<p>Uppsatsen handlar om de allmännyttiga bostadsbolagen, hur de sätter hyror för nybyggda</p><p>bostäder, var i städerna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas på äldre bostäder i</p><p>beståndet. Vidare ser jag på sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunerna</p><p>som bostadsföretagen ligger i.</p><p>Resultatet är att många av bostadsföretagen använder sig av omfördelningssystem vid</p><p>hyressättning, och flera planerar att införa sådana system. Samtidigt omfördelas inte</p><p>kostnaderna till beståndet i särskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostäder än tidigare,</p><p>men att det inte klart om de är finare eller dyrare än de äldre. Det verkar heller inte finnas</p><p>någon större omfördelning av kostnader från centrum till ytterstaden.</p>

Uppsatsen handlar om de allmännyttiga bostadsbolagen, hur de sätter hyror för nybyggda bostäder, var i städerna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas på äldre bostäder i beståndet. Vidare ser jag på sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunerna som bostadsföretagen ligger i. Resultatet är att många av bostadsföretagen använder sig av omfördelningssystem vid hyressättning, och flera planerar att införa sådana system. Samtidigt omfördelas inte kostnaderna till beståndet i särskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostäder än tidigare, men att det inte klart om de är finare eller dyrare än de äldre. Det verkar heller inte finnas någon större omfördelning av kostnader från centrum till ytterstaden.

<p><p>Uppsatsen behandlar principal- agentproblematiken mellan aktieägare och vd. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan andelen rörlig ersättningsnivå till vd och företagsvärde mätt som Tobins Q. Data insamlas från Datastream samt årsredovisningar under åren 2004-2007 och regressionsanalys genomförs för att studera hur vd-ersättning samt andra kontrollvariabler (lönsamhet, kapitalstruktur och företagsstorlek) påverkar företagsvärdet. Resultaten visar att andel rörlig ersättning till vd samt företagsstorlek uppvisar ett positivt signifikant samband med företagsvärdet. Lönsamhet uppvisar starkast koppling till företagsvärdet. Vidare finnes att kapitalstrukturen är icke signifikant i samtliga regressioner. Resultaten stöder agentteorin att ökad rörlig ersättning ökar företagsvärdet genom att minska agentkostnaderna.</p></p>

O investimento é resultado de uma ação simultânea entre dois agentes: a empresa e o mercado. Enquanto a empresa segue um comportamento que implica em alterações nos recursos investidos, para o mercado existe um comportamento de valoração, caracterizado por atribuição de valor aos recursos investidos que não envolve alteração desses, e sim do respectivo preço. Nesta dissertação são comparados os Mercados de Capitais de oito países, seguindo a um modelo dinâmico que busca estimar a capacidade de resposta de cada agente; constatou-se diferenças entre essa capacidade nos diferentes países, assim como nas situações esperadas de equilíbrio, seja em sub-investimento ou sobre-investimento. Ao mesmo tempo, verificou-se a predominância da resposta das empresas, indicando uma possível evidência para a eficiência do mercado e uma necessidade em buscar entender como a empresa pode participar do processo. / Investment results from a simultaneous action by two agents: the firm and the market. While the firms behavior implies on invested resources, the market forwards on valuation of this resources, allocating prices. This paper compare Capital Market of eight countries, according a dynamic model that estimates the reaction capacity of each agent. The main findings consists on confirmation of differences between countries parameters, as well on equilibrium (under-investment and over-investment). Also the results shows the predominance of firms reaction (or need to), revealing one possible evidence on market efficiency and a need for better understanding of firms rule on the process.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Företagsförvärv</p><p>Seminariedatum: 2009-07-03</p><p>Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTS</p><p>Författare: Jesper Bäckmark Filipsson </p><p> André Henryson </p><p>Handledare: Bengt Kjellgren</p><p>Fem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globalisering</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.</p><p>Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.</p><p>Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. </p><p>Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen. Uppköpsföretagens q-värden såg vi också ett samband med likaså såg vi skillnad på inhemska och internationella förvärv. Men endast den första variabeln var signifikant skild från noll.</p>

SAMMANFATTNING Titel: Företagsförvärv Seminariedatum: 2009-07-03 Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTS Författare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt Kjellgren Fem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globalisering Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv. Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat. Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen. Uppköpsföretagens q-värden såg vi också ett samband med likaså såg vi skillnad på inhemska och internationella förvärv. Men endast den första variabeln var signifikant skild från noll.

Uppsatsen behandlar principal- agentproblematiken mellan aktieägare och vd. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan andelen rörlig ersättningsnivå till vd och företagsvärde mätt som Tobins Q. Data insamlas från Datastream samt årsredovisningar under åren 2004-2007 och regressionsanalys genomförs för att studera hur vd-ersättning samt andra kontrollvariabler (lönsamhet, kapitalstruktur och företagsstorlek) påverkar företagsvärdet. Resultaten visar att andel rörlig ersättning till vd samt företagsstorlek uppvisar ett positivt signifikant samband med företagsvärdet. Lönsamhet uppvisar starkast koppling till företagsvärdet. Vidare finnes att kapitalstrukturen är icke signifikant i samtliga regressioner. Resultaten stöder agentteorin att ökad rörlig ersättning ökar företagsvärdet genom att minska agentkostnaderna.

No description available.

När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring. Detta indikerar att incitamentsprogrammen uppfyller sitt syfte, att öka lönsamheten för företagen genom att motverka den intressekonflikt som ofta råder mellan bolagsledning och aktieägare.

Vi undersöker om familjeägda bolag är mer framgångsrika än övriga bolag bland de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet består av 1136 årsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. Våra resultat visar att familjeägda bolag värderas högre och har en högre avkastning än övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande ägs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre värdering och avkastning än övriga bolag vilket kan förklaras av långsiktigt ägande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget.