<p>Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar.</p><p>Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom finansbranschen.</p><p>För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis. Respondenterna representerar företaget Exchange Finans Sverige AB, ett företag verksam inom valutabranschen. Vi har sedan kombinerat det empiriska materialet som intervjuerna genererat med vår teoretiska referensram, bestående av data från artiklar, litteratur och dylikt.</p><p>Arbetet har alstrat information som tyder på att den nuvarande ekonomiska krisen haft en tydlig inverkan på ledarskapet. Denna påverkan kännetecknas av en större försiktighet, strikthet, tydlighet och noggrannhet vad gällande sättet att hantera vardagliga arbetsuppgifterna. Ytterligare en återkommande påverkan som respondenterna påvisade är att de till följd av den ekonomiska krisen implementerat ett framtidstänk. Anledningen till att resultatet såg ut på detta sätt tror vi beror på det anmärkningsvärda proaktiva tänk företagsledningen, Kenan Anter samt Umit Adis, innehaft och som de lyckats implementera i företaget. Att de jobbar aktivt för att försöka förutspå vad som kan komma att hända och hur det i sådana fall skulle kunna påverka företaget har genererat att förebyggande åtgärder vidtagits i god tid. Dessa åtgärder kännetecknas av bland annat en imponerande krishantering innefattande krisgrupper och stresstest allt detta har bidragit till att man i ett tidigt skede förberett organisationen för vad som komma skall.</p>

Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar. Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom finansbranschen. För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis. Respondenterna representerar företaget Exchange Finans Sverige AB, ett företag verksam inom valutabranschen. Vi har sedan kombinerat det empiriska materialet som intervjuerna genererat med vår teoretiska referensram, bestående av data från artiklar, litteratur och dylikt. Arbetet har alstrat information som tyder på att den nuvarande ekonomiska krisen haft en tydlig inverkan på ledarskapet. Denna påverkan kännetecknas av en större försiktighet, strikthet, tydlighet och noggrannhet vad gällande sättet att hantera vardagliga arbetsuppgifterna. Ytterligare en återkommande påverkan som respondenterna påvisade är att de till följd av den ekonomiska krisen implementerat ett framtidstänk. Anledningen till att resultatet såg ut på detta sätt tror vi beror på det anmärkningsvärda proaktiva tänk företagsledningen, Kenan Anter samt Umit Adis, innehaft och som de lyckats implementera i företaget. Att de jobbar aktivt för att försöka förutspå vad som kan komma att hända och hur det i sådana fall skulle kunna påverka företaget har genererat att förebyggande åtgärder vidtagits i god tid. Dessa åtgärder kännetecknas av bland annat en imponerande krishantering innefattande krisgrupper och stresstest allt detta har bidragit till att man i ett tidigt skede förberett organisationen för vad som komma skall.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede.Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler. Syftet är därtill att beskriva och analysera hur kreditgivare hanterar nya företag i ekonomisk kris. Uppsatsen har avgränsats till att endast beröra nystartade aktiebolag samt banken som kreditgivare. Studien bygger på en induktiv och kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem banker samt representanter från Ackordscentralen.Studien resulterade i att viktiga faktorer vid kreditgivning till nystartade företag är företagarens kompetens, branscherfarenhet och kontaktnät. Kreditgivarna ser helst att företagaren själv, ett riskkapitalbolag samt banken delar på finansieringen, och dessutom tar kreditgivarna vanligtvis minst en personlig borgen på företagaren. Kreditgivarnas identifiering av varningssignaler kan förbättras genom en ökad manuell kontroll av krediter. Dessutom bör kreditgivarna bli bättre på att vidta åtgärder direkt när signalerna har uppmärksammats samt koppla in Ackordscentralen i ett tidigare skede. Slutligen framkom att kreditgivarna hanterar krisföretag genom individuella lösningar, men är restriktiva och måste ha en stark tro på företagets framtid för att bevilja ett fortsatt engagemang.Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur kreditgivning till företag har sett ut ur ett historiskt perspektiv för att söka förutspå hur kreditgivningen kan komma att se ut i framtiden. Då vi kommit i kontakt med flertalet vetenskapliga undersökningar som pekar på att det är svårt för nya och små företag att få tillgång till kredit, anser vi det även intressant att studera vad som kan göras för att underlätta för företagen i framtiden. / Uppsatsnivå: D

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur barn synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd, vem eller vilka som har makten att utforma tillämpningarna av detta barnperspektiv samt hur och om det blir någon förändring i synliggörandet av barnen när en ekonomisk kris drabbar samhället. För att belysa dessa frågor har en hermeneutisk ansats använts. Material har samlats in genom intervjuer med de avdelningsansvariga på fem försörjningsstödsenheter i fem kommuner i Västsverige samt genom att granska Socialstyrelsens och kommunernas egna riktlinjer angående hur handläggarna ska synliggöra barn i försörjningsstödshandläggningen. Det material som skapades vid intervjutillfällena grundar sig i de fem intervjupersonernas tolkningar av hur barnen synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd i deras kommuner. Resultaten från intervjuerna visar att försörjningsstödsenheterna inte har en tydlig definition av hur de ska gå tillväga för att bedöma ur barnens perspektiv och detta framgår även i Socialstyrelsens samt kommunernas egna riktlinjer för hur barnperspektivet ska vara utformat. De avdelningsansvariga har makten att påverka hur barnen ska synliggöras, men de använder denna makt på lite olika sätt. Resultaten visar även att tidsbrist är en orsak till att barnen inte synliggörs i den utsträckning som de bör göra när en ekonomisk kris inträffar. Resultaten har använts som en grund inför analysen av varför barnperspektivet ser ut som det gör och detta förklaras utifrån två teoretiska infallsvinklar: Webers ”idealtypiska byråkratier” och Lipskys ”gatubyråkrater”.

Uppsatsen handlar om människors politiska tillit i Spanien under den ekonomiska krisens första skede 2008. Spanien var ett av de länder som drabbades hårdast och tvingades till krislån från EU med åtstramningspolitik som följd. Människor försattes i arbetslöshet och bostadskris. Uppsatsen undersöker om den ekonomiska krisen innebar en förändring i individers politiska tillit. Dessutom kontrolleras om det finns en särskild effekt från exponeringen av den ekonomiska krisen, beroende på individers inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Data är hämtad från European Social Survey (ESS), enkätstudie utförd i Spanien 2008. Resultaten analyseras genom multipel regressionsanalys och interaktionsanalys. Studien fann inget stöd för att exponeringen av den ekonomiska krisen under den valda tidsperioden, hade en påverkan på människors politiska tillit i Spanien. Dessutom finnes ingen enskild effekt på människors politiska tillit från exponeringen av den ekonomiska krisen beroende på deras inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Uppsatsen använder teorier om politisk tillit och dess relation till ekonomisk förändring.

<p>Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.</p><p>Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.</p><p>Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande. Empirin kunde härledas till angivna ledarstilar i teorin. Den transformativa ledarstilen som är en förändringsledarstil var den som överensstämde bäst med empirin. Dock är det missvisande då den stilen används vid organisationsförändringar vilket studien inte innefattas av. Vidare anses coachande och deltagande/understödjande i situationsanpassat ledarskap och stödjande och deltagande inom path-goal och förekomma som ledarskapsstilar under ekonomiska kriser. Dessa fyra stilar innefattar flexibilitet som är av stor vikt i sådana situationer.</p> / <p>Purpose: To examine the characteristics of leadership in economic crises as consequence of recent financial crisis.</p><p>Research Method: Information was collected using the qualitative method. The study includes interviews with semi-structured questions and ten respondents from two different companies in the banking sector. Based on the information the authors have attempted to draw parallels between the leader’s behaviour and theories involving different leadership styles.</p><p>Conclusions: On the basis of the analysis of the empiric showed that the leadership behaviour in economic crises is changing. However, the reason can be carried out of different conditions and structure before the economic crisis. Behaviours that clarity, access, participation, solidarity and decreased scope for action became more significant. The empiric could be derived to stated leader styles in the theory. The transformative leadership that is one leader style who is used in innovation was agreed best with the empiric. However, it is misleading then that style is used at organizational changes which the study not involves. Furthermore, selling/coaching and participations/supporting in situational leadership and supportive leadership and participative leadership in path-goal are occurring as typical leader styles during economic crises. These four styles include flexibility that is of big weight in such situations.</p>

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat. Grundat på våra respondenters svar kom vi fram till att sponsringen är en oerhört viktig del för idrottsförningars ekonomi. En annan faktor som har stor betydelse för klubbens överlevnad är att intresset från publiken måste bestå oavsett det sportsliga resultatet. Den största anledningen till att den Damallsvenska klubben har ett underskott är att löneutvecklingen har stigit kraftigt de senaste åren. Då klubben gick upp i Damallsvenskan var de tvungna att börja betala ut lön till spelare och tränare för att kunna vara konkurrenskraftiga i serien, detta gjorde att lönekostnaderna ökade markant. Vi har även kommit fram till att ledningens arbete hade kunnat vara bättre då kommunikationen har varit bristfällig. För att föreningen inte ska hamna i en liknande situation igen arbetar klubben redan idag med att förbättra deras verksamhet genom att bli mer effektiva. Föreningen har tillsatt olika grupper för områden som till exempel marknadsföring, sponsring och publikarrangemang. Den ideella föreningen bör även göra en bättre budgetplanering än vad de gjort tidigare eftersom de fått göra om budgeten med jämna mellanrum. För att idrottsföreningen ska kunna fortsätta på elitnivå krävs det att deras ekonomi är stabil och hållbar.

Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen. Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar. Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande. Empirin kunde härledas till angivna ledarstilar i teorin. Den transformativa ledarstilen som är en förändringsledarstil var den som överensstämde bäst med empirin. Dock är det missvisande då den stilen används vid organisationsförändringar vilket studien inte innefattas av. Vidare anses coachande och deltagande/understödjande i situationsanpassat ledarskap och stödjande och deltagande inom path-goal och förekomma som ledarskapsstilar under ekonomiska kriser. Dessa fyra stilar innefattar flexibilitet som är av stor vikt i sådana situationer. / Purpose: To examine the characteristics of leadership in economic crises as consequence of recent financial crisis. Research Method: Information was collected using the qualitative method. The study includes interviews with semi-structured questions and ten respondents from two different companies in the banking sector. Based on the information the authors have attempted to draw parallels between the leader’s behaviour and theories involving different leadership styles. Conclusions: On the basis of the analysis of the empiric showed that the leadership behaviour in economic crises is changing. However, the reason can be carried out of different conditions and structure before the economic crisis. Behaviours that clarity, access, participation, solidarity and decreased scope for action became more significant. The empiric could be derived to stated leader styles in the theory. The transformative leadership that is one leader style who is used in innovation was agreed best with the empiric. However, it is misleading then that style is used at organizational changes which the study not involves. Furthermore, selling/coaching and participations/supporting in situational leadership and supportive leadership and participative leadership in path-goal are occurring as typical leader styles during economic crises. These four styles include flexibility that is of big weight in such situations.

According to The Librarian’s axiom, the library loans and visits will increase when unemployment rates rise. In this bachelor thesis we want to investigate if the axiom was applicable in Sweden and Finland during the years 2008 until 2016. If we can find that TheLibrarian’s axiom can be confirmed, the libraries in Sweden and Finland can have stronger arguments against budget cuts and can prepare for increases in library usage. Furthermore no major studies on this topic have been executed in Scandinavia. The purpose of this study is to test a hypothesis, namely whether there is a connection between the economic situation and the library usage in Sweden and Finland. We also want to study the similarities and differences between the countries and try to explain them. We gathered our empirical data by using and analyzing official statistics from several databases. The variables we examined are physical library visits, loans of paper books, unemployment rates and Gini-coefficient. Our findings are presented in figures which are further analyzed with help of cross tabulations and correlation measures. The results of our study show that there is no strong connection between the library usage and the economic situation in neither Sweden nor Finland. There were little differences between the countries. The connections in Finland were a little bit stronger, but still not strong enough to confirm the axiom. To further explain our findings, there is a need for more research on this topic.

Denna studie undersöker hur resultatmanipulering förändras under ekonomiska kriser bland svenska bolag. De ekonomiska kriserna som studeras är covid-19 pandemin 2020 och finanskrisen 2008. Jämförelsen sker kvartalsvis i förhållande till året innan krisen för att tydligare fånga upp fluktuationer i de diskretionära periodiseringarna mellan åren. Syftet med att studera två olika kriser är för att jämföra liknelser och skillnader i resultaten och därmed identifiera om det finns trender i hur svenska bolag resultatmanipulerar under ekonomiska kriser. Urvalet består av de noterade bolagen på Nasdaq Stockholm för respektive period. Resultatmanipulering mäts genom att beräkna diskretionära periodiseringar med hjälp av den Modifierade-Jones modellen, vilken även kompletteras med prestationsmåttet räntabilitet på totalt kapital (ROA) enligt Kothari et al. (2005). Resultaten indikerar att resultatmanipulering minskar när den ekonomiska krisen inträffar.