Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats. Somliga föreslår att korrelationen kommer att falla tillbaka till sina tidigare nivåer, medan andra tror att den kommer att stanna vid dagens förhöjda värden. Vår uppsats söker ytterligare svar på vad som hänt efter krisen genom att använda data som sträcker sig flera år senare än tidigare studier, fram till 2014. Genom att använda svensk data istället för amerikansk kan vi avgöra om korrelationen mellan de två marknaderna och råvaror har påverkats olika av finanskrisen. Vår studie skiljer sig ytterligare från andra i att den använder sig av individuella råvarufutures istället för ett bredare index, med syftet att se om vi kan finna en skillnad mellan olika råvarors korrelation. De råvaror vi använt är olja, naturgas, guld, koppar, kaffe, vete, kreatur, bomull och timmer.Vi anser att de frågor som lyfts bäst besvaras med hjälp av en ekonometrisk undersökning. Studien använder sig därför av dynamic conditional correlation-metoden (DCC GARCH), som är välanvänd i tidigare studier, och som tillåter oss att mäta dynamisk korrelation. Vår slutsats är att vi ser vissa rörelser i korrelationen runt 2008 i samband med finanskrisen, men att vi inte finner några bevis för en långvarig effekt de efterföljande åren efter finanskrisen. Uppsatsen argumenterar för att korrelationen mot den svenska marknaden inte har förändrats på samma sätt som mot den amerikanska, och att en investerare fortfarande kan använda råvarufutures som diversifiering mot en svensk aktieportfölj. Vi argumenterar för att det är viktigt att skilja på de enskilda råvarorna och vilken man bör investera i, snarare än att tänka på dem som en homogen grupp. / As a way to hedge ones financial portfolio, it has been increasingly popular among investors to take positions in commodity futures in the past decades, as they have been seen as showing low or negative correlation against the stock market historically. Several previous studies show a new relationship between the two since the financial crisis of 2008. These studies find that the correlation increased during the last decade. They find a structural break at the crisis significantly shifting the correlation upward, to the point that the hedging effect of bringing in commodity futures to your portfolio may be changed. The earlier studies reach different conclusions of what follows after the crisis is over and the market stabilizes again. Some suggest that the correlation will fall back to its previous levels, whereas others think it will stay at the high level they see today.Our study try to find an extended answer to what has happened after the crisis as we use data several years after the previous studies, up to 2014. By using Swedish instead of American data can we determine if the relation between commodities and the two markets has been affected differently by the financial crisis. Our study also differ from others by using single individual commodities instead of a broader index, with the aim to see if we can find differences between the commodities. The commodities used are Oil, Natural Gas, Gold, Copper, Coffee, Wheat, Live cattle, Cotton and Lumber. We consider an econometric approach as the best way to answer the questions we raise. We are using the dynamic conditional correlation method, or DCC GARCH, which is widely used in previous papers and that allow us to measure the dynamic properties of the correlation.Our conclusion is that we can see some movement in the correlation around 2008, differing among the commodities, but that we do not find any proof for a long lasting effect in the years after 2008. We therefore conclude that our result points toward that the correlation against the Swedish stock market differs from the American. We argue that an investor in a Swedish stock portfolio can continue to hedge with commodity futures, even though it might be of importance to consider which commodities to invest in rather than thinking of them as a homogenous group.