• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • Tagged with
  • 21
  • 15
  • 11
  • 11
  • 7
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Tomma förvaltningsfastigheter i balansräkningen

Gustavsson, Johanna, Hedberg Soini, Malin January 2014 (has links)
Sammanfattning Sydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige är det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket får till effekt att befolkningen flyttar från landsbygd till städer. Detta innebär att antalet invånare på mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mängden tomma förvaltningsfastigheter ökar. Hedemorabostäder är exempel på ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler. Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker ställer sig till att låna ut pengar till en förvaltningsfastighet på mindre orter och om en högre risk är kopplat till detta. Vi har även undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse då en vakans uppstår i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov på tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestående värdeminskning då en fastighet står tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning på tomma förvaltningsfastigheter. Metoden som valts för denna uppsats är av kvalitativ art där öppna individuella intervjuer har använts för att få en bättre förståelse för problemet. Då området vi valt att undersöka är relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori där tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att användas i analysen. Empirin presenterar den insamlade datan. Analysen har sin grund i den referensram och teori som tidigare presenterats och den information som samlats in genom intervjuerna. Analysen mynnar sedan ut i en slutsats där vi kommit fram till att det kan anses som en högre risk att verka på en mindre ort vilket gör att ett högre avkastningskrav kan krävas. Dessutom har det även framkommit att en kundrelation kan anses ha betydelse vid vakanser såväl som vid låneförfrågan. Vi har även kommit fram till att bedömningen av när en värdeminskning anses bestående då en förvaltningsfastighet står tom är komplex och att det på grund av detta kan finnas risk för en viss försening av nedskrivning på tomma förvaltningsfastigheter. / Abstract Sydsvenskan (2012) writes in an article that Sweden is the country that is urbanising most rapidly in Europe which has the effect of population moving from rural to urban areas. This means that the number of residents in small towns is decreasing which can lead to a higher amount of empty investment properties here.  Hedemorabostäder is an example of a company forced to write down their properties as a result of empty premises. With this background the paper aims to investigate how banks agree to lend money to an investment property in small towns and if a higher risk is associated with this. We examine whether the customer relationship to the bank may be relevant when a vacancy occurs. We have also studied how auditors assess impairment on empty investment properties and what is considered to be impaired when an investment property is empty and if there is a possibility for delay to occur for impairment on empty investment properties. The method chosen for this study is qualitative in nature where open individual interviews are used to gain a better understanding of the problem. As the area we have chosen to examine is relatively unexplored the theoretical framework first presents a frame of reference with accounting principles, legal text and recommendations to be followed by theory where previous research and accounting theory are presented which will then be used in the analysis. The empirical chapter features our collected data. The analysis is based on the frame of reference and theory presented earlier and the information gathered through the interviews. The analysis results in a conclusion where we have concluded that it may be considered a higher risk to operate in a small town which means that a higher rate of return may be required. Moreover, it has also emerged that a customer relationship can be considered significant at vacancies as well as the loan request. We have also concluded that assessing when impairment is considered permanent when an investment property is empty is complex and that because of this it may be a risk of some delay impairment on empty investment properties.
2

Goodwillredovisningens värderelevans: avskrivning eller nedskrivningstest? : En studie om avskrivning eller nedskrivning av goodwill är mer värderelevant hos svenska börsnoterade företag under perioden 2005-2012

