The purpose of this study was to study social work models to explain addiction in the assessment of response to people with addictions. This study investigated how social workers' explanations are shaped by their experiences, theoretical points influenced by research in a discretion is affected by organizational conditions, manuals, evidence-based practice and national guidelines in an investigative process. The material in this study has emerged through interviews with four social workers in the social services department for addiction and dependence. The essay is a qualitative study with personal interviews as the basis for the result. The study begins with a description of addiction and dependence, current laws on the matter, and officer's work. The study also presented organizational conditions, national guidelines and evidence-based practice. The knowledge review concerns we have two major disagreements in the research, these are biological / biochemical - and psycho-social approach to addiction and dependence. The study's theoretical part, we have chosen to illustrate the action theory and the naive theory. The results chapter presents respondents' answers which made it possible for authors to link analysis section to selected theories. In the concluding discussion section presents the key elements of the result of interaction with the authors' own reflections. The results show that the respondents maneuver is affected by various factors. Respondents were able to clearly refer to the organizational conditions that hampered their freedom of action. One of them was cooperation with other actors. The lack of a better cooperation between the municipality and the county council in order to interface different interventions for people with extensive care needs. Furthermore, they sought a clear and self-directed addiction treatment within the organization. We also believe that they do not follow a specific theory in the field. However, there have been clear similarities with the biological and biochemical approach, suggesting that they do not reflect upon their theoretical basis. The respondents felt that their past experiences and actions are more important than scientific knowledge.KEYWORDS: Addiction, dependence, explanatory models, interaction. / Studiens syfte har varit att studera socialarbetare förklaringsmodeller till missbruk och beroende vid bedömning av insats till personer med missbruksproblem. Studien har undersökt hur socialarbetares förklaringsmodeller formas utifrån egna erfarenheter och upplevelser, teoretiska utgångspunkter influerade av forskningen inom ett handlingsutrymme påverkat av organisatoriska förutsättningar, manualer, evidensbaserad praktik samt nationella riktlinjer i ett utredningsförfarande. Materialet i uppsatsen har framkommit genom intervjuer med fyra socialarbetare på socialtjänstens avdelning för missbruk och beroende. Uppsatsen är en kvalitativ studie med personliga intervjuer som underlag för resultatet. Studien inleds med en beskrivning av missbruk och beroende, aktuella lagar på området, samt handläggarens arbete. Vidare presenteras organisatoriska förutsättningar, nationella riktlinjer och evidensbaserad praktik. I kunskapsgenomgången berör vi två stora motsättningar inom forskningen, dessa är biologiskt/biokemiskt – och psykosocialt synsätt på missbruk och beroende. I studiens teoridel har vi valt att belysa handlingsteorin och naiv teori. I resultatkapitlet redovisas respondenternas svar som gjort det möjligt för författarna att koppla analysdelen till valda teorier. I den avslutande diskussionsdelen presenteras de viktigaste delarna av resultatet i samspel med författarnas egna reflektioner. Resultatet visar att respondenternas handlingsutrymme påverkas av olika faktorer. Respondenterna kunde på ett tydligt sätt hänvisa till organisatoriska förutsättningar som hindrade deras handlingsutrymme. Ett av dem var samarbetet med andra aktörer. De saknade ett bättre samarbete mellan kommunen och landstinget för att kunna samverka olika insatser för personer med omfattande vårdbehov. Vidare eftersträvade de en tydlig och individinriktad missbruksvård inom den egna organisationen. Vi anser även att de inte följer en specifik teori på området. Däremot har det framkommit tydliga likheter med det biologiska och biokemiska synsättet, vilket tyder på att de inte reflekterar över deras teoretiska utgångspunkt. Respondenterna ansåg att deras tidigare erfarenheter och handlingar vägde tyngre än vetenskaplig kunskap.   NYCKELORD: Missbruk, beroende, förklaringsmodeller, samverkan.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet. Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.  De stora faktorerna bakom marinens utveckling bestod av ekonomiska reduceringar och ökade internationella ambitioner. Utifrån de två perspektiven går det inte att fastslå vilken som har bäst förklaringskraft, utan dessa två kompletterar varandra vilket i sig ger en bättre förklaringskraft.

