Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor. Resultatet redovisas utifrån fem förklaringsmodeller; mognad, hemmiljö, gruppen, skolmiljön samt lärarens betydelse. Resultatet som framkommit i studien är att respondenterna ser olika förklaringsmodeller till elevernas handlande. Gruppens och lärarens betydelse är de mest framkomna förklaringsmodellerna. / Our choice of subject is a direct result of our experiences with the utilization of value based education on the primary school level. From our perspective value based education works effectively in classroom environments, however does not effectively prevent conflicts from arising, for example, in the school yard or in the school hallways. The purpose of the study is to examine, utilizing a qualitative study, teachers’ views on the importance of value  education for primary school pupils. The study  analyzes how teachers understand the relationship between value based education and the application the value based education in pupils’ daily lives. The  method is based on individual interviews with six teachers who all work in primary  school. In the study three perspectives on teaching are briefly presented; all of which have been interpreted by the respondents  in the interviews. The final  discussion is based on five models: maturity, home environment, group belonging,  school environment and the importance of the teacher. The result of the study is that the group and the importance of the teacher are the two most prominent explanations for the students’ practical use of value education.

<p>Sammanfattning: I den här C-uppsatsen är syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet är ett sammanfattande begrepp för återkommande självmordstankar, självmordsförsök samt fullbordade självmord. Fokus här ligger på självmord bland ungdomar. Min uppsats är utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hämtats både från nationell och internationell suicidforskning. Empirin analyseras i en separat del utifrån Eriksons psykoanalytiska utvecklingsteori, Cullbergs kris- och utvecklingsteori, Freuds begrepp identifikation och imitation samt några begrepp lånade från den existentiella psykologin. Min studie visar att suicidalitet bland ungdomar är ett utbrett och komplicerat samhällsproblem som kan förstås utifrån olika förklaringsmodeller. Av min studie framgår att självmord bland ungdomar har en mångskiftande orsaksbakgrund och bör därför förstås utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ungdomars psykiska hälsa, uppväxt- och familjeförhållanden samt förebilder är alla faktorer som har betydelse för riktningen i den suicidala processen vari självmord är det slutgiltiga steget.</p>

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken …om detta må ni berätta…, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen. Dessa författare är Zygmunt Bauman och hans bok Auschwitz och det moderna samhället (1989). Yehuda Bauer i boken rethinking the holocaust (2001), Harald Welzer, och hans bok Gärningsmän (2007), slutligen Saul Friedländer och hans bokverk, Förföljelsens år 1933-1939, Utrotningens år 1939-1945. Analysens verktyg består av en indelning i sju, olika förklaringsmodeller, som förekommer och som dessa författare också, representerar eller lyfter fram. Resultatet är slutligen att jag fann den ideologiska förklaringsmodellen framträdande i boken …om detta må ni berätta…, men också beskrivningen av en antisemitism, med rötter långt bak i tiden, är framträdande i denna text. Studien utvisar också att det finns inslag även från andra förklaringsmodeller.

