posters designed? How is the protagonist identified through visual elements in the posters? Is there a recurring theme in how the key art is presented? How effective is the poster for the audience at the cinema? By answering these questions, I intend to gain a greater understanding of the art of film and to contribute to the science of film and marketing.

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras. / In this thesis attention is drawn to Swedish education policy and citizenship. In times of globalization, and with Swedish membership of the European Union, national policymaking concerning the commissioned role of citizen upbringing has come under increased pressure. In this study, light is shed on how this issue is given shape in Swedish education policy in the 1990s, a period marked by significant changes in the field of education in Sweden. The core question is, more precisely, what direction is being marked out for the Swedish schools´ commission, laid down by law, to foster democratic citizens during this period. By taking an interest in how objectives, visions and motives are formulated in education policy texts from the 1990s, understandings of citizenship are mapped that characterize Swedish education policy during this period. In addition, a more extensive analysis is carried out, by means of which historical goals of the schools’ fostering of citizens prior to those of the 1990s are presented. The aim of the study is critical. The understandings are reviewed in order to revise what they include and exclude, as well as what possible consequences they may have for different individuals and groups, and whether there are conceivable alternatives. It is emphasised that two historical changes take place during the 1990s concerning the subject of the content and meaning of citizenship in Swedish education policymaking. Firstly, during the first part of the 1990s, a historically established citizen role is changed and replaced by other, more market-oriented roles. During the latter part of the 1990s, when the market orientation is reinforced in neo liberal courses, a second change emerges, the historically accepted basic idea of inclusion – the nation – as the “we”-creating reference for civic spirit is shattered. It is replaced by another – globalization – with other qualities that include and exclude different individuals and groups. Finally, on the basis of these findings, some conditions for a possible alternative are sketched. This alternative is given shape with the ambition of, to a greater extent than is made visible in Swedish Education policy, reasoning about possibilities beyond presupposed dividing properties for a “we”. The power of language for political and societal change has an important role in this dissertation. Political clashes concerning achieving preferential access to talk and interpretation about upbringing objectives are examined by analyzing the texts’ talk about the schools’ commission to foster citizens. Light is shed on the outcomes of these clashes by examining three vital areas for citizen upbringing, found to be crucial in this context: a political one, a cultural one and an economical and working-life oriented one. These citizenship discourses are elucidated and understandings of citizenship in Swedish education policy are given form and alternatives are discussed.

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras. / In this thesis attention is drawn to Swedish education policy and citizenship. In times of globalization, and with Swedish membership of the European Union, national policymaking concerning the commissioned role of citizen upbringing has come under increased pressure. In this study, light is shed on how this issue is given shape in Swedish education policy in the 1990s, a period marked by significant changes in the field of education in Sweden. The core question is, more precisely, what direction is being marked out for the Swedish schools´ commission, laid down by law, to foster democratic citizens during this period. By taking an interest in how objectives, visions and motives are formulated in education policy texts from the 1990s, understandings of citizenship are mapped that characterize Swedish education policy during this period. In addition, a more extensive analysis is carried out, by means of which historical goals of the schools’ fostering of citizens prior to those of the 1990s are presented. The aim of the study is critical. The understandings are reviewed in order to revise what they include and exclude, as well as what possible consequences they may have for different individuals and groups, and whether there are conceivable alternatives. It is emphasised that two historical changes take place during the 1990s concerning the subject of the content and meaning of citizenship in Swedish education policymaking. Firstly, during the first part of the 1990s, a historically established citizen role is changed and replaced by other, more market-oriented roles. During the latter part of the 1990s, when the market orientation is reinforced in neo liberal courses, a second change emerges, the historically accepted basic idea of inclusion – the nation – as the “we”-creating reference for civic spirit is shattered. It is replaced by another – globalization – with other qualities that include and exclude different individuals and groups. Finally, on the basis of these findings, some conditions for a possible alternative are sketched. This alternative is given shape with the ambition of, to a greater extent than is made visible in Swedish Education policy, reasoning about possibilities beyond presupposed dividing properties for a “we”. The power of language for political and societal change has an important role in this dissertation. Political clashes concerning achieving preferential access to talk and interpretation about upbringing objectives are examined by analyzing the texts’ talk about the schools’ commission to foster citizens. Light is shed on the outcomes of these clashes by examining three vital areas for citizen upbringing, found to be crucial in this context: a political one, a cultural one and an economical and working-life oriented one. These citizenship discourses are elucidated and understandings of citizenship in Swedish education policy are given form and alternatives are discussed.