När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring. Detta indikerar att incitamentsprogrammen uppfyller sitt syfte, att öka lönsamheten för företagen genom att motverka den intressekonflikt som ofta råder mellan bolagsledning och aktieägare.

Svenska noterade företag kan utöver den information de enligt regleringar måste redovisa även välja att presentera frivillig information. Forskning inom frivillig informationsgivning har tidigare fokuserat på årsredovisningar och studerat om det finns ett samband mellan företags karaktärsdrag och den mängd frivillig information som presenteras. Av den frivilliga informationen som företag väljer att presentera anses framåtblickande information vara en viktig del. Syftet med denna studie är att bidra med nya empiriska bevis för om det finns ett samband mellan företags karaktärsdrag och redovisning av frivillig framåtblickande information i kvartalsrapporter. Urvalet i studien består av 1078 kvartalsrapporter från svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2005 - 2013. Resultaten från regressionsanalysen visar att företagsstorlek förklarar i vilken utsträckning svenska noterade företag redovisar frivillig framåtblickande information medan studien inte lyckas påvisa signifikanta resultat för skuldsättningsgrad och ägarkoncentration.

Syfte: Syftet med denna studie är att testa sambandet mellan en koncentrerad aktieägarandel och låg utdelning bland aktieföretag på den svenska börsen. Vad som är unikt för just denna studie är att den genomförs på den svenska börsen samt den skattesats som skiljer sig mellan Sverige och exempelvis Finland där tidigare studier av samma karaktär genomförts. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Den finansiella data som används i studien har hämtats via databasen ”Retriever”, information om aktieägande har manuellt hämtats från ”Ägarna och makten” (Sundqvist, 2015). Resultat och slutsats: Slutsatsen innefattar en saknad av direkt samband mellan koncentrerat ägande och låg utdelningsnivå vilket besvarar syftet. Vad som kan lyftas fram som en eventuell förklaring är den skattemässiga aspekten gällande utdelning och kapitalvinst. Tidigare forskning som påträffat samband i andra länder har en skattesats som skiljer sig mellan utdelning och kapitalvinst vilket innebär skattemässiga fördelat att välja det ena framför det andra. Detta var en av de aspekter som var av stort intresse innan studien startade. Studiens bidrag: Denna studies teoretiska bidrag påvisar att sambandet mellan ägarkoncentrationen och företagens utdelning inte är självklart på den svenska börsen. Istället finner vi att det är huvudsakligen företagens finansiella nyckeltal som ligger till grund för företagens utdelning. Förslag till vidare forskning: Resultatet av denna studie föder ytterligare nyfikenhet kring möjligheter att forska vidare. Exempel på intressanta ämnen är Agnblads (2001)teori om det utländska ägandets påverkan på det framtida ägandet i Sverige. Även agentteorin och dess olika påverkan på företagen går att fördjupa sig i och studera på den svenska marknaden då ägandet är koncentrerat och en stor del maktfördelning sker. / Aim: The aim of this study is to test the relationship between ownership concentration and dividends in listed Swedish firms. Method: This study has a quantitative method and a deductive approach. The financial data has been collected via the database ”Retriever”, information about the ownership of the companies was manually collected from the book ”Ägarna och makten” (Sundqvist, 2015). Result and conclusions: The result of the study is that dividends may variate due to the independent variables. However, there is not a significant relationship between ownership concentration and dividends. Contribution of the thesis: The contribution of this study provides further information regarding ownership concentration and dividends, we find that the financial ratios of the companies have a larger impact on the dividends than the ownership concentration. Suggestions for future research: The result of this study adds alot of curiosity to the future studies about this subject. Our suggestions to future research is to elaborate Agnblads (2001) theory about foreign ownership and how it might affect companies in Sweden. We also propose to research further about the Agency-theory and which effects it has on the Swedish listed firms since we have a concentrated ownership.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the reward system works and which factors can generate work motivation within one bank, and also to compare and explain resemblances and differences that may exist between two different banks. The object of study is Länsförsäkringar Halland Private Bank, and the comparison object is Nordea. Theoretical Framework: The theoretical framework mainly consists of: Reward System, Motivation, Principal-Agent Problem and Work Motivation and the Reward System at Nordea. Some of the presented theories are Locke and Latham’s Goal-Setting Theory, Doran’s SMART Criteria, Herzberg’s Two-Factor Theory, McGregor’s Theory X & Y, Sappington’s PrincipalAgent Theory, Bergström and Lindberg’s study regarding work motivation at Nordea. Results: The main motivational factors at LF Halland Private Bank are rise in salary, rewarding work and good social environment. The mainly preferred rewards are rise in salary, positive feedback and increased responsibility. Monetary rewards are preferred over nonmonetary rewards, although a combination of the two is required. The level of work motivation is relatively high among the employees. Conclusions:  The reward system at LF Halland Private Bank cannot be seen as flawed as the work motivation is relatively high, but it cannot be seen as ideally as the reward system is not the main cause of work motivation. There is no apparent Principal-Agent Problem. The reward system at Nordea is considered to have a higher impact on the employee’s work motivation than the reward system at LF Halland Private Bank. Keywords: Work Motivation, Reward Systems, Theories of Motivation, Motivation and Hygiene Factors, Rewards, Principal-Agent Problem, Agency Cost. / Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur belöningssystemet fungerar och vad som kan ge upphov till arbetsmotivation inom en bankverksamhet samt jämföra och förklara likheter och skillnader som kan finnas mellan två olika bankverksamheter. Studieobjektet utgörs av Länsförsäkringar Halland Privat Bank, och jämförelsen görs gentemot Nordea. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innefattar fyra huvudsakliga delar: Belöningssystem, Motivation, Principal-Agentproblem samt Arbetsmotivation och belöningssystem på Nordea. Teorier som behandlas är bland andra Locke och Lathams målsättningsteori, Dorans SMART-kriterier, Herzbergs tvåfaktorteori, McGregors X- & Yteori, Sappingtons Principal-Agentteori, Bergström och Lindbergs studie beträffande arbetsmotivation på Nordea. Resultat: De främsta motivationsfaktorerna på LF Halland Privat Bank är löneförhöjning, givande arbetsuppgifter samt trivsel och god social miljö. De främst prefererade belöningarna är löneförhöjning, positiv feedback samt utökat ansvar. Monetära belöningar föredras framför icke-monetära belöningar men en kombination av de båda krävs. Arbetsmotivationen är förhållandevis hög hos medarbetarna. Slutsatser:  Belöningssystemet på LF Halland Privat Bank kan inte ses som bristfälligt då arbetsmotivationen är förhållandevis hög, men det kan heller inte ses som idealt då belöningssystemet inte utgör den huvudsakliga orsaken till arbetsmotivation. Det föreligger inget påtagligt Principal-Agentproblem på arbetsplatsen. Belöningssystemet på Nordea anses ha en större inverkan på medarbetarnas arbetsmotivation än belöningssystemet på LF Halland Privat Bank. Nyckelord: Arbetsmotivation, Belöningssystem, Motivationsteorier, Motivations- och Hygienfaktorer, Belöningar, Principal-Agentproblem, Agentkostnader.

