Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov. Utifrån analysen visade det sig att respondenterna ser situationsanpassat ledarskap som något som återkommer i allt ledarskap.

<p>Den höga utvecklingstakten i läkemedelsbranschen har inneburit en rad fusioner och företagsuppköp med stora påfrestningar på personalen som följd. I ett sådant läge är det viktigt med en effektiv tvåvägskommunikation mellan företagsledning och personal. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur viktig kommunikationen mellan ledning och personal har varit för integrationen mellan svenska Pfizer Consumer Healthcare och McNeil Sverige AB. Det intressanta med denna integration är att en stor organisation uppgår i en mindre, vilket sker sällan. Genom att studera detta kan förståelsen för vikten av kommunikationsprocesser breddas. Ett teoretiskt ramverk presenteras, där budskapet är att en fungerande kommunikationsstrategi är avgörande för en lyckad integration. Fyra medarbetare med olika positioner inom McNeils nordiska organisation intervjuas för ändamålet. Intervjuerna visar att avsaknaden av en tydlig kommunikationsstrategi från ledningens sida medför att den vertikala kommunikationen i organisationen upplevs ha fungerat dåligt. Detta borde enligt akademisk litteratur medföra en hög nivå av oro och ryktesspridning hos personalen – och därmed en mer problematisk integration. Trots detta upplever personalen mycket liten oro, vilket har att göra med att den speciella typen av integration inte kräver en tydlig kommunikationsstrategi. Slutsatsen är därför att en bra tvåvägskommunikation mellan ledning och personal är viktig, men att en tydlig kommunikationsstrategi är olika viktig beroende på vilken typ av integration som ligger för handen.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka läkemedelsföretag för att sedan jämföra läkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur läkemedelsbranschen påverkats av finanskrisen på slutet av 2000-talet.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien bygger på en hypotesprövning och författarna har valt att använda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring läkemedelsaktier.</p><p><strong>Teori: </strong>Studiens analyser bygger på två teoretiska modeller. Den ena är CAPM (Capital Asset Pricing Model) som är en modell som används för att räkna fram avkastningskravet för aktieägarna. Det andra är ett teorem (Modigliani-Millers) avseende kapitalstruktur och som behandlar marknadsvärdet på ettbolag oberoende av finansieringsform eller distribution av utdelningar.</p><p><strong>Empiri: </strong>Jämförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största läkemedelsbolagen visar på att läkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid så visar sig läkemedelsaktierna vara stabilare och återhämtar sig snabbare än börsen som helhet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Till en början kan man se att finanskrisen har påverkat hela börsen inklusive läkemedelsbranschen. Dock visar en närmare observation av händelsen att läkemedelsaktierna återhämtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svänger lika mycket.</p>

Den höga utvecklingstakten i läkemedelsbranschen har inneburit en rad fusioner och företagsuppköp med stora påfrestningar på personalen som följd. I ett sådant läge är det viktigt med en effektiv tvåvägskommunikation mellan företagsledning och personal. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur viktig kommunikationen mellan ledning och personal har varit för integrationen mellan svenska Pfizer Consumer Healthcare och McNeil Sverige AB. Det intressanta med denna integration är att en stor organisation uppgår i en mindre, vilket sker sällan. Genom att studera detta kan förståelsen för vikten av kommunikationsprocesser breddas. Ett teoretiskt ramverk presenteras, där budskapet är att en fungerande kommunikationsstrategi är avgörande för en lyckad integration. Fyra medarbetare med olika positioner inom McNeils nordiska organisation intervjuas för ändamålet. Intervjuerna visar att avsaknaden av en tydlig kommunikationsstrategi från ledningens sida medför att den vertikala kommunikationen i organisationen upplevs ha fungerat dåligt. Detta borde enligt akademisk litteratur medföra en hög nivå av oro och ryktesspridning hos personalen – och därmed en mer problematisk integration. Trots detta upplever personalen mycket liten oro, vilket har att göra med att den speciella typen av integration inte kräver en tydlig kommunikationsstrategi. Slutsatsen är därför att en bra tvåvägskommunikation mellan ledning och personal är viktig, men att en tydlig kommunikationsstrategi är olika viktig beroende på vilken typ av integration som ligger för handen.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka läkemedelsföretag för att sedan jämföra läkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur läkemedelsbranschen påverkats av finanskrisen på slutet av 2000-talet. Metod: Studien bygger på en hypotesprövning och författarna har valt att använda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring läkemedelsaktier. Teori: Studiens analyser bygger på två teoretiska modeller. Den ena är CAPM (Capital Asset Pricing Model) som är en modell som används för att räkna fram avkastningskravet för aktieägarna. Det andra är ett teorem (Modigliani-Millers) avseende kapitalstruktur och som behandlar marknadsvärdet på ettbolag oberoende av finansieringsform eller distribution av utdelningar. Empiri: Jämförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största läkemedelsbolagen visar på att läkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid så visar sig läkemedelsaktierna vara stabilare och återhämtar sig snabbare än börsen som helhet. Slutsats: Till en början kan man se att finanskrisen har påverkat hela börsen inklusive läkemedelsbranschen. Dock visar en närmare observation av händelsen att läkemedelsaktierna återhämtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svänger lika mycket.

Redovisningen styrs av olika regelverk som sätter upp riktlinjer och regler som företag behöver anpassa sig efter. I större delen av världen används det internationella regelverket IFRS, men i USA används regelverket US GAAP. Tillsammans har IASB och FASB utvecklat de olika regelverken och kommit fram till en del gemensamma riktlinjer och utformat redovisningens kvalitativa egenskaper; relevans, trovärdig representation, jämförbarhet, aktualitet, verifierbarhet, och begriplighet (Smith et al., 2015, s. 72). Trots att IASB och FASB kommit fram till dessa kvalitativa egenskaper ihop finns det en del skillnader mellan de två olika regelverken. Studiens syfte är att identifiera de skillnader som finns i redovisningen av immateriella tillgångar beroende på om företagen använder sig av regelverket IFRS eller US GAAP. En bransch som innehåller mycket immateriella tillgångar och där värderingen har en väsentlig betydelse är läkemedelsbranschen. I vår studie jämförs därför 30 företag inom just läkemedelsbranschen, varav hälften använder IFRS och hälften US GAAP. Vi har samlat in kvantitativ data och genomfört statistiska test för att se om det finns någon skillnad i praktiken mellan regelverken. På grund av det låga antalet företag som studerats har vi kompletterat vår analys med en kvalitativ jämförelse av företagens noter från deras årsredovisningar. Det teoretiska och praktiska bidrag denna studie tillför är en kartläggning av hur skillnaderna i redovisningen tar sig i uttryck. Vidare ämnar vi att hjälpa investerare och analytiker att förstå hur skillnaderna som de olika regelverken ger upphov till, kan påverka vid exempelvis en jämförelse mellan två läkemedelsbolag som redovisar enligt de olika regelverken.

Coronapandemin har varit en faktor som påverkat i princip alla delar av samhället under senaste året med utspridda sociala och ekonomiska konsekvenser. Men är effekterna på aktiemarknaden verkligen drivna av rationella värdeförändringar i bolagen? Tidigare studier har, genom att mäta sökintensitet på internet och kurser på världsindex, dragit slutsatsen att det under 2020 funnits en stark koppling mellan rädsla för coronaviruset och utvecklingen på världens börser. Syftet med denna studie är att följa tidigare forskning men att specifikt analysera en bransch som enligt tidigare studier varit relativt motståndskraftig mot effekterna av coronaviruset. Denna studie undersöker kopplingen mellan rädsla för coronaviruset på börsen och aktiekurser inom läkemedelsbolag som handlas på Stockholmsbörsen. Studien utförs genom att titta på korrelationen mellan Google Search Volume Index (SVI) och aktiekurser på 28 läkemedelsbolag som handlas på Stockholmsbörsen. Utgångshypotesen är att det finns en koppling mellan rädsla för coronaviruset mätt genom SVI och aktiekurser inom läkemedelsbranschen. För att bedöma hypotesen görs en rad regressioner med aktiepriser inom läkemedelsbranschen som beroende variabel och SVI samt OMXS30 som oberoende variabler. Resultaten visar att det inte finns en stark koppling mellan SVI och aktiepriser i läkemedelsbranschen vilket leder till att huvudhypotesen förkastas. Slutligen diskuteras hur resultaten tyder på att en semistark form av den effektiva marknadshypotesen lyder på läkemedelsmarknaden men att flera inslag av beteendeekonomi påverkar prissättningen.

