Bakgrund och problemdiskussion: Allsvenska fotbollsklubbar har idag möjlighet att redovisa förvärvade spelarkontrakt på två olika sätt, antingen som en immateriell tillgång i balansräkningen eller som en kostnad i resultaträkningen. Då det finns två olika redovisningsmetoder kan det ge ekonomiska konsekvenser. Även nedskrivningar av spelarkontrakt kan bli problematiskt då klubbar skriver ned dessa på olika sätt. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur fotbollsklubbarna i Herrallsvenskan redovisar sina spelarförvärv samt undersöka varför klubbarna tillåtits redovisa sina spelarförvärv på två olika sätt. Det ska även undersökas hur fotbollsklubbarna hanterar nedskrivningar av deras spelarkontrakt. Metod: Studien har utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi samlat in empiriska data utifrån intervjuer med Svenska Fotbollsförbundet samt nio av de totalt 16 herr allsvenska klubbarna. Den sekundärdata vi använt är samtliga klubbars årsredovisningar. Resultat: Samtliga klubbar följer SvFF:s elitlicenskriterier. Av samtliga deltagande herr allsvenska klubbar för säsongen 2015 är det endast BK Häcken som kostnadsför sina spelarförvärv i resultaträkningen. Resterande klubbar aktiverade spelarkontrakten som immateriella tillgångar i balansräkningen. SvFF har tagit fram två sätt att redovisa spelarförvärv. Orsaken till detta berodde främst på klubbarnas önskemål. Flertalet klubbar som aktiverar spelarförvärven i balansräkningen vill vara försiktiga med att direkt kostnadsföra spelarkontraktet i resultaträkningen medan andra klubbar vill fördela kostnaden över spelarens kontraktstid.

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat. Grundat på våra respondenters svar kom vi fram till att sponsringen är en oerhört viktig del för idrottsförningars ekonomi. En annan faktor som har stor betydelse för klubbens överlevnad är att intresset från publiken måste bestå oavsett det sportsliga resultatet. Den största anledningen till att den Damallsvenska klubben har ett underskott är att löneutvecklingen har stigit kraftigt de senaste åren. Då klubben gick upp i Damallsvenskan var de tvungna att börja betala ut lön till spelare och tränare för att kunna vara konkurrenskraftiga i serien, detta gjorde att lönekostnaderna ökade markant. Vi har även kommit fram till att ledningens arbete hade kunnat vara bättre då kommunikationen har varit bristfällig. För att föreningen inte ska hamna i en liknande situation igen arbetar klubben redan idag med att förbättra deras verksamhet genom att bli mer effektiva. Föreningen har tillsatt olika grupper för områden som till exempel marknadsföring, sponsring och publikarrangemang. Den ideella föreningen bör även göra en bättre budgetplanering än vad de gjort tidigare eftersom de fått göra om budgeten med jämna mellanrum. För att idrottsföreningen ska kunna fortsätta på elitnivå krävs det att deras ekonomi är stabil och hållbar.

<p>Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben.</p><p>Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare?</p><p>Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen:</p><p>♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital?</p><p>♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna?</p><p>♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?</p>

Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben. Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare? Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen: ♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital? ♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna? ♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?

The purpose of this bachelor essay was to analyze two Swedish district football associations and how the responsible coaches of the elite youth development teams identify and select talent. Key questions in the thesis were how the coaches described their leadership and their own part in the team, how the coaches identify talent, how they work with the selection process and their opinions about the elite youth development team structure. The study was based on 7 semi-structured interviews. The interviews showed differences between the district football associations but also many similarities in how they selected the team during the talent identification process. All coaches were involved in the selection process but the way they talked about developing elite players varied. One interesting result in the study was that the coaches’ way of describing talent revolved a lot around non-football related attributes such as character and attitude. Nyckelord: