Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden. I de senare fanns mer omfattande beskrivningar om personerna. Anledningen till ansökan var att man nyligen insjuknat, skulle flytta från föräldrahemmet eller att en tidigare insats inte hade fungerat. Samtliga i studien saknade lönearbete, däremot hade majoriteten behållning av någon form av daglig verksamhet. Många i studien hade haft en svår livssituation under barndomen och i vuxen ålder. Den målsättning som de flesta hade var att på olika sätt nå ökad självständighet i livet. Vissa personer som varit isolerade eller haft en inaktiv fritid fick efter att de fått särskilt boende en mer aktiv och social fritid. Med insatsen särskilt boende enlig LSS gick det att se att personerna fick ett bättre stöd som var bättre anpassat efter deras behov. Stödet ges dock inom en organisatorisk ram som delvis styr den enskildas vardag.

2009 kom det en regeringsrättsdom som innebar en praxisförändring vid handläggning av personlig assistans. Domen innebär en mer restriktiv hållning till matsituationen som grundläggande behov vid beslut om rätten till personlig assistans. Praxisförändringen medförde att fler personer än tidigare förlorade sin rätt till assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS) och blev istället hänvisade till den kommunala hjälpapparaten. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga hur svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar hanterar praxisförändringen.   Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen genomfördes med ett webbaserat enkätprogram. Enkäten skickades till en LSS-handläggare i varje svensk kommun.   Det är vanligare att stora kommuner har en plan för att möta praxisförändringen. Det finns regionala skillnader främst mellan vilka insatser som man får om man kommer under tjugo timmar grundläggande behov och därmed inte har rätt till assistansersättning enligt LASS. Bor man i Norrland är det något vanligare att man får hemtjänst än om man bor i södra Sverige. Det är även vanligare med hemtjänst som insats om man bor i en vänsterstyrd kommun.   De kommuner som anser att praxisförändringen medför högre kostnader för brukaren är ofta de kommuner som i högre grad använder sig av hemtjänst istället för kommunalt finansierad personlig assistans.  Det finns även skillnader i hur många timmar grundläggande behov som en brukare anses behöva komma upp i för att vara berättigad personlig assistans finansierad av kommunen. Kommunernas bedömning skiljer sig angående om man får behålla sina assistenter efter att ha blivit av med ersättningen från LASS. En tredjedel anger att det är ovanligt eller omöjligt att en brukare kan behålla sina assistenter. I kommuner med vänsterstyre är det vanligare att rätten att behålla sin personal är en självklarhet. / In the year 2009, a verdict from the Supreme administrative court concerning personal assistance came into being. The verdict contributed to a more restrictive attitude concerning the food situation as a basic need in decisions concerning the right to personal assistance. The verdict resulted in more people than before lost their right to assistance according to lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS), and had to use the help offered from the municipality. This survey’s aim is to investigate how Swedish municipalities and municipal district administrations handle the outcomes of the change in praxis.    This essay is based on a quantitative survey. The enquiry was carried out using a web based survey program. The survey was sent to one official working with LSS-handling in each Swedish municipality.   It is more common that big municipalities have a plan for the change in praxis. Further more, our results have shown that there are regional differences. The differences are mostly shown in what type of interventions that are offered to the people who do not reach the twenty hours limit for their basic needs, and therefore do not have the right to assistance allowance according to LASS. It is more common to be offered home care services in Norrland than it is in southern Sweden. Municipalities with a left wing government also seem to offer home care services to a greater extent.   Municipalities who claim that the change in praxis contribute to greater costs for the user more often use home care services instead of municipally financed assistance services. There are also differences in how many hours of basic needs the user needs to be calculated for in order to qualify for personal assistance offered by the municipality. The municipalities assess differently concerning the right to keep the personal assistants when the allowance from LASS is lost. One third claims that it is unusual or impossible to keep the assistants. It is more common that keeping the assistants is given and obvious in municipalities ruled by a left wing government.

