Studiens syfte är att undersöka och redovisa vilka förutsättningar räddningstjänsten har att implementera SROI-modellen som ett utvärderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sådant projekt. Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med räddningschefer och utbildningssamordnare fördelade på fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundärkällor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats. Slutsatser: Räddningstjänsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mätbara mål. Ansvariga inom räddningstjänsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvärderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgår att man i varje region utför regelbunden utvärdering, men generellt inte uppfattar det så. Undersökningen indikerar att SROI är ett lämpligt verktyg att implementera och använda för räddningstjänsten. SROI kan fungera som en mall för att formalisera utvärderingsprocessen för att göra den synlig för såväl interna som externa intressenter.

<p>Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben.</p><p>Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare?</p><p>Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen:</p><p>♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital?</p><p>♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna?</p><p>♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?</p>

Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben. Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare? Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen: ♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital? ♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna? ♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?

Värderingsproblematik för materiella anläggningstillgångar har identifierats av författare och företag vilka har belyst avsaknaden av bättre värderingsmöjligheter då vi idag främst använder oss av värdering till anskaffningsvärde som. Problematiken grundar sig i att redovisningen inte helt avspeglar värdet för företags materiella anläggningstillgångar vilket gör att jämförbarheten och trovärdigheten kan ifrågasättas. Syftet med studien är att undersöka olika tillämpningar av värderingsmodeller som finns samt belysa varför företag väljer en viss värderingsmodell. Metodiskt kommer den genomföras som en fallstudie. Detta då uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt för styrkandet av studiens verklighetsförankring. Studien innefattar ett huvudobjekt som fungerar som vetenskapligt fält, Mölndals industriprodukter AB där mer djupgående granskning skett samt kontinuerlig kontakt etablerats. Erhållna resultat som fältarbetet genererat kommer jämföras mot tre ytligt granskade företag vilka kommer fungera som reflektion av övriga marknaden för analys och vidare resonemang. Efter att teoretiska studier genomförts har det empiriska materialet analyserats.Erhållna resultat har påvisat att problematiken med att värdera ett företags materiella anläggningstillgångar delvis bygger på otillräckliga standarder och principer. Vilket gör att det krävs vidare utveckling av värderingsverktygen för att hantera vår alltmer komplexa verklighet. Detta då vi i vår värdering i vissa lägen blir alltför ålderdomliga medan de nya metoderna i vissa lägen visat sig alltför osäkra och opålitliga. / Program: Civilekonomprogrammet