No description available.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet. Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.  De stora faktorerna bakom marinens utveckling bestod av ekonomiska reduceringar och ökade internationella ambitioner. Utifrån de två perspektiven går det inte att fastslå vilken som har bäst förklaringskraft, utan dessa två kompletterar varandra vilket i sig ger en bättre förklaringskraft.

I och med de tre försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 genomgick det svenska försvaret en omfattandereform där stora delar av försvaret avvecklades, samtidigt som en radikal ominriktning skeddeav försvarets huvuduppgifter. 2014 när det nationella försvaret åter börjar bli en huvuduppgiftför Försvarsmakten ställer sig många frågande till varför så lite av försvaret är kvar idag.Uppsatsen syftar till att identifiera vilka drivkrafter som låg bakom denna mycket omfattande försvarsreformoch även se huruvida drivkrafterna förändrades under reformens gång. För att identifieradrivkrafterna används två analysmodeller för beslutsfattande ur Graham Allisons Essence ofDecision.Resultatet visar att de huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen kan förklarassom ekonomiska och som en vilja från både politiskt håll och Försvarsmakten att använda försvarettill att genomföra internationella insatser. Under försvarsreformens gång har den ekonomiskadrivkraften bestått och förstärkts av ett köpslående mellan de olika partier som behövts föratt en minoritetsregering ska överleva. Viljan till internationella insatser har under perioden kommitatt bli en allt starkare drivkraft.

Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av inflytande. Inför försvarsbeslutet 1987 framkommer att professionens organisationer getts en given roll i utredningsarbetet och att samma organisationer 2004 inte hade samma givna status. Den pågående maktförskjutningen inom beslutsprocesserna medför att den militära professionen kommit att konkurrensutsättas inom det egna verksamhetsområdet.

This study examines the Swedish defense bill from 2015 to work out if the content can be considered as an official national security strategy of Sweden and if it can be considered a balanced strategy.  The main conclusion of the study is that the defense bill contains information about the basic strategic components of ends, means, ways and context at the security strategy level. What is lacking is an analysis of the means available to Sweden. The study find that the strategy of the bill contains the elements of a security strategy. There is need of descriptions and analysis of the Swedish interior strategic context as well as the political, diplomatic, economic and strategic communications means available, and how they are to be deployed by the Swedish government to produce desired ends. The balance between end, ways, means and context in the Swedish security strategy is varying from reasonably good to non-existing, depending on the measured area.

När tron på fred skulle krossas med 1930-talets omvärldsutveckling behövdes nya prioriteringar och beslut fattas för att hantera 1925 års dramatiska nedrustning av krigsmakten. Parallellt arbetade arméns officerare för ett försvarssamarbete mellan Sverige och Finland utifrån nytänkande inom försvarsgrenen, genom att nyttja utrikespolitiska förpliktelser och fokusera på tryggandet av den neutrala zonen Åland. Det skulle till slut den politiska nivån och en operativa krigsplaner smeds gemensamt mellan Finland och Sveriges krigsmakter för att säkra Åland. Vad innebar dessa planer för de som verkade på sjöarenan Östersjön - flottan? Denna uppsats syftar till att undersöka och få insyn på det militära tänkandet bland flottans förespråkare mellan åren 1936 - 1939 kring det som skulle bli Koordinatonsplanen. Undersökningen utgår ifrån flottans förespråkare som en rationella aktör, där material användes för att representera tre arenor - den interna arenan, den offentliga arenan och förhandlingsarenan - för att studera hur resurskampen under mellankrigstiden uttryckte sig i flottans tillskrivna uppgifter och hur detta samspelade med det samtida militära tänkandet i försvarsgrenen. Resultatet av denna undersökning visar på att flottans förespråkare i officerskåren hade egentligen ett svagt intresse för att Koordinationsplanen. Samtidigt användes planen för att försöka tillskriva sig en större roll under operationen och därmed anamma fler medel. Idén om en västkustflotta och fokus på handelsskydd var högst prioriterat men på grund av politiska intresset för Åland och konkurrensen med de övriga försvarsgrenarna anpassade de sig i såväl offentliga publikation som i försvarsstabens planeringsarbete. Samtidigt stärktes viljan internt i flottans officerskår för att arbeta hårdare med att få igenom en gemensam försvarslinje som kunde konkurrera med arméns. Ett mer oväntat resultat kopplat till det militära tänkandet och det svaga intresset för Åland, var att hotet från Tyskland nedvärderas och att det till och med uttrycktes en samarbetsvilja. Denna undersökning kan ge en inblick hur försvarsgrenar agerar som aktörer och hur konkurrens resulterar i såväl anpassning som utveckling av det militära tänkandet.

Uppsatsens utgångspunkt är en tolkning av innebörden i den svenska solidaritetsförklaringen som deklarerades år 2009. Solidaritetsförklaringens presenterade hot om konsekvenser i händelse av att angrepp mot vissa länder sker – att Sverige inte kommer förhålla sig passivt och att Sverige avser att kunna ge militärt stöd – förstås vara en form av utökad avskräckning. I avskräckningsteori saknas inneboende trovärdighet vid utökad avskräckning. En aktörs presenterade hot om konsekvenser sträcker sig i fall av utökad avskräckning bortom aktörens vitala intressen och egna territorium. Trovärdighet i att presenterade hot om konsekvenser kommer att utföras i händelse av att angrepp mot andra sker behöver skapas av aktören för att kunna avskräcka. Uppsatsens problemformulering utmynnar mot bakgrund av detta i hur en aktör, i frånvaro av att kunna förplikta sig att handla i händelse av ett angrepp, istället skapar trovärdighet. Uppsatsens syfte är att analysera hur trovärdigheten i solidaritetsförklaringen ur ett teoretiskt perspektiv på avskräckning förändrats genom försvarsbesluten år 2009 och 2020. Avsikten är att empiriskt studera hur en statsaktör i dagens säkerhetskontext, utan möjlighet att förplikta sig, förändrar trovärdigheten efter att ha presenterat ett hot i form av utökad avskräckning. Empiriskt grundad kunskap om detta fenomen ses kunna öka den teoretiska förklaringskraften bakom avskräckning samt kunna utveckla förståelsen för kollektiv avskräckning i dagens säkerhetskontext. Resultatet är att trovärdigheten i solidaritetsförklaringen i formen av utökad avskräckning har förändrats. Trovärdighet har skapats och ses öka ur ett teoretiskt perspektiv på avskräckning. Uppsatsens forskningsbidrag är en hypotes; trovärdighet vid utökad avskräckning utan förpliktelser är avhängt politisk vilja med grad av aktivitet och ingångna försvarssamarbetens omfattning som variabler. Det som påverkar en potentiell angripares kostnadskalkyl är försvarssamarbetenas karaktär. Närvaro av förmåga att kunna agera gemensamt påverkar en potentiell angripares kalkyl mer än frånvaron av förpliktelser.

Military thinkers, from Clausewitz and Liddell Hart to Grey and Dolman, reason around the meaning of the term strategy and its natural place in a nation’s efforts to plan for the worst-case scenario – war. At the same time, the term policy is used when aligning a nation’s effort. The debate in Sweden has for a long time included both these terms when discussing with what detail the government should direct its armed forces. This indistinctness in usage is analysed and operationalised in order to answer the question; Are the Swedish armed forces governed by policy or by strategy? Theories on policy from social studies are summarized together with the strategy term derived from war studies in order to operationalise their meaning in the Swedish governing system where parliament, consisting of Regering and Riksdag, make decisions regulating its armed forces.The analysis shows that decisions showing both policy and strategy is present, but that the detail in strategic decisions in certain cases overrides the overarching policy rendering the armed forces without freedom of strategic action.This study contributes to both the field of public policy as well as military strategy where they come together in the military-political arena in Sweden. It clarifies the level of detail in which the military is governed and determines whether decisions can be considered a strategic plan or a governing political policy.

Syftet med uppsatsen är att studera i vilken omfattning teorin för den gränslösaorganisationen kan appliceras och förbättra FMLOG: s förmåga att stödja Försvarsmaktensinternationella insatser samt att besvara på vilket sätt ”Den gränslösa organisationen”påverkar Försvarsmaktens Logistikorganisation genom att besvara följande frågor:1. I vilken grad påverkar Försvarsbeslut 2004 Förvarsmaktens logistik organisation?2. I vilken grad kan Försvarsmaktens logistik göras till gränslös organisation?För att besvara dessa frågor har gjorts en litteraturstudie och en enkätundersökning, somteoretisk koppling har använts Ron Ashkenas ”Den gränslösa organisationen”.Av uppsatsens resultat framgår att det finns möjlighet att applicera den gränslösaorganisationsteorin på Försvarsmaktens logistikorganisation. Att Försvarsbeslut 04 påverkarFMLOG är uppenbart vilket kan påvisas genom: ”där Försvarsmaktens förband avvecklasavvecklar också FMLOG sin verksamhet”. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ”stöd till civila samhället”. Detta innebär att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-hället i fred. Denna uppsats utvärderar  implementeringen  av denna uppgift på den lokala nivån inom totalförsvaret på Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och Länsstyrelsen Gotland, från tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag? Uppsatsens teori baseras på Evert Vedungs ”åttapunktsprogram” där jag i min utvärdering valt sex av dessa punkter. Jag har med stöd av dessa punkter gjort de frågor  som har legat till grund för intervjuerna av ledande personer inom de tre myndigheterna. Jag har till detta även granskat de styrande lagarna, förordningar, proppositioner, betänkande och lokala gemensamma doku¬ment. Resultatet av min utvärdering har visat att det skett en implementering av försvarsbeslutet 1996 hos totalförsvarsmyndigheterna på Gotland. Detta har skett genom en kontinuerlig samverkan och planering mellan dessa. Dock finns det en del förbättringar att göra och dessa redovisas i  mina slutsatser. / In December 1996 The Swedish Government decided a new assigned to the Total Defence ”support to the civilian society”. This mean that the Total De-fence requirement can be deployed at serious strain on the society in peace¬time. This composition evaluates the implement of this assignment on the local level at the total defence in Gotland. How does this co-operation and planning work, according to the new assignment between the must imported authorities: armed forces, country administrative board Gotland, district Gotland, from the defence review 1996 until today. The theori of this composition is based on Evert Vedungs “eight-points-program” and I have chosen six of those points in my composition. I have with support from those made the questions witch has make the legacy of the foundation to the interviews of the leading persons in-side the tree authorities. I have also examined the steering laws, decrees, rep-orts and local common document. The result of my evaluation has shown that there has been an implementation of the defence review from 1996 at the Total Defence authorities on Gotland. It has been possible because of the continuous interact between this authorities. But, their are still some improvements to make and I describe them in my conclusions. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01