Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad. I det andra och tredje steget testades om de företag som skrivit ned goodwill också hade svagare finansiella resultat än företagen som inte redovisat goodwillnedskrivningar. Studien fann ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat. Trots det indikerar inte studiens utfall att stålbad förekommit eftersom majoriteten av nedskrivningarna som redovisats inte var väsentliga. En mindre del företag har dock redovisat väsentliga nedskrivningar i samband med svaga finansiella resultat varför det för dessa företag finns indikationer på att stålbad förekommit. Studien visar att den grupp som redovisat väsentliga nedskrivningar även hade starkare incitament för stålbad eftersom deras finansiella resultat var svagare än de finansiella resultaten i hela den grupp som redovisat goodwillnedskrivningar. Det antyder att företag på OMX Nordic large cap gör stålbad när de har tillräckligt starka incitament, i detta fall svaga finansiella resultat.

No description available.

I och med SFAS 142 ändrades redovisningen av goodwill från årliga avskrivningar till att varje år testas för nedskrivning. I EU och Sverige kom förändringen i samband med övergången till IFRS år 2005, vilket medförde en mer principbaserad redovisning i stället för den tidigare regelbaserade. Huvudmålet med nedskrivningsprövning var att bättre visa på goodwillpostens verkliga värde, men tidigare studier visar på att testerna ger utrymme för godtyckliga antaganden vilket kan utnyttjas av företagsledningar för att manipulera resultatet. De former av resultatmanipulering som undersöks i denna studie är då nedskrivningar görs för att minska resultatet då resultatet är onormalt högt och onormalt lågt. Dessa metoder benämns som stålbad respektive resultatutjämning. Studien är en utvidgning av tidigare studier av resultatmanipulering då den svenska marknaden undersöks. Dessutom utvecklas undersökningsområdet ytterligare genom att även undersöka efterdyningarna av goodwillnedskrivningar, nämligen reaktionen på aktiemarknaden. Studien har undersökt svenska börsnoterade bolag som alla har genomfört en nedskrivning åren 2007 till 2021. Antalet nedskrivningar under perioden uppgick till 240 som ger lika många observationer att utgå från. Den finansiella informationen som använts har hämtats från Retriever Business, Eikon och företagens egna årsredovisningar för att manuellt hämta information om vad nedskrivningen för året uppgick till. För att utföra de statistiska testerna användes programmet STATA. Inför testerna skapades variablerna GWIMP, BATH, SMOOTH, ROA, GWPORT och BRANSCH. Justering av outliers gjordes genom att winsorisera datan, därefter kunde tester påbörjas. De tester som genomförts är multipel linjär regression, medianregression och t-test, utifrån resultatet från testerna kunde de formulerade hypoteserna besvaras. För att undersöka om företag utnyttjar goodwillnedskrivning som en form av resultatmanipulering genomfördes regressionsanalyser. Resultatet visar att svenska börsnoterade företag använder sig av stålbad då signifikansen uppgick till 1 % mellan nedskrivning och företag som visar på onormalt låga resultat för de året. För resultatutjämning kunde studien inte förkasta nollhypotesen då signifikansen enbart visade på 10 %. För att studera marknadsreaktioner genomfördes t-test som visar att det inte fanns någon skillnad mellan företagens och marknadens avkastning vilket betyder att intressenter och investerare på svenska börsmarknaden inte reviderar ner deras förväntningar om företag som genomfört en nedskrivning. Sammanfattningsvis är studiens resultat i linje med tidigare studier som visar på att företag utnyttjar subjektiviteten i nedskrivningstesterna genom att manipulera resultatet i form av stålbad. Studien kan däremot inte statistiskt styrka att vare sig resultatutjämning eller reaktioner på aktiemarknaden förekommer.  Nyckelord: Goodwill, goodwillnedskrivning, nedskrivningsprövning, resultatmanipulering, stålbad, resultatutjämning, marknadsreaktion.