Studiens syfte var undersöka likhetstecknets förekomst och presentation för elever iåk1 i den svenska grundskolan. Studiens vägleddes av frågeställningen Vilkaförklaringsmodeller används i läroböckerna och lärarhandledningarna för attpresentera likhetstecknet och i vilken utsträckning används de? För att uppnå dettavaldes fem böcker ut som analyserades med tillhörande lärarhandledningar. I studienanvändes ett ramverk av Matthews et., al. som modell för att analysera materialet.Resultatet visar att det behövs pedagogiska förklaringsmodeller i läromedlen för attfå en djupare förståelse kring begreppet likhetstecknet. Vidare är det betydelsefulltatt det finns större omfattning av icke-standardekvationer då eleverna i de fallen fårarbeta med båda sidor av likhetstecknet. Resultatet visade också att de fem utvaldamatematikböckerna innefattade likhetstecknet i olika mängd. Alla läroböckerna hadeekvationer med standardform, medan fyra av böckerna hade uppgifter som även hadeicke-standardekvationer.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare beskriver sin undervisning av multiplikation i årskurs 1−3 och årskurs 4−6 när det kommer till introduktion, fortlöpande undervisning och tabellträning. Kvalitativa intervjuer med sex lärare har genomförts för att undersöka vilka mål de intervjuade lärarna har med sin multiplikationsundervisning samt hur lärarna beskriver innehållet i sin multiplikationsundervisning. Bakgrunden är att lärares uppfattning om vad multiplikation är samt vad multiplikationsundervisningen ska innehålla påverkar vilka lärandemöjligheter eleverna får. Detta innefattar val av förklaringsmodeller, arbetssätt samt lektionsinnehåll, vilket i högsta grad påverkar elevers förståelseutveckling av multiplikationsbegreppet. Att svenska lärare typiskt sett baserar sin undervisning på läromedel lyfts av forskning som en orsak till att svenska elevers taluppfattning och kunskap om aritmetik är svag. Lärare behöver därför komplettera läromedlens framställning av multiplikation i undervisningen. Studiens resultat visar att lärarnas mål med undervisningen berör områden som enligt läroplan och forskning är viktiga för elevers begreppsförståelse och procedurkunskap, men att viktiga bitar i undervisning verkar saknas. Detta berör undervisning om multiplikativa förklaringsmodeller, räknelagar och begrepp kopplade till multiplikation. Lärarnas undervisning om de grundläggande multiplikationstabellerna, där både strategier för att härleda tabellfakta samt drillövningar av dessa uppges ingå, verkar ligga i fas med vad forskning lyfter fram som viktigt för att uppnå automatisering av tabellerna. / The purpose of this study is to illustrate how teachers describe their multiplication teaching in grades 1−3 and 4−6 when it comes to the introduction, continuous teaching and table training. Qualitative interviews with six teachers have been conducted to examine what objectives the interviewed teachers have with their multiplication teaching and how they describe the contents of their multiplication teaching. The reason behind is that teachers’ perception of what multiplication means and their thoughts on what multiplication teaching should cover affects the learning opportunities pupils receive. This includes teachers’ choice of explanatory models, methods and lesson content which highly affects the pupils’ development of understanding regarding the concept of multiplication. The fact that Swedish teachers typically base their teaching on textbooks is indicated by research to be a contributing factor why Swedish pupils’ number sense and understanding of arithmetic is weak. Teachers therefore need to complement the presentations that textbooks contain regarding multiplication in teaching. The result of this study shows that teachers’ teaching objectives affects areas that the curriculum and research highlights as important for pupils’ conceptual understanding and procedural knowledge, but that important pieces seems to be missing in their teaching. These concerns the teaching about the multiplicative models of explanation, mathematical properties and concepts related to multiplication. However, teachers’ teaching about the basic multiplication facts, where both strategies to derive facts and drill exercises of facts is said to be included, seems to correspond largely with what research highlights as important in achieving automaticity in multiplication facts.

<p>Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons <em>Essence of Decision. </em>Modellerna<em> </em>benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät. Näten används sedan för att söka igenom empirin för att skapa underlag för ett besvarande av studiens frågeställningar.</p><p>Studiens resultat är att det rationella maktkampsperspektivet, där betraktaren utgår från att Sverige agerade ändamålsenligt då hon utsattes för ett främmande undervattenshot och därför utvecklade ubåtsjaktförmågan, har goda möjligheter att på egen hand förklara det skedda. Däremot kan inte det interna maktkampsperspektivet, som utgår från att det var försvarsgrenarnas kamp om resurserna som var den egentliga drivkraften, ensamt förklara orsakerna till ubåtsjaktförmågeutvecklingen. Inte ens om perspektiven tillåts vara varandra komplementära kan någon positiv inverkan från det interna maktkampsperspektivet påvisas. Istället var det medvetna val grundade i viljan att upprätthålla den nationella suveräniteten som var drivkraften bakom utvecklingen av ubåtsjaktförmågan.</p> / <p>The present study aims to explain what where the driving forces behind the development of Swedish submarine hunting skills during the 1980s by studying the development from two different perspectives and ask which one of them has the best explanatory power. The approach is supported by two separate scientific explanations; rational actor and governmental politics, both of them taken from Graham Allison <em>Essence of Decision</em>. Allison supplies the researcher with a number of recommended questions to dwell upon when developing analytical networks to be drawn through the empirical study when creating a basis for answering the survey questions.</p><p>The result of the study is that the rational actor perspective, in which the viewer assumes that Sweden was acting rationally when subjected to an underwater threat and thus developed her ASW-capability has good possibility to explain the course of events. Arguments that the governmental politics perspective, which assumes that it was the struggle for resources between the different Swedish armed services alone was the real driving force behind the development of the ASW-capability, have however not been found. Even if the perspectives are allowed to be complementary to each other no real impact from the internal power struggle perspective can be confirmed. Hence the driving force behind the development was the deliberate choices based on a will to preserve the national sovereignty.</p>

Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision. Modellerna benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät. Näten används sedan för att söka igenom empirin för att skapa underlag för ett besvarande av studiens frågeställningar. Studiens resultat är att det rationella maktkampsperspektivet, där betraktaren utgår från att Sverige agerade ändamålsenligt då hon utsattes för ett främmande undervattenshot och därför utvecklade ubåtsjaktförmågan, har goda möjligheter att på egen hand förklara det skedda. Däremot kan inte det interna maktkampsperspektivet, som utgår från att det var försvarsgrenarnas kamp om resurserna som var den egentliga drivkraften, ensamt förklara orsakerna till ubåtsjaktförmågeutvecklingen. Inte ens om perspektiven tillåts vara varandra komplementära kan någon positiv inverkan från det interna maktkampsperspektivet påvisas. Istället var det medvetna val grundade i viljan att upprätthålla den nationella suveräniteten som var drivkraften bakom utvecklingen av ubåtsjaktförmågan. / The present study aims to explain what where the driving forces behind the development of Swedish submarine hunting skills during the 1980s by studying the development from two different perspectives and ask which one of them has the best explanatory power. The approach is supported by two separate scientific explanations; rational actor and governmental politics, both of them taken from Graham Allison Essence of Decision. Allison supplies the researcher with a number of recommended questions to dwell upon when developing analytical networks to be drawn through the empirical study when creating a basis for answering the survey questions. The result of the study is that the rational actor perspective, in which the viewer assumes that Sweden was acting rationally when subjected to an underwater threat and thus developed her ASW-capability has good possibility to explain the course of events. Arguments that the governmental politics perspective, which assumes that it was the struggle for resources between the different Swedish armed services alone was the real driving force behind the development of the ASW-capability, have however not been found. Even if the perspectives are allowed to be complementary to each other no real impact from the internal power struggle perspective can be confirmed. Hence the driving force behind the development was the deliberate choices based on a will to preserve the national sovereignty.

The aim in the following essay is to describe the characteristics of the man behind verdicts regarding interpersonal violence (IPV). Which explanations does he have for the violence he has used and how does his life circumstances look like? Furthermore, is there gender bias in the justice system: do the gender of the professionals in court affect the verdict or the size of the damages?  The essay is a quantitative study written with positivistic elements and from a perspective of gender order and legal sociology. To answer the essay´s questions an exhaustive survey was completed regarding convictions in Swedish courts classified as IPV during the year 2016. The population consisted of 163 convictions this year, and the loss was one conviction that was not located.  Results found in this essay shows that a man who does not use an explanation for his behaviour is liable to pay damages, but lesser amounts than a man who explains his behaviour. Other results show that in cases where the offender was under the influence of alcohol, at least under one of the charges, was convicted to a shorter prison sentence and was liable to less damages. Descriptive data generated from the study shows that more than half of the men was living together with children in their households. Furthermore; solely in half of the convictions was the occupation of the man described. Of these 81 convictions that mentioned occupation were only 29 % of the men in labour and 14,8 % either unemployed or on sick leave at the time of the proceedings. / Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva karaktäristiken hos mannen som döms för grov kvinnofridskränkning. Vilka förklaringar har han till våldet han utövat och hur ser hans livsomständigheter ut? Dessutom undersöks om de professionellas könstillhörighet i rättssalen påverkar bedömningen och utgången av rättegången när det gäller påföljd och strafflängd.  Uppsatsen är en kvantitativ studie skriven med en positivistisk ansats och utifrån ett könsmakts- och rättssociologiskt perspektiv. För att söka svar på frågeställningarna har en totalundersökning genomförts av fällande tingsrättsdomar med rubriceringen grov kvinnofridskränkning under 2016. Populationen bestod av 163 domar detta år, bortfallet bestod i en dom inte gått att lokalisera.  Det studien visar är att en man som inte har någon förklaringsmodell får lägre skadestånd och än en man som förklarar våldet. Vidare visar resultat i studien att om gärningsmannen är alkoholpåverkad vid brottshändelser utdöms lägre fängelsestraff och mindre skadeståndssumma. Deskriptiva data i studien visar att över hälften av männen lever med barn i hushållet. Endast i hälften av domarna gick det att utläsa mannens sysselsättning och av dessa 81 domar hade enbart 29 % av männen arbete och 14, 8 % var sjukskriven eller arbetssökande vid tidpunkten för rättegången.