Title: Agent problems from the entrepreneur's perspectiveA study on how entrepreneurs experience and deal with agency problems in relation to venture capitalists.Level: Master's thesis in Business Administration, 15 creditsAuthors: Khalil Alsaid & Aldin HuskanovicMentor: Jonas GabrielssonExaminer: Per Ola UlvenbladDate: 2023-05-23Problem formulation: How the entrepreneur experiences and handles agency problems in relation to external investors?Purpose: The purpose of the essay is to explain how entrepreneurs who take in external equity capital but remain the main owner experience agency problems in relation to external investors and how the problems are handledMethodology: In order to answer the questions and thereby achieve the purpose of the essay, the authors have applied an abductive approach. For data collection, the authors have conducted a qualitative research study with interviews for the empirical evidence. With the help of the study's analysismethod, it has been possible to determine how agent problems are perceived and handled from the entrepreneurs' perspectiveConclusion: The conclusion describes how agent problems are experienced and handled from the entrepreneur's perspective. The results of the study show that the agency theory can be applied from an entrepreneur's perspective, but also that the study makes it clear that agency problems for an investor can be a type of handling agency problems for an entrepreneur.Keywords: Entrepreneur, venture capitalists and agency problems. / Titel: Agentproblem ur entreprenörens perspektivEn studie om hur entreprenörer upplever och hanterar agentproblem irelation med riskkapitalister.Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hpUppsatsskrivare: Khalil Alsaid & Aldin HuskanovicHandledare: Jonas GabrielssonExaminator: Per Ola UlvenbladDatum: 2023-05-23Problemformulering: Hur upplever och hanterar entreprenörenagentproblem i relation med externa investerare?Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur entreprenörer som tar in externtägarkapital men förblir huvudägare upplever agentproblem i relation medexterna investerare samt hur problemen hanterasMetod: För att besvara frågeställningarna och därmed uppnå syftet meduppsatsen har författarna tillämpat en abduktiv ansats. För datainsamling harförfattarna genomfört en kvalitativ forskningsstudie med intervjuer förempirin. Med hjälp av studiens analysmetod har man kunnat konstatera huragentproblem upplevs och hanteras från entreprenörers perspektivSlutsats: Slutsatsen beskriver hur agentproblem upplevs och hanteras frånentreprenörs perspektiv. Studiens resultat påvisar att agentteorin kanappliceras utifrån en entreprenörs perspektiv men även att studien tydliggöratt agentproblem för en investerare kan vara en typ av hantering avagentproblem för en entreprenör.

