No description available.

No description available.

No description available.

<p>Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock människor där det inte är självklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillämpas, vilka faktorer som vägs in i besluten samt om det finns motsättningar mellan rollen som rättstillämpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte användes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms län. Studien utgick från ett rättssociologiskt perspektiv. Resultatet av studien visade att utredandet av tillhörighet när det gäller personer vars kommuntillhörighet inte är självklar går ut på att fråga var personen har tillbringat de senaste dagarna och nätterna och att socialsekreterarna inte använder sig av traditionella juridiska källor vid rättstillämpningen. Studien visade att faktorer som vägs in i beslutsfattandet, förutom rättsregeln och sakomständigheterna, är kommunens ekonomi, hur pass påstridig klienten är och om det finns barn inblandade. Resultaten visade även att socialsekreterarna i vissa fall känner sig otillräckliga i rollen som socialarbetare.</p>

<p>Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ”överväga” och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor. Även samtalsklimatet på arbetsplatsen, konflikt mellan förälder och nätverk samt socialsekreterarens samarbete med föräldrarna påverkade socialsekreterarens konstruktion. För att besvara frågeställningarna tillämpades en rättsvetenskaplig metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheter i Stockholm. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var socialkonstruktivistisk teori samt kognitiv teori.</p>

Syftet med studien är att skapa en bredare förståelse om hur den svenska lagstiftningen inomkönsdiskriminering med fokus på anställning och graviditet fungerar och vilka effekter lagenger. Vår studie riktar sig till de som intresserar sig för rättssociologi och arbetsrätt och viundersöker även hur den svenska lagstiftningen tillsammans med EU-rätten tillämpas rättsligt. Vi fokuserar på frågeställningar som berör EU-rättens användning i Arbetsdomstolen,skillnader mellan jämställdhetslagens och diskrimineringslagens tillämpning samtdiskrimineringslagens effekter. Metoderna som används i studien är en innehållsanalys av åtta fall i Arbetsdomstolen samt tresemi-strukturerade intervjuer med respondenter från Diskrimineringsombudsmannen,arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation. Vårt resultat visar på att EU-rätten har en stor inverkan på svenska domar och att användningenav EU-rättskällor var vanligare i samband med jämställdhetslagen innan lagförändringen 2009.Resultatet visar även på att trots förändringen i lagstiftningen 2009 gällande den ekonomiskaersättningen som var tänkt att generera högre ersättning vid diskriminering så har det inte skettnågon märkbar skillnad i fallen. / The purpose of this study is to create knowledge of how the swedish law against genderdiscrimination in relation to employment and pregnancy works and the effects of the law. Thisstudy is directed to them with an interest of sociology and labour law. The issues in focus ishow the European Union-law is used in swedish court, how the Swedish law from 2009 hasaffected the outcome in court compared to the earlier law and how the participants look at theeffect of the law. The methods used for this study is a content analysis of eight cases from court and threeinterviews with the Swedish equality ombudsman, a labour union organization and a employersunion organization.We have found that the European Union-law has an impact on the justice system. We also foundthat the use of legal usage from the European Union court were more common before 2009 andthe change in swedish law. We found that despite the change concerning the economiccompensation in the new law 2009 that were supposed to promote higher compensation therewere not any signs of higher compensation in the cases.