Undersökningen är en kvalitativ enkätstudie. Studiens syfte är att ta reda på vilka attityder mot religionen och de religiösa kan hittas bland ungdomar som går andra och tredje år på gymnasiet. Två diskurser gällande vanliga attityder gentemot muslimer och buddhister används som ramar i enkätsfrågor samt några attityder som de kristna upplever att människorna har gentemot dem. Även religionssociologiska teorier om varför en människa blir religiös används för att skapa analytiska kategorier. Samma diskurser och teorier används även för att granska resultatet. Attityderna som teorierna kopplar till de kristna, muslimer och buddhister syns i mitt material, men oftast är det elevens egen religiositet, agnostighet eller ateism som ger upphov till vissa attityder mot de religiösa i en annan religion. Bland eleverna i undersökningsgruppen är den vanligaste tanken om varför en människa blir religiös att denne söker efter mening och tillhörighet. Studien kopplar även attityderna mot de religiösa till skolans värdegrund och ämnesplaner i religionskunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma inom kvinnojour och socialtjänst för våldsutsatta kvinnor arbetar med mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hur de förstår och förklarar våldet. För att kunna belysa problematiken undersökte vi även verksammas arbetsformer med fokus på mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt vilka insatser och åtgärder de har att erbjuda till våldsutsatta kvinnor. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer i studien med verksamma inom kvinnojourer och socialtjänst.I studien användes följande förklaringsmodeller: könsmaktsperspektiv, individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, socialpsykologiskt perspektiv och feministiskt perspektiv. Resultatet visar att verksamma inom kvinnojour och socialtjänst hade ungefär liknande syn kring förståelsen och förklaringar till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultatet visar att verksamma angav olika förklaringar till våldet. Utifrån informanternas resonemang kunde vi inte se att förklaringsmodellerna gav konsekvenser till vilka stöd och insatser som erbjuds utan att detta berodde på andra faktorer. Det framkom i resultatet att verksamma inom socialtjänst och en verksam inom kvinnojouren använde sig av ett bedömningsinstrument som kallas för Freda, för att kunna identifiera våldet och hotbilden hos den våldsutsatta kvinnan. Detta för att sedan försöka hitta passande åtgärder och insatser till kvinnan. I vårt resultat fann vi att Fredabedömningsmodellen inte var tillräcklig för en bedömning. Vidare bör verksammaundvika att göra en bedömning utifrån tidigare erfarenheter samt uppfattningar om vad som kan vara bäst för den våldsutsatta kvinnan, eftersom det kan påverka vilka insatser kvinnan är i behov av. / The purpose of this study has been to evaluate how women’s shelter and social work services in men's violence against women in intimate relationship work for the woman and how they understand and explain violence. In order to highlight the problem, we also investigated the working methods of the workplace focusing on men's violence against women in intimate relationship, and efforts and support they have to offer to women who had been victims of violence. This study is based on semi-structured interviews in order to achieve the purpose of the study. The study used the following explanatory models: gender perspective, individual perspective, impotence perspective, social psychological perspective and feminist perspective. The results show that women’s shelter and social services had a similar view of the understanding and explanation of men's violence against women in intimate relationship. The result shows that the operative indicated different explanations of the violence. Based on the reasoning of the informants, we could not see that the explanatory models gave consequences to the support and efforts offered because this was causes by other factors. It was found in the result that social services and a women's shelter were using a Freda-assessment tool in order to identify what the victim of violence has been exposed to, and then try to find suitable measures and efforts to the woman. Based on our results, it was fundamental not to use Freda-assessment and the operatives experience and perceptions of what might be best for the woman who is victim of violence, as it may affect what efforts the woman needs.