En bristande styrning i svenska skolor har uppdagats i ett flertal rapporter från svenska myndigheter. Denna styrproblematik kan bland annat härledas till huvudman och rektor inom skolan. Vidare pågår en debatt gällande skolmarknaden, som diskuterar skillnader i fristående och kommunala skolor. Syftet med studien är att undersöka om styrproblematiken kan härledas till relationen mellan skolchef och rektor i gymnasieskola samt hur skolorna går tillväga för att motverka en styrproblematik. Utifrån syftet ämnar denna uppsats vidare studera om det går att identifiera skillnader i fristående och kommunal skola. Studien har använt sig av principal-agentteorins ramverk och intervjuat rektorer och skolchefer från båda skolsektorerna. Utifrån teorins begrepp informationsasymmetri och agentkostnader har studien analyserat insyn, kommunikation och konflikter mellan rektor och skolchef. Resultatet av studien visade att ingen påtaglig styrproblematik kunde identifieras utifrån agentteorin mellan parterna, varken i fristående eller kommunal skola. Däremot påvisades skillnader i användning av kontrollfunktioner.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum.   Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t.   Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum. Studien undersöker inledningsvis om en nedskrivning kan härledas till rådande företagsekonomiska förhållanden, där vedertagna undersökningsmått baserat på nyckeltal beräknade från årsredovisningar används. Vidare undersöks om nedskrivning av goodwill kan kopplas till resultatmanipulerande åtgärder genom stålbad eller vinstutjämning. Dessa kompententer i studien undersöks utifrån befintlig metodik tillhandahållen genom likartad forskning, men som utförts på andra geografiska marknader. Slutligen testas även, baserat på en egenhändigt framtagen operationalisering, finanskrisens inverkan på nedskrivning av goodwill.   Vår studies statistiska moment innehåller binära regressionsanalyser som med ett antal förklarande variabler prövar vad som kan förklara om en nedskrivning äger rum eller inte, samt en multipel regression som söker determinanter för nedskrivningens storlek.   Studiens resultat påvisar ett signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och räntabilitet på totala tillgångar, vilket implicerar att bolag med sämre avkastning mer sannolikt kan komma att utföra en nedskrivning av goodwill. Även bolag med en hög andel goodwill i förhållande till totala tillgångar kan förväntas genomföra en nedskrivning, vilket visas genom ett signifikant positivt samband mellan beroende och förklarande variabel. Samma parameter, andel goodwill, kan även förklara storleken på en nedskrivning.   Vidare kan studien, genom statistisk signifikans, visa att nedskrivning av goodwill sker i samband med den resultatmanipulerande åtgärden stålbad, vilket innebär att bolag med ett redan dåligt resultat försämrar det ytterligare genom en nedskrivning. Att stålbadets motsats, vinstutjämning, förekommer som resultatmanipulerande åtgärd kan inte påvisas. Finanskrisens eventuella inverkan på vår beroende variabel kan inte styrkas.     Sammantaget visar studien att bolag med svag avkastningseffekt tenderar att oftare skriva ned goodwill än andra bolag, vilket eventuellt kan indikera att de följer de rekommendationer som standarden, IFRS, förespråkar. Indikationer på att resultatmanipulering genom stålbad förekommer på stockholmsbörsen kan också identifieras.

