<p>Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ”överväga” och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor. Även samtalsklimatet på arbetsplatsen, konflikt mellan förälder och nätverk samt socialsekreterarens samarbete med föräldrarna påverkade socialsekreterarens konstruktion. För att besvara frågeställningarna tillämpades en rättsvetenskaplig metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheter i Stockholm. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var socialkonstruktivistisk teori samt kognitiv teori.</p>

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ”överväga” och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor. Även samtalsklimatet på arbetsplatsen, konflikt mellan förälder och nätverk samt socialsekreterarens samarbete med föräldrarna påverkade socialsekreterarens konstruktion. För att besvara frågeställningarna tillämpades en rättsvetenskaplig metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheter i Stockholm. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var socialkonstruktivistisk teori samt kognitiv teori.

<p>Our study has its starting point in the Swedish social legislation (Socialtjänstlagen) and more specifically in the 6th chapter's 5th paragraph. That paragraph regulates that social workers should try to find a kinship care placement when they are about to do a placement of a child. Our purpose is to examine how social workers, before they do a placement of a child, understand the informal kinship that is not relatives, if they consider the informal kinship and if certain circumstances have an impact on the consideration. To get this information we have done five interviews with social workers. Recent studies show that social workers in past years have begun to think more positively of people's kinships and that they more often use the resources of the kinship. Our results shows that the social workers contact the informal kinship before they do a placement, they have positive attitudes towards these types of placements, they have similar understandings of who should be considered in the informal kinship, they do this consideration in most cases and many circumstances has an impact on this consideration. To get a deeper understanding of the results we analyzed them with social constructivism and the sociology of law.</p>

Our study has its starting point in the Swedish social legislation (Socialtjänstlagen) and more specifically in the 6th chapter's 5th paragraph. That paragraph regulates that social workers should try to find a kinship care placement when they are about to do a placement of a child. Our purpose is to examine how social workers, before they do a placement of a child, understand the informal kinship that is not relatives, if they consider the informal kinship and if certain circumstances have an impact on the consideration. To get this information we have done five interviews with social workers. Recent studies show that social workers in past years have begun to think more positively of people's kinships and that they more often use the resources of the kinship. Our results shows that the social workers contact the informal kinship before they do a placement, they have positive attitudes towards these types of placements, they have similar understandings of who should be considered in the informal kinship, they do this consideration in most cases and many circumstances has an impact on this consideration. To get a deeper understanding of the results we analyzed them with social constructivism and the sociology of law.