Trots att Sveriges rankas som ett av världens mest jämställda länder lever fortfarande föreställningar om vilka egenskaper som är typiskt kvinnliga respektive manliga kvar. Tidigare studier har visat att emotion i kombination med kön påverkar hur snabbt en känsla uppfattas. Ilska upptäcktes till exempel snabbare hos män än kvinnor och glädje snabbare hos kvinnor än män. Syftet med föreliggande studie var således att söka svar på om könskategorisering gör skillnad för emotionsigenkänning. Genom en onlineenkät fick respondenterna (n=89) kategorisera emotionerna glad eller arg på manliga och kvinnliga ansikten. Medelvärdet på responstiderna beräknades och genom en 2 x 2 beroende ANOVA, med kön och emotion som beroende variabler, erhölls en signifikant huvudeffekt av både emotion och kön. Dock kunde ingen interaktionseffekt visas. Detta talar för att de stereotyper som tidigare forskning redogjort för eventuellt inte föreligger i en samtida svensk kontext. Vidare verkar det som kvinnor inte är behäftad med en lika snäv stereotyp som män. Detta eftersom kvinnors emotioner överlag identifieras signifikant snabbare än män.

The aim in the following essay is to describe the characteristics of the man behind verdicts regarding interpersonal violence (IPV). Which explanations does he have for the violence he has used and how does his life circumstances look like? Furthermore, is there gender bias in the justice system: do the gender of the professionals in court affect the verdict or the size of the damages?  The essay is a quantitative study written with positivistic elements and from a perspective of gender order and legal sociology. To answer the essay´s questions an exhaustive survey was completed regarding convictions in Swedish courts classified as IPV during the year 2016. The population consisted of 163 convictions this year, and the loss was one conviction that was not located.  Results found in this essay shows that a man who does not use an explanation for his behaviour is liable to pay damages, but lesser amounts than a man who explains his behaviour. Other results show that in cases where the offender was under the influence of alcohol, at least under one of the charges, was convicted to a shorter prison sentence and was liable to less damages. Descriptive data generated from the study shows that more than half of the men was living together with children in their households. Furthermore; solely in half of the convictions was the occupation of the man described. Of these 81 convictions that mentioned occupation were only 29 % of the men in labour and 14,8 % either unemployed or on sick leave at the time of the proceedings. / Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva karaktäristiken hos mannen som döms för grov kvinnofridskränkning. Vilka förklaringar har han till våldet han utövat och hur ser hans livsomständigheter ut? Dessutom undersöks om de professionellas könstillhörighet i rättssalen påverkar bedömningen och utgången av rättegången när det gäller påföljd och strafflängd.  Uppsatsen är en kvantitativ studie skriven med en positivistisk ansats och utifrån ett könsmakts- och rättssociologiskt perspektiv. För att söka svar på frågeställningarna har en totalundersökning genomförts av fällande tingsrättsdomar med rubriceringen grov kvinnofridskränkning under 2016. Populationen bestod av 163 domar detta år, bortfallet bestod i en dom inte gått att lokalisera.  Det studien visar är att en man som inte har någon förklaringsmodell får lägre skadestånd och än en man som förklarar våldet. Vidare visar resultat i studien att om gärningsmannen är alkoholpåverkad vid brottshändelser utdöms lägre fängelsestraff och mindre skadeståndssumma. Deskriptiva data i studien visar att över hälften av männen lever med barn i hushållet. Endast i hälften av domarna gick det att utläsa mannens sysselsättning och av dessa 81 domar hade enbart 29 % av männen arbete och 14, 8 % var sjukskriven eller arbetssökande vid tidpunkten för rättegången.

Bakgrund: Könsdiskriminering påverkar kvinnors liv, ekonomi och hälsa, över hela världen. Hälso- och sjukvården har en etisk obligation att likvärdigt behandla patienter och framförallt sjuksköterskan via dess koder och professionalitet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av könsskillnader inom hälso- och sjukvård för kvinnor. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats som utgår från ett feministiskt Standpoint Theory ramverk. Kvalitativa såsom kvantitativa artiklar används. Resultat: Olika nivåer och instanser av sjukvården präglas av könsskillnader som negativt påverkar kvinnor. Områden såsom smärta, medicinering, psykiatri och akademi har någon form av könsdiskriminering i sig. Konklusion: Orsaken till könsskillnaderna anses vara normativt tankesätt, misogyni och ett androcentriskt system på vården. Sjuksköterskor har en etisk och laglig plikt att förhindra negativa könsskillnader och bias för att bredda sitt helhetsvårdande perspektiv. / Background: Discrimination on the base of gender affects the economy, lives and health of women, all over the world. Health care as an institue possesses a legal and ethical obligation to deliver indiscriminate care and especially registered nurses. Aim: The aim of the study is to examine the presence of gender differences in health care of women. Method: A literature review—with the approach of induction—that works within the feminist Standpoint Theory’s framework. The study utilize both qualitative and quantiative data from other academic literature. Findings: Gender differences that negatively affect women was found to be present in a variety of settings and levels of health care. Examples of these areas were pain, mediciation, psychiatry and academia. Conclusion: The cause behind the results could be ascribed to normative thinking, mysoginy and systemic androcentrism. Registered nurses have an ethical duty to prevent gendered differences and biases that negatively impact women in health care. It would also broaden their holistic caring perspective.

I en tid då AI-språkmodeller används alltmer i vår vardag, blir det relevant att undersöka hur det påverkar samhället. Denna studie undersöker, utifrån teorier om etik och jämställdhet, hur AI-språkmodeller i sina texter ger uttryck för mångfald, icke-diskriminering och rättvisa. Studien fokuserar på att identifiera och analysera förekomsten av könsbias i AI-språkmodellernas svar samt hur det påverkar människors förtroende för dessa system. En fallstudie genomfördes på tre AI-språkmodeller - ChatGPT 3.5, Gemini och Llama-2 70B, där data insamlades via intervjuer med dessa modeller. Därefter gjordes intervjuer med mänskliga informanter som reflekterade över AI-språkmodellernas svar. AI-språkmodellerna visade en obalans i hur de behandlar kvinnor och män vilket kan förstärka befintliga könsstereotyper. Detta kan påverka människors förtroende för AI-språkmodeller och informanterna lyfte problematiken om vad neutralitet och rättvisa innebär. För att skapa mer ansvarsfulla och rättvisa AI-system krävs medvetna insatser för att integrera etiska och jämställdhetsperspektiv i AI-utveckling och användning. / In a time when Large Language Models (LLMs) are increasingly used in our daily lives, it becomes important to investigate how this affects society. This study examines how LLMs express diversity, non-discrimination, and fairness in texts, based on theories of ethics and gender equality. The study focuses on identifying and analyzing the presence of gender bias in the responses of LLMs and how this impacts people's trust in these systems. A case study was conducted on three LLMs: ChatGPT 3.5, Gemini, and Llama-2 70B, where data was collected through interviews with them. Subsequently, interviews were conducted with human informants who reflected on the LLMs’ responses. The LLMs showed imbalance towards gender, potentially reinforcing existing gender stereotypes. This can affect people's trust in LLMs, and the informants highlighted the issue of what neutrality and fairness entail. To create more responsible and fair AI systems, conscious efforts are required to integrate ethical and equality perspectives into AI development and usage.