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

Titel: Vad påverkar revisorns bedömningar av särskilt betydelsefulla områden i praktiken? En kvantitativ studie om revisionsstandarden ISA 701   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Mathilda Ericsson och Ida Ljungdahl   Handledare: Mattias Hamberg   Datum: 2024 – maj   Syfte: Utifrån ISA 701 är syftet med denna studie att undersöka hur företagsspecifika faktorer påverkar antalet särskilt betydelsefulla områden rapporterade av revisorn i revisionsberättelsen.   Metod: Med en deduktiv ansats och kvantitativ forskningsmetod har studiens hypoteser prövats genom en korrelationsmatris samt multivariata regressionsmodeller. Totalt har 2 091 observationer från svenska börsbolags årsredovisningar mellan åren 2016 och 2022 analyserats.   Resultat och slutsats: I studien finns stöd för signifikanta samband mellan antalet särskilt betydelsefulla områden och samtliga företagsspecifika faktorer som testats. Resultatet indikerar därmed att företagens agentproblem och komplexitet i viss mån styr revisorns bedömningar.    Examensarbetets bidrag: Studiens resultat tillför nya insikter kring revisorers bedömningar av särskilt betydelsefulla områden. Det kan vara relevant för standardiseringsorgan inom revision, upprättare och användare av redovisningsrapporter, samt för praktiserande revisorer.   Förslag till framtida forskning: Framtida forskning kan inkludera andra företagsspecifika faktorer och undersöka om det ger liknande resultat. Förslagsvis kan fokus ligga på relationen mellan revisor och klient. Slutligen föreslås att undersöka ISA 701 med en kvalitativ metod.    Nyckelord: ISA 701; Utvidgad revisionsberättelse; Särskilt betydelsefulla områden; Agentteori; Agentproblem / Title: What influences the auditor's assessments of Key Audit Matters in practice? A quantitative study on the auditing standard ISA 701   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Mathilda Ericsson and Ida Ljungdahl   Supervisor: Mattias Hamberg   Date: 2024 – May   Aim: Based on ISA 701, the purpose of this study is to examine how company-specific factors influence the number of Key Audit Matters reported by the auditor in the auditor’s report.   Method: With a deductive approach and quantitative research method, the study's hypotheses have been tested using a correlation matrix and multivariate regression analysis. In total, 2 091 observations from Swedish listed companies' annual reports (2016-2022) were analyzed.   Results and conclusions: In the study, there is support for significant relationships between the number of Key Audit Matters and all company-specific factors tested. It indicates that the companies' agency problems and complexity govern the auditor's assessments to some extent.    Contribution of the thesis: The results provide new insights into auditors' assessments of Key Audit Matters. This information may be relevant to standard-setting bodies in auditing, preparers and users of accounting reports, and to practicing auditors.   Suggestions for future research: Future research could include other company-specific factors. One suggestion is to focus specifically on the relationship between auditor and client. Additionally, it is proposed to examine ISA 701 using a qualitative method.   Key words: ISA 701; Extended auditor’s report; Key Audit Matters; Agency theory; Agency problem

Företags sociala ansvar (CSR) blir allt viktigare för både företag, dess intressenter och för samhället. CSR har enligt tidigare forskning visat både positiva och negativa effekter på bland annat företags finansiella prestation. Tidigare forskning har inriktat sig på CSR och dess påverkan på företags finansiella prestation utan ett konsekvent mått för den finansiella prestationen. I litteraturen har vi även identifierat ett gap i forskningen bland europeiska bolag. Syftet med studien är därför att undersöka relationen mellan företags arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, och investeringseffektivitet hos företag i Europa som redovisar i valutan Euro. / Corporate Social Responsibility (CSR) is becoming more important for companies, its stakeholders and for the community. Previous studies have shown both positive and negative effects of CSR on financial performance. Previous research has focused on CSR and its impact on the company's financial performance without a consistent measure of the financial performance. Among the previous studies, we have also identified a gap in research among European companies. Therefore the aim of this study is to investigate the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and investment efficiency among companies in Europe that reports in the currency Euro.