Introduktion: Smärta är en flerdimensionell, subjektiv upplevelse som endast kan tolkas av patienten själv. Sjuksköterskans roll vid handläggning av smärta är att bedöma, utvärdera och lindra smärtan i samråd med läkare och patient. Patienten ska känna trygghet i att vården som erbjuds är av hög kvalitet och minskar dennes lidande. Postoperativ smärta är ett resultat av vävnadsskada efter kirurgi, som otillräckligt behandlad kan leda till komplikationer. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan inverka på sjuksköterskors handläggning (bedömning, omvårdnadsåtgärder, utvärdering) av postoperativ smärta. Metod: Denna litteraturstudie utformades efter Polit och Beck (2017) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baseras på tretton vetenskapliga artiklar, fem av kvalitativ metod, sex av kvantitativ metod och två stycken av mixad metod. Valda artiklar granskades enligt Polit och Beck (2017) kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Efter analys av data fördelades resultatet i fyra stycken huvudkategorier och fem stycken underkategorier. De fyra huvudkategorierna var arbetsmiljö, kunskap, kommunikation och attityder. Till huvudkategorin arbetsmiljö framkom tre stycken underkategorier – samarbete, tid och bemanning samt riktlinjer. Till huvudkategorin kommunikation framkom två stycken underkategorier, sjuksköterskan samt patienten. Slutsats: Flertalet faktorer inverkar både som hindrande och främjande faktorer för sjuksköterskors handläggning av postoperativ smärta.

Trots att Sverige än så länge saknar en standard för hur intelligenta datorer får användas i offentlig sektor, så använder en allt större mängd myndigheter automatiserade beslutssystem i ärenden mot privatpersoner. Vetskapen om dessa system är låg hos den generella befolkningen, vilket riskerar göra det svårt för människor att ta till vara på sina intressen. I Trelleborgs kommun har man sedan 2017 använt automatiserad handläggning för att ta beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd, vilket har gett upphov till kritiska granskningar av fallets rättsäkerhet och implikationer för handläggarrollen. Hur systemet påverkar den sökande individens förutsättningar och  demokratiska förvaltningsideal har emellertid varit ett underutvecklat ämnesområde. Följaktligen ämnar denna studie undersöka vilket utrymme demokratiska värden har vid automatiserat beslutsfattande i myndighetsärenden mot privatpersoner. Detta görs genom att jämföra implementeringen av automatiseringssystem i Trelleborgs kommun med en idealtyp för demokratiska värden i intelligent automatisering av förvaltningen. Analysresultaten visar på att flera demokratiska nyckelfunktioner saknas i Trelleborgsmodellen. Det bristfälliga utrymmet för demokratiska värden kan dock härledas i stor utsträckning till kommunens hantering av systemet snarare än begränsningar i systemet i sig.

<p>Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ”överväga” och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor. Även samtalsklimatet på arbetsplatsen, konflikt mellan förälder och nätverk samt socialsekreterarens samarbete med föräldrarna påverkade socialsekreterarens konstruktion. För att besvara frågeställningarna tillämpades en rättsvetenskaplig metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheter i Stockholm. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var socialkonstruktivistisk teori samt kognitiv teori.</p>

No description available.

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ”överväga” och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor. Även samtalsklimatet på arbetsplatsen, konflikt mellan förälder och nätverk samt socialsekreterarens samarbete med föräldrarna påverkade socialsekreterarens konstruktion. För att besvara frågeställningarna tillämpades en rättsvetenskaplig metod där kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheter i Stockholm. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Analysverktygen var socialkonstruktivistisk teori samt kognitiv teori.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur barn synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd, vem eller vilka som har makten att utforma tillämpningarna av detta barnperspektiv samt hur och om det blir någon förändring i synliggörandet av barnen när en ekonomisk kris drabbar samhället. För att belysa dessa frågor har en hermeneutisk ansats använts. Material har samlats in genom intervjuer med de avdelningsansvariga på fem försörjningsstödsenheter i fem kommuner i Västsverige samt genom att granska Socialstyrelsens och kommunernas egna riktlinjer angående hur handläggarna ska synliggöra barn i försörjningsstödshandläggningen. Det material som skapades vid intervjutillfällena grundar sig i de fem intervjupersonernas tolkningar av hur barnen synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd i deras kommuner. Resultaten från intervjuerna visar att försörjningsstödsenheterna inte har en tydlig definition av hur de ska gå tillväga för att bedöma ur barnens perspektiv och detta framgår även i Socialstyrelsens samt kommunernas egna riktlinjer för hur barnperspektivet ska vara utformat. De avdelningsansvariga har makten att påverka hur barnen ska synliggöras, men de använder denna makt på lite olika sätt. Resultaten visar även att tidsbrist är en orsak till att barnen inte synliggörs i den utsträckning som de bör göra när en ekonomisk kris inträffar. Resultaten har använts som en grund inför analysen av varför barnperspektivet ser ut som det gör och detta förklaras utifrån två teoretiska infallsvinklar: Webers ”idealtypiska byråkratier” och Lipskys ”gatubyråkrater”.