Eizyk, Daniel, Hallén, Arvid January 2014 (has links)
Bakgrund: År 2005 infördes IFRS i EU:s medlemsländer och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen innebär att företag inte längre ska utföra avskrivningar på goodwill, utan de ska istället varje år, eller oftare om nödvändigt, genomföra ett nedskrivningstest mot verkligt värde. En av anledningarna till att IAS 36 infördes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillräckligt värderelevant. Forskningsfråga: Hade värderelevansen i svenska börsnoterade företags redovisning varit högre eller lägre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibehållits, och vilken avskrivningstid hade i så fall varit mest värderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar är det mest värderelevanta sättet att redovisa goodwill. Exempelvis anser Jenning et al (2001) och Moehrle et al (2001) att avskrivningar av goodwill inte är värderelevanta, medan Ojala (2007) anser att de är värderelevanta, och AbuGhazaleh et al (2012) och Lapointe-Antunes et al (2009)menar att nedskrivningar av goodwill är värderelevanta. Metod: Värderelevansen hos redovisningsmodeller med olika avskrivningstider och med eller utan nedskrivningar testas med regressioner och deras respektive förklaringsgrader analyseras. Grundurvalet består av företag från OMXS, First North och Aktietorget samt företag på dessa marknader som under perioden avnoterats. Resultat och slutsats: Värderelevansen minskar ju kortare avskrivningstider som används. Dagens modell med nedskrivningstest är mer värderelevant än alla de testade avskrivningsmodellerna, med undantag av den modell som skriver av goodwill på 100 år. Allra mest värderelevant är den modell som varken skriver av eller skriver ned goodwill. Varken avskrivningar eller nedskrivningar av goodwill är därmed värderelevanta.
3

Goodwill-nedskrivningar : Ett standardenligt samband med framtida kassaflöden, eller ett utrymme för godtyckliga antaganden?

Andersson, Jimmy, Ledin, Jens January 2016 (has links)
Denna studie ämnar undersöka hur nedskrivningar av goodwill påverkar de framtida kassaflödena för svenska börsnoterade företag samt om det kan finnas agent-teoretiska problem eller resultatmanipulerande incitament som påverkar relationen mellan goodwill och de framtida kassaflödena. I och med att studiens urval består av svenska börsnoterade bolag är IFRS det applicerbara regelverket där studien använder sig av ett kvantitativt tillvägagångsätt för att med ett deduktivt angreppssätt söka svar på de frågeställningar som finns. Omfattningen av studien är 1277 observationer mellan åren 2007 och 2012, vilket innebär att ett företag har blivit identifierat och inkluderat i studien för varje år ett företag innehaft goodwill som redovisad tillgångspost mellan 2007 och 2012. Det empiriska materialet är inhämtat från diverse databaser. Vad gäller tillgångsposten goodwill är den insamlad och därefter manuellt granskad för alla observationer för att säkerställa de kvalitativa krav vi har haft på datamaterialet. För att svara mot studiens primära syfte har hypoteser deducerats från studiens teoretiska referensram. Ur den tidigare forskningen har det även identifierats meningsskiljaktigheter i hur väl de tillämpliga standarderna följs och hur investerare reagerar på nedskrivningar av goodwill, vilket ytterligare stärker de incitament som finns med studien. Den inledande operationaliseringen är en replikering av en tidigare studie för att studera om det finns ett negativt samband mellan nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena. Därefter undersöker studien om dessa nedskrivningar kan påverkas av företagens skuldsättningsgrad som en proxy för agent-teoretiska problem, för att slutligen studera hur nedskrivningarna kan vara frukten av resultatmanipulerande incitament i form av bonus till företagsledningen. Värt att nämna är att de två senare operationaliseringarna har tagits fram på eget manér men att dess inspiration har hämtats från den teoretiska referensramen. Det empiriska resultatet visar att nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena hade ett signifikant och negativt samband. Implicit innebär detta att nedskrivningar av goodwill genererar lägre kassaflöden i framtiden. Vidare visade det empiriska resultatet inte tillräckliga bevis för att kunna utesluta förekomsten av agent- teoretiska problem. Däremot har studiens resultat empiriskt stöd för att resultatmanipulering inte påverkar sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena. Sammanfattningsvis bidrar resultatet till slutsatserna med att svenska börsnoterade företag följer gällande standard och skriver ner goodwill när ekonomiska omständigheter indikerar lägre framtida kassaflöden. Avslutningsvis kan vi inte utesluta att nedskrivningar beror på andra faktorer än de framtida kassaflödena vilket kan bero på agent-teoretiska problem. Med tanke på att resultatmanipulerande incitament inte har någon inverkan på sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och framtida kassaflöden, indikerar resultatet på god etik hos företagsledningar bland svenska börsnoterade bolag.
4