<p>Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU. I studien av lagstiftningen användes rättsdogmatisk metod och i studien av länsrättsdomarna användes rättssociologisk metod. Resultaten visade på en differens mellan lagrekvisitens utformning i 2 § LVU och hur de tolkades och användes i länsrättens bedömning, där lagen i huvudsak var könsneutral medan tillämpningen var påverkad av samhälleliga normer om föräldraskap. Slutsatserna som drogs var att länsrätten medverkade till reproduceringen av en ojämlik ansvarsbörda mellan könen i föräldraskapet och att lagen behövde utformas mindre könsneutralt för att synliggöra den faktiska situationen där kvinnliga vårdnadshavare bar ett större ansvar än manliga vårdnadshavare gjorde.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Many studies have been conducted on infanticide and child homicide. Researchers have approached the subject with different theoretical frameworks and explored it from different dimensions, geographical areas, and time periods. As much as the questions have varied so have the answers. This study contributes to greater clarity on the causes of infanticide. Despite numerous studies on the subject, there is still no consensus its causes. My aim has been to combine different strategies for understanding the subject. I have used material both from an aggregated level and from an individual level. The main question I sought to answer was whether social causes rather than individual factors force or trigger women to kill their newborn child? Court material also provides for an in-depth understanding of our history. The social sciences have frequently drawn sketches of the social world with big lines. These lines have been necessary and useful to point at large-scale transformations of civilisation and modernisation but, in terms of understanding real life, they can provide us with a foggy and even mistaken picture. When social scientists enter the historical archives and similar sources, we often blunder in its richness and variation. Society may, in any case, have always been complicated and the every day life for each person as well.</p><p>My findings show that infanticide signals low tolerance. In general, the women did not want to kill their own children. Moreover, my findings, like the results of other studies before mine, demonstrate that women who carry out infanticide represent normal women. To my knowledge, there isn’t one study on infanticide that claims the women were not normal. Women who committed infanticide did so out of fear: fear of losing their social bonds. They killed their children if the existence of the bonds was endangered or threatened. Often social bonds were related to their work situation as maids in farming households. If they couldn’t stay in the household after having the baby, many women had no where else to go. Their parents – poor, elderly or deceased – were unable to help. Sometimes the social bonds were threatened by other factors, often related to the child’s father. If he was already married or had a close relation with the woman’s family, their relationship could in fact, break her bonds to her own family and other relatives. Some women already had an illegitimate child. With a child out of wedlock, they had a difficult time getting work and housing. If they got pregnant again and the father to the new child refused to marry her or to support the child, she could in fact lack any resources for handling the situation.</p><p>Finally: the findings talk about honour and infanticide. It was always shameful to get a child out of wedlock. But demographic research from North of Sweden has shown that these children had almost the same chances of survival during their first year as legitimate children. Sexuality outside marriage was not respected but much discussion around honour was more related to how the women would manage with the child. In my findings, shame seems to be related to having no support. Extramarital relations were not accepted but people probably didn’t care to much about it as far as they managed on their own. Being rejected, helpless, not able to work and not able to take care of the child that was what shame was about.</p><p>Keywords: Infanticide, child homicide, illegitimacy, social bonds, shame</p>

Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU. I studien av lagstiftningen användes rättsdogmatisk metod och i studien av länsrättsdomarna användes rättssociologisk metod. Resultaten visade på en differens mellan lagrekvisitens utformning i 2 § LVU och hur de tolkades och användes i länsrättens bedömning, där lagen i huvudsak var könsneutral medan tillämpningen var påverkad av samhälleliga normer om föräldraskap. Slutsatserna som drogs var att länsrätten medverkade till reproduceringen av en ojämlik ansvarsbörda mellan könen i föräldraskapet och att lagen behövde utformas mindre könsneutralt för att synliggöra den faktiska situationen där kvinnliga vårdnadshavare bar ett större ansvar än manliga vårdnadshavare gjorde.

ABSTRACT Many studies have been conducted on infanticide and child homicide. Researchers have approached the subject with different theoretical frameworks and explored it from different dimensions, geographical areas, and time periods. As much as the questions have varied so have the answers. This study contributes to greater clarity on the causes of infanticide. Despite numerous studies on the subject, there is still no consensus its causes. My aim has been to combine different strategies for understanding the subject. I have used material both from an aggregated level and from an individual level. The main question I sought to answer was whether social causes rather than individual factors force or trigger women to kill their newborn child? Court material also provides for an in-depth understanding of our history. The social sciences have frequently drawn sketches of the social world with big lines. These lines have been necessary and useful to point at large-scale transformations of civilisation and modernisation but, in terms of understanding real life, they can provide us with a foggy and even mistaken picture. When social scientists enter the historical archives and similar sources, we often blunder in its richness and variation. Society may, in any case, have always been complicated and the every day life for each person as well. My findings show that infanticide signals low tolerance. In general, the women did not want to kill their own children. Moreover, my findings, like the results of other studies before mine, demonstrate that women who carry out infanticide represent normal women. To my knowledge, there isn’t one study on infanticide that claims the women were not normal. Women who committed infanticide did so out of fear: fear of losing their social bonds. They killed their children if the existence of the bonds was endangered or threatened. Often social bonds were related to their work situation as maids in farming households. If they couldn’t stay in the household after having the baby, many women had no where else to go. Their parents – poor, elderly or deceased – were unable to help. Sometimes the social bonds were threatened by other factors, often related to the child’s father. If he was already married or had a close relation with the woman’s family, their relationship could in fact, break her bonds to her own family and other relatives. Some women already had an illegitimate child. With a child out of wedlock, they had a difficult time getting work and housing. If they got pregnant again and the father to the new child refused to marry her or to support the child, she could in fact lack any resources for handling the situation. Finally: the findings talk about honour and infanticide. It was always shameful to get a child out of wedlock. But demographic research from North of Sweden has shown that these children had almost the same chances of survival during their first year as legitimate children. Sexuality outside marriage was not respected but much discussion around honour was more related to how the women would manage with the child. In my findings, shame seems to be related to having no support. Extramarital relations were not accepted but people probably didn’t care to much about it as far as they managed on their own. Being rejected, helpless, not able to work and not able to take care of the child that was what shame was about. Keywords: Infanticide, child homicide, illegitimacy, social bonds, shame