• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 62
  • 3
  • Tagged with
  • 65
  • 38
  • 36
  • 23
  • 19
  • 19
  • 13
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Råvarufutures efter finanskrisen: : Förändrade diversifieringsmöjligheter för svenska investerare? / Commodity futures after the financial crisis: : Changed diversification possibilities for Swedish investors?

Fredriksson, Viktor, Arnell, Jonathan January 2014 (has links)
Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats. Somliga föreslår att korrelationen kommer att falla tillbaka till sina tidigare nivåer, medan andra tror att den kommer att stanna vid dagens förhöjda värden. Vår uppsats söker ytterligare svar på vad som hänt efter krisen genom att använda data som sträcker sig flera år senare än tidigare studier, fram till 2014. Genom att använda svensk data istället för amerikansk kan vi avgöra om korrelationen mellan de två marknaderna och råvaror har påverkats olika av finanskrisen. Vår studie skiljer sig ytterligare från andra i att den använder sig av individuella råvarufutures istället för ett bredare index, med syftet att se om vi kan finna en skillnad mellan olika råvarors korrelation. De råvaror vi använt är olja, naturgas, guld, koppar, kaffe, vete, kreatur, bomull och timmer.Vi anser att de frågor som lyfts bäst besvaras med hjälp av en ekonometrisk undersökning. Studien använder sig därför av dynamic conditional correlation-metoden (DCC GARCH), som är välanvänd i tidigare studier, och som tillåter oss att mäta dynamisk korrelation. Vår slutsats är att vi ser vissa rörelser i korrelationen runt 2008 i samband med finanskrisen, men att vi inte finner några bevis för en långvarig effekt de efterföljande åren efter finanskrisen. Uppsatsen argumenterar för att korrelationen mot den svenska marknaden inte har förändrats på samma sätt som mot den amerikanska, och att en investerare fortfarande kan använda råvarufutures som diversifiering mot en svensk aktieportfölj. Vi argumenterar för att det är viktigt att skilja på de enskilda råvarorna och vilken man bör investera i, snarare än att tänka på dem som en homogen grupp. / As a way to hedge ones financial portfolio, it has been increasingly popular among investors to take positions in commodity futures in the past decades, as they have been seen as showing low or negative correlation against the stock market historically. Several previous studies show a new relationship between the two since the financial crisis of 2008. These studies find that the correlation increased during the last decade. They find a structural break at the crisis significantly shifting the correlation upward, to the point that the hedging effect of bringing in commodity futures to your portfolio may be changed. The earlier studies reach different conclusions of what follows after the crisis is over and the market stabilizes again. Some suggest that the correlation will fall back to its previous levels, whereas others think it will stay at the high level they see today.Our study try to find an extended answer to what has happened after the crisis as we use data several years after the previous studies, up to 2014. By using Swedish instead of American data can we determine if the relation between commodities and the two markets has been affected differently by the financial crisis. Our study also differ from others by using single individual commodities instead of a broader index, with the aim to see if we can find differences between the commodities. The commodities used are Oil, Natural Gas, Gold, Copper, Coffee, Wheat, Live cattle, Cotton and Lumber. We consider an econometric approach as the best way to answer the questions we raise. We are using the dynamic conditional correlation method, or DCC GARCH, which is widely used in previous papers and that allow us to measure the dynamic properties of the correlation.Our conclusion is that we can see some movement in the correlation around 2008, differing among the commodities, but that we do not find any proof for a long lasting effect in the years after 2008. We therefore conclude that our result points toward that the correlation against the Swedish stock market differs from the American. We argue that an investor in a Swedish stock portfolio can continue to hedge with commodity futures, even though it might be of importance to consider which commodities to invest in rather than thinking of them as a homogenous group.
2

