När tron på fred skulle krossas med 1930-talets omvärldsutveckling behövdes nya prioriteringar och beslut fattas för att hantera 1925 års dramatiska nedrustning av krigsmakten. Parallellt arbetade arméns officerare för ett försvarssamarbete mellan Sverige och Finland utifrån nytänkande inom försvarsgrenen, genom att nyttja utrikespolitiska förpliktelser och fokusera på tryggandet av den neutrala zonen Åland. Det skulle till slut den politiska nivån och en operativa krigsplaner smeds gemensamt mellan Finland och Sveriges krigsmakter för att säkra Åland. Vad innebar dessa planer för de som verkade på sjöarenan Östersjön - flottan? Denna uppsats syftar till att undersöka och få insyn på det militära tänkandet bland flottans förespråkare mellan åren 1936 - 1939 kring det som skulle bli Koordinatonsplanen. Undersökningen utgår ifrån flottans förespråkare som en rationella aktör, där material användes för att representera tre arenor - den interna arenan, den offentliga arenan och förhandlingsarenan - för att studera hur resurskampen under mellankrigstiden uttryckte sig i flottans tillskrivna uppgifter och hur detta samspelade med det samtida militära tänkandet i försvarsgrenen. Resultatet av denna undersökning visar på att flottans förespråkare i officerskåren hade egentligen ett svagt intresse för att Koordinationsplanen. Samtidigt användes planen för att försöka tillskriva sig en större roll under operationen och därmed anamma fler medel. Idén om en västkustflotta och fokus på handelsskydd var högst prioriterat men på grund av politiska intresset för Åland och konkurrensen med de övriga försvarsgrenarna anpassade de sig i såväl offentliga publikation som i försvarsstabens planeringsarbete. Samtidigt stärktes viljan internt i flottans officerskår för att arbeta hårdare med att få igenom en gemensam försvarslinje som kunde konkurrera med arméns. Ett mer oväntat resultat kopplat till det militära tänkandet och det svaga intresset för Åland, var att hotet från Tyskland nedvärderas och att det till och med uttrycktes en samarbetsvilja. Denna undersökning kan ge en inblick hur försvarsgrenar agerar som aktörer och hur konkurrens resulterar i såväl anpassning som utveckling av det militära tänkandet.