The purpose of this study has been to increase the awareness of what significance models of explanation have for intervention programmes, aimed at perpetrators of intimate partner violence, within the Swedish social services. The study is not gender neutral, it centres on male batterers in heterosexual relationships. The study is based on qualitative interviews with five people working within the topical field. I analyzed their statements using an ecological model of understanding violence. The main finding was that the people I interviewed had a multiple understanding when it came to comprehending the violence, but that when it came down to the actual intervention they targeted mainly on elements in the individual spectra, such as feelings of frustration. To some extent they also focused on structural elements, such as gender roles.

Syftet med uppsatsen är finna drivkrafterna bakom utvecklingen av sjöoperativa helikoptrar med ubåtsjaktförmåga under 1950-talet. Studien sker genom att granska utvecklingen ur två olika perspektiv. De bägge perspektiven kommer från boken Essence of Decision av Graham Allison och är i grunden två statsvetenskapliga modeller. Andra forskare har på liknande sätt använt dessa perspektiv med gott resultat i liknande studier. De bägge perspektiven här benämnts ”rationellt aktörsperspektiv” och ”internt maktkampsperspektiv”. Det finns av Allison frågeställningar rekommenderade för de respektive perspektiven, dessa frågeställningar har översatts och operationaliserats för det aktuella undersökningsområdet. Frågorna bildar därefter ett analytiskt nät, genom vilket empirin undersöks i syfte att bygga ett underlag till uppsatsens grundläggande frågeställning och på det sättet ge de eftersökta svaren. Resultatet av undersökningen är att det rationella aktörsperspektivet har en stark förklaringskraft och ensamt kan stå för förklaringen till drivkrafterna bakom utvecklingen. Beträffande det interna maktkampsperspektivet, så saknar det relevant förklaringskraft, då det inte utspelades någon maktkamp i den undersökta processen. Det finns däremot information om innovativa och pådrivande krafter att finna, men dessa krafter grundades på ett rationellt agerande. Därför finns visst fog för att låta de bägge perspektiven gemensamt förklara drivkrafterna, då detta kan ge en något tydligare bild av utvecklingsprocessen. Sammanfattningsvis finns det med detta som bakgrund skäl för att hävda att rationella och medvetna val syftande till att ge Sverige en förbättrad förmåga att hävda sjöterritoriet i såväl krig, neutralitet som fred, var de drivkrafter som låg bakom utvecklingen av sjöoperativ helikopter med ubåtsjaktförmåga.

<p>Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ”Syror och baser”, ”pH-skalan” och ”Neutralisation”. Enkäten skickades ut till intresserade gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att eleverna inte hade missuppfattningar kring syror och baser i allmänhet men däremot hade problem med pH-skalan och förståelse av neutralisationsreaktioner.</p><p>Tidigare forskning tyder även på att skolan har en inverkan på bildandet av dessa missuppfattningar och här ges förslag på lösningar kring hur man skulle kunna komma tillrätta med dessa problem.</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka sociala och psykologiska processer som kan vara bidragande när unga människor radikaliseras in i våldsbejakande extemism. Avsikten har inte varit att finna en absolut sanning i orsaken till radikalisering, ambition har istället varit att bidra med en fördjupad insikt om att det finns processer som vi tenderar att utelämna. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har tre förklaringsmodeller jämförts. Resultatet visar att radikalisering är en komplex process trots att de individer som valt att ansluta sig till våldsbejakande grupperingar och begå våldshandlingar uppvisar ett antal gemensamma riskfaktorer som går att identifiera i efterhand. Resultatet visar även att vi med tydlighet ser vår utgrupps radikalisering men tenderar att inte beakta på vilket sätt vår ingrupp bidrar till att eskalera en konflikt. Likväl förbiser stater ofta det faktum att de själva, i kampen mot terrorismen, är med och skapar den radikalisering och terrorism som de sedan ägnar stor möda åt att bekämpa och avstyra.