Title: What influences the assessment of addiction treatment? - Factors that may affect the choice of interventions There are few studies on trauma and the importance of religion for the professional handling of abuse clients in a Swedish context. It is therefore appropriate to examine the role of such factors. This study examines whether experienced trauma in childhood or religious beliefs influence the assessment and selection of input in fictitious cases. To examine this created six vignettes. Vignettes could assess participants using different set responses. The questionnaire consisted of two parts, vignettes and personal details of the participants. It included questions about experienced trauma and religious beliefs. The results of the study show that the abuse case officers with experienced trauma deems equivalent to the group but have experienced trauma. Religious officials, however, differ from the non-religious in assessing the choice of effort. The study shows that one third of abuse officers are religious and half have experienced a trauma in childhood. Overall, this means that 58 of the 93 participants either experienced trauma, religious or both. Future research might examine these variables more carefully operationalize and measure religion and traumas impact assessment with greater precision and sensitivity. Keywords: Assessment, misuse, addiction, religion, trauma / Det finns få studier om trauma och religionens betydelse för professionell handläggning av missbruksklienter i en svensk kontext. Det är därför motiverat att undersöka betydelsen av sådana faktorer. Denna studie undersöker om upplevt trauma i barndomen eller religiös övertygelse påverkar bedömningen och val av insats i fiktiva fall. För att undersöka detta skapades sex vinjetter. Vinjetterna kunde deltagarna bedöma med hjälp av olika fasta svarsalternativ. Enkäten bestod av två delar, vinjetterna och personliga uppgifter om deltagarna. Där ingick frågor om upplevt trauma och religiös övertygelse. Resultatet av studien visar att missbrukshandläggarna med upplevt trauma bedömer likvärdigt med gruppen utan upplevt trauma. Religiösa handläggare skiljer sig dock från de icke-religiösa vid bedömningen av val av insats. I studien framkommer att en tredjedel av missbrukshandläggarna är religiösa och hälften har upplevt ett trauma i barndomen. Sammantaget innebär detta att 58 av 93 deltagare antingen har upplevt trauma, är religiös eller är både och. Framtida forskning kan kanske undersöka dessa variabler noggrannare operationalisera och mäta religion och traumas inverkan på bedömningen med större precision och känslighet. Nyckelord: Handläggning, missbruk, beroende, religion, trauma

The essay is a comparative legal study between law in Sweden and Norway. The study focuses on the regulations regarding the authority's obligation to investigate cases legally and without unnecessary delay. The purpose of the delay requirement is to ensure that the rights of every individual citizen are met. The administration therefore has the obligation to ensure that the processing takes place quickly, efficiently and with legal certainty. An analysis of similarities and differences as well as strenghts and weaknesses has been carried out regarding Sweden's and Norway's legal system. Supervisory decisions have been the basis for the implementation and the contribution to a closer understanding of the problem regarding slow processing. A recurring reason referred to by the authorities in both countries is the heavy workload. This in turn causes discussion about how this can affect the authority's position towards the citizens. The study shows that there are shortcomings in the authority's position towards the citizens. The study shows that there are shortcomings in the authority's way of handling a case in both countries but also in the legislation itself in both Sweden and Norway. From this reslut, it can be concluded that processing of or amendements to the legislation in both countries may need to be done.