Läkemedelsindustrin är en starkt reglerad industri där all tillverkning av läkemedel måste utföras efter regler och riktlinjer som går under benämning Good Manufacturing Practice, GMP. Dessa riktlinjer är avsedda för att minimera alla risker som finns och uppkommer med farmaceutisk tillverkning. Astra Zenecas tillverkningsenhet i Södertälje tillverkar mer än 30 olika läkemedel till fler än 100 marknader. Detta har lett till att denna tillverkningsenhet ständigt är uppvaktad av inspektioner från olika marknader och myndigheter, för att försäkra att all tillverkning av läkemedel genomdrivs utifrån GMPs regler och riktlinjer. I denna tillverkningsenhet har ett projekt påbörjats för att utforma och framta en organisationsförändring. Denna förändring handlar om att hitta ett effektiviserat sätt för att kunna hantera och bemöta dessa inspektioner, förändringen innebär skapandet av en ny virtuell enhet som går under benämning Inspektionsteam. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera processarbetet vid utformningen och framtagningen av en organisationsförändring inom en specifik avdelning på Astra Zeneca. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där fyra personer som är involverade i projektet intervjuats. Studien är baserad på teorier för att djupare kunna studera studieobjektet. Respondenterna och avdelningen som studien utfördes på har hållits anonyma på begäran av företag

Datum: 2020-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Mälardalens högskola Författare: Jakob Hörling                     Filip Othberg                      940801                               960316 Handledare: Aija Voitkane Nyckelord:Positiv redovisningsteori, politisk påverkan, bonussystem, skuldsättningsgrad, FoU, aktivering av utvecklingsutgifter läkemedelsbranschen. Titel: Mythbusting: Positiv redovisningsteorins förmåga att förklara aktivering av utvecklingsutgifter Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivering av                                            utvecklingskostnader kan förklaras med hjälp av PAT. Metod: Studien antar en kvantitativ metod med hypotesprövning genom regressionsanalyser och Pearsons korrelationstest. Slutsats: Studiens resultat utifrån de statistiska modellerna finner endast svagt stöd för studiens tre hypoteser. Varken förklaringsgrader, signifikansnivåer eller andra statistiska mätetal var tillräckliga för att anse att någon av studiens hypoteser stämmer. En slutsats dras då sammantaget för samtliga hypoteser att aktivering av utvecklingsutgifter inte kan förklaras på noterade företag inom läkemedelsbranschen under perioden 2012–2018 genom PAT.

This master’s thesis compares the OECD transfer pricing recommendations with the transfer pricing rules of the US. The main focus is the ethical pharmaceutical industry and intangible property, in particular marketing intangibles. The Glaxo case is used to illustrate how the US takes advantage of areas of uncertainty to increase the country’s tax revenue. The US shows little consideration for the OECD’s objectives of having a set of universally applicable transfer pricing rules. The purpose of this master’s thesis is to explain and analyze why the IRS took a new approach on marketing intangibles in the Glaxo case, evaluate the global effect of the Glaxo case, and discuss how similar situations should be dealt with in the future. The natural forum to achieve universally harmonized transfer pricing rules is the OECD. When the OECD fails to provide adequate recommendations, the US and other countries take matters into their own hands by constructing rules deviating from the recommendations of the OECD. These rules tend to put the countries’ interests first creating a competitive international transfer pricing community harmful to MNEs. The consequence is a negative effect on global trade and investment. In the Glaxo case the US took advantage of the area of uncertainty regarding intangible property and marketing intangibles to serve its own purpose and came up with a new approach on marketing intangibles. This approach has consequences for all MNEs with affiliates in the US and distributors outside the US. The new approach states that the value of a product is attributable to the marketing activities conducted by a US subsidiary rather than to R&amp;D carried out by a UK parent. The new approach may affect distributors outside the US since the value they have can be allocated to a US affiliate conducting marketing and sales activities. The ethical pharmaceutical industry depends on intangible property and R&amp;D is the most important value-driver in this industry. In addition, the characteristics of the ethical pharmaceutical industry are such that ethical pharmaceutical companies are priority targets of the IRS’s audits. If the IRS’s new approach prevails, the negative consequences for the ethical pharmaceutical industry as well as the society as a whole may be severe. There are three main conclusions and recommendations in this master’s thesis. First, the Member countries of the OECD have to respect the principle of transfer pricing as neutral concept. Second, tax authorities must take into consideration the sound business reasons of MNEs and understand their need for tax predictability. Finally, it is in the interest of all countries to cooperate and establish a uniform interpretation and application of transfer pricing thereby avoiding double taxation and creating a balance in the international transfer pricing community. / Denna magisteruppsats jämför OECD:s rekommendationer gällande internprissättning med de amerikanska internprissättningsreglerna. I uppsatsen fokuserar författarna på internprissättningsproblematiken gällande immateriella tillgångar i läkemedelbranschen, med särskilt fokus på den typ av immateriella tillgångar som uppstår genom försäljning och marknadsföring (marketing intangibles). USA använder sig av områden där rättsläget är osäkert för att öka sina skatteintäkter. För att illustrera detta beskrivs och analyseras Glaxo-fallet. USA visar på så sätt lite hänsyn till ett av OECD:s viktigaste mål; att skapa en universellt harmoniserad tolkning och tillämpning av internprissättning för att motverka dubbelbeskattning och öka möjligheten för multinationella företag att förutse och planera sin skatt. Syftet med denna magisteruppsats är att förklara och analysera varför den amerikanska skattemyndigheten (IRS) valde en ny inställning till marketing intangibles i Glaxo-fallet, utvärdera den globala effekten av Glaxo-fallet och diskutera hur liknande situationer bör hanteras i framtiden. OECD är det mest lämpliga instrumentet för att skapa en internationell konsensus på internprissättningsområdet. Eftersom internprissättning av transaktioner som involverar immateriella tillgångar och särskilt marketing intangibles utgör ett osäkert område med endast lite vägledning från OECD finns det stort utrymme för länder att skapa egna regler och rättspraxis på området. När länder som USA tar saken i egna händer och skapar sina egna regler inom internprissättning tenderar de att sätta sina egna intressen i första rummet. Konsekvensen blir en internationell internprissättningsmiljö där konkurrensen om de multinationella företagens vinster är stor, vilket skadar den internationella handeln och investeringsviljan hos företag. Det är just detta som skett i Glaxo-fallet. Resultatet av Glaxo-fallet blev en ny inställning till hanteringen av denna typ av transaktioner, något som USA länge eftersökt för att lösa problemet med en minskande skattebas. Den nya amerikanska inställningen får konsekvenser för alla multinationella företag med företag i intressegemenskap i USA och distributörer utanför USA. USA sänder nu ut en signal att värdet av en produkt inte styrs utav de år av forskning och utveckling som krävdes för att skapa ett patent av det brittiska moderbolaget i Glaxo-fallet. Istället är det de immateriella tillgångar som uppkommer av försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter som tillför en produkt det egentliga värdet. I Glaxo-fallet innebar detta att en majoritet av vinsten av försäljningen av läkemedlet Zantac skulle hänföras till det amerikanska dotterbolaget och därmed beskattas i USA. Inställningen innebär att distributörer utanför USA kan komma att påverkas genom att värdet de tillfört genom forskning och utveckling eller andra viktiga funktioner kan bli mindre betydelsefullt än värdet som tillförs av marknadsföring. Läkemedelsbranschen är beroende av immateriella tillgångar för att kunna fungera och forskning och utveckling är den mest betydelsefulla värdeskapande funktionen inom industrin. Företag i läkemedelsbranschen är dessutom mycket benägna att hamna i blickfånget för internprissättningsrevisioner. Om den nya amerikanska inställningen vinner mark är det mycket troligt att konsekvenserna blir allvarliga både för läkemedelsindustrin och för samhället i stort. I denna magisteruppsats har författarna antagit tre huvudsakliga slutsatser med rekommendationer. Den första är att OECD:s medlemsländer måste respektera principen om en neutral inställning till internprissättning. Som en andra slutsats kan sägas att skattemyndigheter måste beakta de affärsmässiga skälen till de transaktioner som företas av multinationella företag och förstå multinationella företags behov av förutsebarhet beträffande beskattning. Slutligen ligger ett internationellt samarbete i alla länders intresse och en internationell konsensus gällande tolkning och tillämpning av internprissättning skapar balans och motverkar dubbelbeskattning.