<p>Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod. Resultatet visar bland annat att tre modeller återfinns bland respondenterna. En respondent uppvisade en ny modell som inte överensstämmer med Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller. Den nya modellen har fått namnet kopplingsberoende modell. Analysen visar också att elever kan tillämpa konceptet sluten krets samt att elever beskriver elektriska kretsar genom att prata om sladdarna i kretsen. Eleverna försökte motivera svaren på frågorna genom att föra ett resonemang om sladdar. Studien visar även att eleverna inte kan ge fullständiga förklaringar om elektriska komponenters funktion.</p> / <p>This study has developed as a part of an ongoing co-operation between Taiwan, Finland and Sweden with the purpose of examining and comparing the conceptions of students of different ages concerning electric circuits. The purpose of this qualitative study is to find out what conceptions Swedish students of different ages have concerning the electric circuit. The study has been accomplished by means of semi-structured interviews. Altogether nine students in the age of eleven, fifteen, seventeen and eighteen have been interviewed. The interviews have been analyzed partly from Kärrqvist’s (1985) models that students have shown regarding electric circuits and partly by means of a phenomenographic method. The result inter alia demonstrates that three models are to be found among the respondents. One respondent showed a new model, which does not correspond to Kärrqvist’s (1985) models. The new model has been named “kopplingsberoende modell” (connection-dependent model). The analysis also shows that students know how to apply the concept of a closed circuit and that students describe electric circuits by discussing the wires of the circuit. The students tried to confirm the answers to the questions by discussing the wires. The study further shows that the students cannot give complete explanations to the function of electric components.</p>

Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ”Syror och baser”, ”pH-skalan” och ”Neutralisation”. Enkäten skickades ut till intresserade gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att eleverna inte hade missuppfattningar kring syror och baser i allmänhet men däremot hade problem med pH-skalan och förståelse av neutralisationsreaktioner. Tidigare forskning tyder även på att skolan har en inverkan på bildandet av dessa missuppfattningar och här ges förslag på lösningar kring hur man skulle kunna komma tillrätta med dessa problem.

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod. Resultatet visar bland annat att tre modeller återfinns bland respondenterna. En respondent uppvisade en ny modell som inte överensstämmer med Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller. Den nya modellen har fått namnet kopplingsberoende modell. Analysen visar också att elever kan tillämpa konceptet sluten krets samt att elever beskriver elektriska kretsar genom att prata om sladdarna i kretsen. Eleverna försökte motivera svaren på frågorna genom att föra ett resonemang om sladdar. Studien visar även att eleverna inte kan ge fullständiga förklaringar om elektriska komponenters funktion. / This study has developed as a part of an ongoing co-operation between Taiwan, Finland and Sweden with the purpose of examining and comparing the conceptions of students of different ages concerning electric circuits. The purpose of this qualitative study is to find out what conceptions Swedish students of different ages have concerning the electric circuit. The study has been accomplished by means of semi-structured interviews. Altogether nine students in the age of eleven, fifteen, seventeen and eighteen have been interviewed. The interviews have been analyzed partly from Kärrqvist’s (1985) models that students have shown regarding electric circuits and partly by means of a phenomenographic method. The result inter alia demonstrates that three models are to be found among the respondents. One respondent showed a new model, which does not correspond to Kärrqvist’s (1985) models. The new model has been named “kopplingsberoende modell” (connection-dependent model). The analysis also shows that students know how to apply the concept of a closed circuit and that students describe electric circuits by discussing the wires of the circuit. The students tried to confirm the answers to the questions by discussing the wires. The study further shows that the students cannot give complete explanations to the function of electric components.

Sammanfattning: I den här C-uppsatsen är syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet är ett sammanfattande begrepp för återkommande självmordstankar, självmordsförsök samt fullbordade självmord. Fokus här ligger på självmord bland ungdomar. Min uppsats är utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hämtats både från nationell och internationell suicidforskning. Empirin analyseras i en separat del utifrån Eriksons psykoanalytiska utvecklingsteori, Cullbergs kris- och utvecklingsteori, Freuds begrepp identifikation och imitation samt några begrepp lånade från den existentiella psykologin. Min studie visar att suicidalitet bland ungdomar är ett utbrett och komplicerat samhällsproblem som kan förstås utifrån olika förklaringsmodeller. Av min studie framgår att självmord bland ungdomar har en mångskiftande orsaksbakgrund och bör därför förstås utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ungdomars psykiska hälsa, uppväxt- och familjeförhållanden samt förebilder är alla faktorer som har betydelse för riktningen i den suicidala processen vari självmord är det slutgiltiga steget.