<p>Sammanfattning</p><p>Den internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv. Möjligheterna för företag att använda sig av olika redovisningsmetoder skapade enligt vissa forskare incitament att anordna transaktioner endast för att dra fördelar av skillnaderna som uppstod i de olika redovisningsmetoderna.</p><p>Vid redovisning av goodwill ska företagen testa om ett nedskrivningsbehov föreligger. För att testa detta måste företagen använda sig av flera subjektiva uppskattningar och antaganden. Dessa antaganden kan öppna dörrarna för kreativ bokföring, vilket innebär att ledningen missleder intressenter om det ekonomiska läget. Nedskrivningar av tillgångar kan skapa incitament för kreativ bokföring i form av stålbad eller resultatutjämning, eftersom ledningen kan välja att göra nedskrivningar då deras resultat är ovanligt högt, resultatutjämning, eller ovanligt lågt, stålbad. Tidigare forskning har också visat att det kan förekomma skillnader i hur stor utsträckning små och stora företag använder sig av stålbad.</p><p>Vårt syfte var att se om kreativ bokföring i form av stålbad påverkar ett företags beslut om nedskrivning av goodwill. Vårt delsyfte var att studera om en eventuell förekomst av stålbad förekommer i både små och stora svenska företag. Studien avgränsar sig till att studera förekomsten av stålbad i svenska koncerner för år 2008. Uppsatsen baseras på 203 publika koncerner som har haft goodwill som ingående balans under året 2008.</p><p>Vi har gjort regressionstester för att testa om nedskrivningar av goodwill påverkas av stålbad och om det förekommer i små respektive stora företag. Studiens empiri visar att det finns ett statistiskt signifikant samband att stålbad påverkar ett företags beslut om en nedskrivning. Vi fann även statistiska signifikanta samband för att stålbad både förekommer i små och stora företag. Slutsatserna vi fann är därmed att kreativ bokföring i form av stålbad förekommer i företag som skriver ned goodwill och att det förekommer i både små och stora företag.</p>

Sammanfattning Den internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv. Möjligheterna för företag att använda sig av olika redovisningsmetoder skapade enligt vissa forskare incitament att anordna transaktioner endast för att dra fördelar av skillnaderna som uppstod i de olika redovisningsmetoderna. Vid redovisning av goodwill ska företagen testa om ett nedskrivningsbehov föreligger. För att testa detta måste företagen använda sig av flera subjektiva uppskattningar och antaganden. Dessa antaganden kan öppna dörrarna för kreativ bokföring, vilket innebär att ledningen missleder intressenter om det ekonomiska läget. Nedskrivningar av tillgångar kan skapa incitament för kreativ bokföring i form av stålbad eller resultatutjämning, eftersom ledningen kan välja att göra nedskrivningar då deras resultat är ovanligt högt, resultatutjämning, eller ovanligt lågt, stålbad. Tidigare forskning har också visat att det kan förekomma skillnader i hur stor utsträckning små och stora företag använder sig av stålbad. Vårt syfte var att se om kreativ bokföring i form av stålbad påverkar ett företags beslut om nedskrivning av goodwill. Vårt delsyfte var att studera om en eventuell förekomst av stålbad förekommer i både små och stora svenska företag. Studien avgränsar sig till att studera förekomsten av stålbad i svenska koncerner för år 2008. Uppsatsen baseras på 203 publika koncerner som har haft goodwill som ingående balans under året 2008. Vi har gjort regressionstester för att testa om nedskrivningar av goodwill påverkas av stålbad och om det förekommer i små respektive stora företag. Studiens empiri visar att det finns ett statistiskt signifikant samband att stålbad påverkar ett företags beslut om en nedskrivning. Vi fann även statistiska signifikanta samband för att stålbad både förekommer i små och stora företag. Slutsatserna vi fann är därmed att kreativ bokföring i form av stålbad förekommer i företag som skriver ned goodwill och att det förekommer i både små och stora företag.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum.   Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t.   Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum. Studien undersöker inledningsvis om en nedskrivning kan härledas till rådande företagsekonomiska förhållanden, där vedertagna undersökningsmått baserat på nyckeltal beräknade från årsredovisningar används. Vidare undersöks om nedskrivning av goodwill kan kopplas till resultatmanipulerande åtgärder genom stålbad eller vinstutjämning. Dessa kompententer i studien undersöks utifrån befintlig metodik tillhandahållen genom likartad forskning, men som utförts på andra geografiska marknader. Slutligen testas även, baserat på en egenhändigt framtagen operationalisering, finanskrisens inverkan på nedskrivning av goodwill.   Vår studies statistiska moment innehåller binära regressionsanalyser som med ett antal förklarande variabler prövar vad som kan förklara om en nedskrivning äger rum eller inte, samt en multipel regression som söker determinanter för nedskrivningens storlek.   Studiens resultat påvisar ett signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och räntabilitet på totala tillgångar, vilket implicerar att bolag med sämre avkastning mer sannolikt kan komma att utföra en nedskrivning av goodwill. Även bolag med en hög andel goodwill i förhållande till totala tillgångar kan förväntas genomföra en nedskrivning, vilket visas genom ett signifikant positivt samband mellan beroende och förklarande variabel. Samma parameter, andel goodwill, kan även förklara storleken på en nedskrivning.   Vidare kan studien, genom statistisk signifikans, visa att nedskrivning av goodwill sker i samband med den resultatmanipulerande åtgärden stålbad, vilket innebär att bolag med ett redan dåligt resultat försämrar det ytterligare genom en nedskrivning. Att stålbadets motsats, vinstutjämning, förekommer som resultatmanipulerande åtgärd kan inte påvisas. Finanskrisens eventuella inverkan på vår beroende variabel kan inte styrkas.     Sammantaget visar studien att bolag med svag avkastningseffekt tenderar att oftare skriva ned goodwill än andra bolag, vilket eventuellt kan indikera att de följer de rekommendationer som standarden, IFRS, förespråkar. Indikationer på att resultatmanipulering genom stålbad förekommer på stockholmsbörsen kan också identifieras.

Nuvarande redovisningsregler och principer under IFRS är till viss del öppna för subjektiva bedömningar om hur kostnader och intäkter ska redovisas. Denna subjektivitet går stundom under benämningen resultatmanipulering och innebär då att företagets resultat antingen justeras i positiv eller negativ riktning beroende på bakomliggande incitament. De subjektiva valen kan delas in i operationella åtgärder eller diskretionära periodiseringar, beroende på om de påverkar kassaflödet eller ej. Denna studie fokuserar på hur redovisningsreglerna kan användas för att uppnå resultatmanipulering och inriktas därför på de diskretionära periodiseringarna. Forskning har påvisat att möjligheten till resultatmanipulering är särskilt påtaglig i samband med att företag byter vd. Det baseras på teorierna om horisontproblemet och stålbad, att vd:n i varje given situation ämnar uppnå maximal personlig vinning. Då tidigare studier sällan undersökt den svenska marknaden avser vi uppnå kontribution om hur teorierna om resultatmanipulering är applicerbara under svenska regelverk och normer, från dess att IFRS infördes till dags dato. Via syftet att undersöka sambandet mellan ett byte av vd och resultatmanipulering har vi för avsikt att hjälpa investerare till att bättre förstå marknaden och till förbättrade investeringsbeslut. Via kvantitativ analys av årsredovisningar har vi med hjälp av den modifierade Jonesmodellen tagit fram ett mått på företags diskretionära periodiseringar. Måttet har likställts med resultatmanipulering och ställts i relation till företags vd-byten. Kopplat till horisontproblemet har nivån på resultatmanipulering jämförts mot vd-byte som sker efterföljande räkenskapsår. Teorin om stålbad har i sin tur testats genom att undersöka om resultatmanipulering nyttjas under en vd:s första verksamma år, alternativt i något av de efterföljande två räkenskapsåren. Resultaten påvisade att den svenska marknaden skiljer sig mot både bakomliggande teori och tidigare forskning. Förekomsten av horisontproblemet eller stålbad kunde inte bevisas, däremot fann studien att resultatet skrivs upp via resultatmanipulering i de två efterföljande åren efter att ett byte av vd skett. Anmärkningsvärt bevisades även att resultatminskande åtgärder utförs året innan ett rutinmässigt vd-byte inträffar. Sett till orsakssambanden bevisades därutöver att sannolikheten för att ett vd-byte kom att inträffa ökade vid användning av negativ resultatmanipulering samt när företagets lönsamhet var lägre än marknadsgenomsnittet. Studien belyser att kausalitetsproblem föreligger mellan resultatmanipulering, vd-byte och företagets lönsamhet. De exakta orsakssambanden kan studien inte förmå förklara utan vi påvisar att ytterligare forskning behöver genomföras för att klargöra det sanna orsaksförhållandet. Avslutningsvis renderar studien teoretiskt bidrag då den påvisar att teorierna om horisontproblemet och stålbad i samband med vd-byte inte stämmer in på den svenska marknaden.