Corporate governance i finanskrisens spår

Holmström, Gustav January 2015 (has links)
Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                           I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen. Principalen har ett intresse av att övervaka agenten för att tillförsäkra sig att agenten utför uppdraget i enlighet med principalens intressen. Agenten har däremot intressen som skiljer sig från principalens intressen. I den aktiemarknadsrättsliga kontexten betraktas aktieägarna som principaler i förhållande till styrelsen respektive verkställande direktören. Dessutom betraktas styrelsen som en principal i förhållande till verkställande direktören. Nära relaterad till agentteorin är teorin om separation av ägande och kontroll. Den teorin förklarar agentproblematiken i de moderna aktiebolagen där ägandet och kontrollen av bolaget har separerats. Teorin utvecklades i USA genom att studera följden av spritt aktieägande. I Sverige finns det kontrollägare som engagerar sig i bolagets styrelse, vilket är ovanligt i USA där den verkställande ledningens makt är stor. Separation av ägande och kontroll kräver särskilda kontrollprocesser för att förhindra att beslutsmakarna i bolaget beslutar på ett sådant sätt som strider mot aktieägarnas intressen. Transaktionskostnadsekonomi är en teori som erbjuder en förklaring till varför bolag existerar. I princip bedrivs verksamhet i form av bolag pga. transaktionskostnaderna blir mindre än om verksamheten bedrivs via externa kontrakt. Stakeholder-teori innebär att aktieägare inte betraktas som den enda intressen i förhållande till bolaget. Istället anses ett bolag ha många intressenter vars intressen bör beaktas av ledningen.                                                                                                                                                            Det svenska bolagsstyrningssystemet innehåller både allmänna regler för aktiebolag och särskilda regler för banker. Utöver detta finns det även särskilda regelverk för börsnoterade bolag. ABL innehåller de grundläggande reglerna för aktiebolag och ur ett bolagsstyrningsperspektiv finns det viktigaste reglerna för bolagsorganen i ABL. LBF är en särskild lag riktad mot banker i Sverige. LBF innehåller många olika bolagsstyrningsregler för banker. Syftet med LBF:s bolagsstyrningsregler är att skapa väl fungerande banker och framför allt att soliditeten hos dessa banker är tillräcklig. En annan del av det svenska bolagsstyrningssystemet utgörs av vad som kallas för den svenska modellen för bolagsstyrning. I och med att de börsnoterade bolagen under en lång tid oftast haft en kontrollägare, betraktas detta som normaltillståndet. Reglerna i ABL syftar till att främja aktiva ägare som tar ansvar för bolaget genom att engagera sig i bolagets styrelse. Beträffande självreglering finns de viktigaste reglerna i koden och regelverk för emittenter. Av dessa två är koden den viktigaste eftersom koden har haft ett stort inflytande om vad som utgör god bolagsstyrning i börsnoterade bolag. Koden bygger på ”följ eller förklara”-modellen, vilket innebär att börsnoterade bolag kan göra avsteg från reglerna om de motiverar varför de har valt att göra det.                                                                                             Analysen av det svenska bolagsstyrningssystemet har visat att den är uppbyggd av olika teorier. Särskilt agentteorin kommer till uttryck i de grundläggande reglerna som finns i ABL. Stakeholder-teorin kommer däremot till uttryck främst i de regler som särskilt riktar sig till banker.                                                                                                               De nya reformerna från EU syftar till att återskapa både förtroendet till den inre marknaden och stabiliteten i det finansiella systemet. Reformerna har dock kritiserats av både näringslivet och akademin för att vara alltför långtgående. Kritiken noterades redan innan införandet av reformerna. T.ex. kritiserades förslagen om styrelsen sammansättning som presenterades i grönböckerna av EU-kommissionen. Många av förslagen från grönböckerna återfinns emellertid i CRD IV och CRR. De nya reglerna måste betraktas som stränga mot styrelsen i börsnoterade banker eftersom det ställs höga krav och samtidigt kan styrelseledamöterna och bankerna bli föremål för administrativa sanktioner och administrativa åtgärder om de inte följer de nya reglerna.                      Uppbyggnaden av de nya reglerna utmärks av stakeholder-teorins närvaro. Detta är överensstämmande med tidigare bankregler i Sverige som också var uttryck för stakeholder-teorin. Detta ligger väl i linje med bankverksamhetens särskilda natur enär samhället har ett befogat intresse av att ställa krav på bankerna. Dock har de nya reglerna förskjutit aktieägarna som den viktigaste intressenten medan samhällets intressen har fått alltför stort utrymme enligt mig.                                                                                                                         Trenden inom bolagsstyrningsområdet kan sägas bestå av flera aspekter. En aspekt är att bolagsstyrningen blir alltmer reglerad i form av detaljregleringar. En annan aspekt är att bolagsstyrningen har blivit allt viktigare och detta märks genom att det har införts många nya regler för bolagsstyrning i banker. En tredje aspekt är att reglerna skapas på EU-nivå istället för nationell nivå, vilket kan medföra svårigheter då bolagsstyrningen är väldigt olika inom EU.                                                                                                                                              Följderna av de nya reglerna kan bli digra. Med detta avses främst samhällsekonomiska aspekter som konkurrenskraft och bankers möjlighet att locka till sig kompetenta styrelseledamöter.  Vad som kommer att hända är inte skrivet i sten, men det finns anledning till att vara orolig för risken att EU:s konkurrenskraft tappar mot de nya expansiva ekonomiernas som t.ex. Kina. Vidare kan det ifrågasättas om de nya reglerna verkligen kommer att förebygga nya finanskriser inom EU. Avslutningsvis är min bedömning att de nya reglerna inte kommer att förbättra bolagsstyrningen inom EU utan istället leda till en försämrad bolagsstyrning pga. alltför detaljerade regler och dessutom alldeles för stränga mot bankerna.
3

Finanskrisens inverkan på byggbranschen

Sandor, Bogdan January 2009 (has links)
<p>Recently there have been a lot of talk a about the financial crisis and recession. This is understandable since the crisis, which initially was limited to the U.S. now has spread its concern globally in form of bankruptcies, less investment and lots of people have lost here jobs. </p><p>The purpose of this thesis is to examine how the financial crisis have affected the construction industry relating to market and personnel, but also examine what measures the construction companies have taken. </p><p>The examination was carried out by information received from the majority of construction-related websites which then was followed up with interviews in the various construction sectors. </p><p>I have come to conlusion that the housing market has been hardest affected by the financial crisis becuase it is controlled by the household economy and future hopes. At year-end housing with some form of private ownership or operation, in principle, completely disappeared. The local and construction market has done well thanks to government investment. The most affected construction companies are the larger contractors that largely focuses on new construction of housing. Within the construction sector over 10,000 people have lost their jobs where the majority are artisans and new recruits. Most of all needed right now is positive political signal so the banks dare to lend again, and households dare invest so that housing can be restored.</p>
4

Finanskrisens inverkan på byggbranschen

Sandor, Bogdan January 2009 (has links)
Recently there have been a lot of talk a about the financial crisis and recession. This is understandable since the crisis, which initially was limited to the U.S. now has spread its concern globally in form of bankruptcies, less investment and lots of people have lost here jobs. The purpose of this thesis is to examine how the financial crisis have affected the construction industry relating to market and personnel, but also examine what measures the construction companies have taken. The examination was carried out by information received from the majority of construction-related websites which then was followed up with interviews in the various construction sectors. I have come to conlusion that the housing market has been hardest affected by the financial crisis becuase it is controlled by the household economy and future hopes. At year-end housing with some form of private ownership or operation, in principle, completely disappeared. The local and construction market has done well thanks to government investment. The most affected construction companies are the larger contractors that largely focuses on new construction of housing. Within the construction sector over 10,000 people have lost their jobs where the majority are artisans and new recruits. Most of all needed right now is positive political signal so the banks dare to lend again, and households dare invest so that housing can be restored.
5

Arbetslöshet i Sverige sedan den globala finanskrisen

Jakobsson, Max, Risberg, Sebastian January 2015 (has links)
Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ”rätt” riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen.   Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen.   Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag. Därefter analyseras utfallet och förslag till åtgärder ges som kan minska arbetslösheten.   Studien visar att arbetslösheten och sysselsättningen har ökat sedan den globala finanskrisen. De test som har genomförts resulterar i att Riksbankens penningpolitik har varit mer offensiv än vad Taylorregeln föreslagit. Den reporänta som Riksbanken använt sig av följer en tydligare trend med KPIF som inflationsmått istället för KPI vilket är anmärkningsvärt då inflationsmålet är uttryckt i KPI. Testet av sambandet mellan produktion och arbetslöshet visar även att relationen är svagare än vad Okuns lag beskriver.
6

Intressenter - intressanta eller ej? : En studie av intressentfokus i Sandviks årsredovisningar

Hinn, Elias, Sandqvist, Fredrik January 2016 (has links)
Svenska företag har historiskt haft ett starkt intressentperspektiv men har genom globaliseringen influerats av främst den anglosaxiska världen och blivit mer aktieägarfokuserade. I USA kunde man i spåren av finanskrisen 2007 se att företag började röra sig mot ett intressentperspektiv. Krisen nådde Sverige 2008. Kan man se ett liknande skifte bland svenska företag? I den här studien har Sandvik valts ut som studieobjekt. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts på årsredovisningar och kompletterats med en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatser har dragits att Sandvik inledningsvis hade ett stort aktieägarfokus, men i samband med krisen fick ett ökat intressentfokus. Det gick dock inte att fastställa ifall krisen var den utlösande faktorn till förändringen. På senare år har Sandviks intressentperspektiv inkorporerats med aktieägarperspektivet och blivit ett sätt att värdemaximera företaget. Det stämmer överens med Jensens modell om upplyst värdemaximering.
7

Finanskrisen : några erfarenheter från tre av Sveriges största banker

Hansson, Torgny, Ström, Christian January 2008 (has links)
<p>Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat. Modellen är även kronologiskt indelad i före, under och efter finanskrisen. Data som jämfördes med modellen insamlades främst genom kvalitativa intervjuer med kontorschefer på de berörda bankerna. Sekundärdata som artiklar inom ämnet i media användes för att berika uppsatsen. Vid studien framkom det på vilket sätt bankernas hantering av finanskrisen visade likheter och skillnader med den teoretiska modellen. De samstämmiga resultaten var fler än olikheterna och även om denna finanskris är av en global, extern karaktär så kan den teoretiska modellen för klassisk krishantering även appliceras på detta problem.</p>
8

Bransch- & Indexfonder

Mattias, Öhlén, Christian, Herold January 2009 (has links)
No description available.
9

Finanskrisens påverkan på läkemedelsbranschen : En studie kring finanskrisen och dess påverkan på läkemedelsbranschen. / Financial crisis' impact on the pharmaceutical industry

Lundberg, Robert, Salih, Suleiman January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka läkemedelsföretag för att sedan jämföra läkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur läkemedelsbranschen påverkats av finanskrisen på slutet av 2000-talet.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien bygger på en hypotesprövning och författarna har valt att använda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring läkemedelsaktier.</p><p><strong>Teori: </strong>Studiens analyser bygger på två teoretiska modeller. Den ena är CAPM (Capital Asset Pricing Model) som är en modell som används för att räkna fram avkastningskravet för aktieägarna. Det andra är ett teorem (Modigliani-Millers) avseende kapitalstruktur och som behandlar marknadsvärdet på ettbolag oberoende av finansieringsform eller distribution av utdelningar.</p><p><strong>Empiri: </strong>Jämförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största läkemedelsbolagen visar på att läkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid så visar sig läkemedelsaktierna vara stabilare och återhämtar sig snabbare än börsen som helhet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Till en början kan man se att finanskrisen har påverkat hela börsen inklusive läkemedelsbranschen. Dock visar en närmare observation av händelsen att läkemedelsaktierna återhämtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svänger lika mycket.</p>
10

Earnings Management och Finanskrisen : En studie om earnings managements förekomst i Sverige, före och under den finansiella krisen

Johan, Wall, Magnus, Wiik January 2010 (has links)
<p>Tidigare studier har visat på att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den påverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi använder en modifierad variant av Jones modell för att mäta de diskretionära periodiseringarna, som likställs som earnings management, och jämför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte några skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen Sällanköp i större utsträckning än övriga studerade branscher bedriver earnings management. Vår förklaring till detta är att övervakningen av företagens redovisning är generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen Sällanköp.</p>

Page generated in 0.0712 seconds