Värderelevansen hos goodwill : En studie av värderelevansen hos finansiell information på den svenska marknaden

Eberson, Johan, Liljenfeldt, John January 2009 (has links)
<p>Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat.</p>
5

Värderelevansen hos goodwill : En studie av värderelevansen hos finansiell information på den svenska marknaden

Eberson, Johan, Liljenfeldt, John January 2009 (has links)
Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat.
6

Resultatmanipulering inom IAS 36 : En studie av soliditet och överdrivna goodwillnedskrivningar på Stockholmsbörsen

Dahlin, Gustav, Sandwall, Albert January 2013 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka om redovisningsstandarden IAS 36 efterföljs i Sverige samt om det finns indikationer på att resultatmanipulering förekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att företag utnyttjar den subjektiva bedömningen av goodwill som standarden ger utrymme för, genom att antingen skriva ned för mycket eller avsiktlig fördröja och skriva ned för lite. Genom ett Mann-Whitney U-test påvisades att IAS 36 efterföljs av företag på Stockholmsbörsen. Vidare utfördes två multipla regressionsanalyser för att undersöka skuldsättningens påverkan på överdrivet stora goodwillnedskrivningar. Resultaten av regressionsanalyserna påvisar att skuldsättning inte har en signifikant påverkan på överdrivet stora nedskrivningar. Ett samband fanns dock mellan skuldsättning och samtliga goodwillnedskrivningar, vilket kan indikera att resultatmanipulering i form av för små nedskrivningar kan förekomma.
7

Hur motiverar svenska börsbolag sina nedskrivningar på goodwill? : Ett retoriskt perspektiv

Stenroos, Jennifer, Zetterström, Helena January 2022 (has links)
Goodwill has been a controversial matter both in question of definition and whether it should be handled with impairments or not. This study does not aim to examine its definition, but to examine how Swedish companies motivate their goodwill impairments. This study is based on the article written by Sandell and Svensson in which they classified companies' motivations for goodwill impairments according to seven categories: Excuse, Concession, Mystification, Justification, Wordification, Silence and Refocusing. The research of this study is based on these categories. Our research question “how do Swedish listed companies motivate their goodwill impairments?” is answered by a qualitative content analysis where we study the notes in the annual reports about goodwill. Our results indicate a change, since one category could not be identified at all, while others have been used more frequently.
8

Goodwill Hunting : En studie om resultatmanipulering i samband med goodwill

Norfeldt, Oskar, Jon, Åkesson January 2016 (has links)
Studien utförs mot bakgrunden att Sverige under 2005 bytte standardsreglemente för utformande av finansiella rapporter.Det övergripande syftet med studienär att utifrån teorin undersöka om resultatmanipulering förekommer i samband med goodwill innan och efter implementeringen av IFRS 3.Studiens data och empiriska material utgörs av finansiell information från samtliga börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2000 till 2015.Bytet av standardreglemente från redovisningsrådets rekommendationer till International Financial Reporting Standardvisadesig ha effekter på utformningen av de finansiella rapporterna i Sverige. Bytet till IFRS ären följdav medlemskapet i Europeiska Unionendär det primära syftet med skapandet och införandet av regelverket ärökad ekonomisk och finansiell integration inom hela EU.Sverige hade innan 2005 ett konservativt förhållningssätt till utformningen av de finansiella rapporterna, där det var förbjudet att värdera immateriella tillgångar till marknadsvärde. Standardsättarna till IFRS hari mångt och mycket frångått det konservativa förhållningssättet. Tillämpning av marknadsvärderingar ären produkt av det nya regelverket och ärdennumer regelrätta värderingsmetoden. En bestämd nyttjandeperiod går därför vanligtvis inte att urskilja för goodwill i bolag som tillämpar IFRS. Fokus i denna studie riktas huvudsakligen mot de subjektiva bedömningar som uppkommervid tillämpningen av IFRSoch somsåledeskanöppna uppför resultatmanipulering.Studiens utgångspunkt är tidigare forskning och internationell standard för redovisning. Utifrån tidigare forskning på området resultatmanipulering testasredan framtagna modeller, med några justeringar,på studiensurval. En kvantitativ metod, med ett deduktivt angreppssätt och ett objektivistisktperspektivutgör grunden för studiens hypoteser och forskningsfrågor. Datamaterial inhämtasfrån databaser och finansiella rapportersomsenare behandlasi statistikprogrammet STATA 14. Tester som utförs är t-tester för skillnad i de olika variablernas medelvärde samt regressionsanalyser där av-/nedskrivningav goodwill utgör den beroende variabeln. Resultatet har sedan analyserats, illustrerats och presenterats med hjälp av figurer, modeller och text.Resultaten visar att det,för bolag på Stockholmsbörsen, förekommer former av resultatmanipulering.Studiens viktigaste resultat är att byte av VD leder till ökad sannolikhet för nedskrivning av goodwill redan under det första året. Vidare förekommer resultatmanipulering i samband med stålbad och rörelseförvärv. Resultaten är något okoncentrerade och visar att bytet av standardreglemente ökar relevansen för de finansiella rapporterna på svenska börsnoterade bolag. Tolkningarna av resultaten visar att Sverige, innan IFRS, tillämpade en för snabb avskrivningstakt av goodwill. Den grund goodwill utgör för framtida ekonomiska fördelar återspeglades därmed inte i de finansiella rapporterna under redovisningsrådets rekommendationer.
9

Goodwillredovisning : Ett kommunikativt perspektiv. / Accounting for goodwill : A communicative perspective.

Bjuhr, Per, Jonsson Lundevall, Sten-Åke January 2013 (has links)
I vår uppsats studerar vi goodwillredovisning utifrån ett kommunikativt perspektiv. Vigenomför en litteraturstudie och en innehållsanalys för att finna samband mellangoodwillredovisning och kommunikation. Vi finner att årsredovisningar är företags främstakommunikationsmedel gentemot intressenter och detta gör att posterna de presenterar börkommuniceras på ett trovärdigt sätt. För att trovärdighet ska uppstå krävs det att ett sambanduppstår mellan upprättandet och förmedlandet av informationen gällande goodwill. Det vikommer fram till i vår studie styrker tesen, goodwill är problematiskt att förmedla på etttillfredställande sätt. Av de företag vi studerat i innehållsanalysen finner vi att många företaghar betydande andel goodwill sett till totala tillgångar vilket medför svårigheter vidkommunicerandet av goodwillnedskrivningar. Detta är något som leder till att företag mångagånger undviker att göra nedskrivningar av goodwill. Ett nedskrivningsundvikande är någotsom strider mot de nya standardernas direktiv då nedskrivningarna ska spegla utvecklingen avförändrat verkligt värde. Vidare finner vi att den kommunikativa aspekten hosgoodwillredovisningen ständigt påverkar sin omgivning. Företag drar sig för att rapporterahändelser som kan medföra ekonomiska konsekvenser. Goodwillnedskrivningar tenderar attskicka negativa marknadssignaler, något som får företag att undvika goodwillnedskrivningar.Beslut om nedskrivningsbehov kan samtidigt vara grundade i olika ledningsmotiv, något somförsvårar intressenters förståelse av den finansiella informationen. Vår innehållsanalys styrkerdetta då enbart 2 av 33 årsredovisningar visar på att nedskrivningar av goodwill hargenomförts under perioden. Även om det förekommer nedskrivningar av goodwill börutomstående intressenter ta hänsyn till företagsledningars bakomliggande motiv. / Program: Civilekonomprogrammet
10

Resultatstyrning vid Vd-byte : Nedskrivning av goodwill i samband med ny Vd år 2007

Högberg, Martin, Östlund, Karl January 2010 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0948 seconds