<p>Den höga utvecklingstakten i läkemedelsbranschen har inneburit en rad fusioner och företagsuppköp med stora påfrestningar på personalen som följd. I ett sådant läge är det viktigt med en effektiv tvåvägskommunikation mellan företagsledning och personal. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur viktig kommunikationen mellan ledning och personal har varit för integrationen mellan svenska Pfizer Consumer Healthcare och McNeil Sverige AB. Det intressanta med denna integration är att en stor organisation uppgår i en mindre, vilket sker sällan. Genom att studera detta kan förståelsen för vikten av kommunikationsprocesser breddas. Ett teoretiskt ramverk presenteras, där budskapet är att en fungerande kommunikationsstrategi är avgörande för en lyckad integration. Fyra medarbetare med olika positioner inom McNeils nordiska organisation intervjuas för ändamålet. Intervjuerna visar att avsaknaden av en tydlig kommunikationsstrategi från ledningens sida medför att den vertikala kommunikationen i organisationen upplevs ha fungerat dåligt. Detta borde enligt akademisk litteratur medföra en hög nivå av oro och ryktesspridning hos personalen – och därmed en mer problematisk integration. Trots detta upplever personalen mycket liten oro, vilket har att göra med att den speciella typen av integration inte kräver en tydlig kommunikationsstrategi. Slutsatsen är därför att en bra tvåvägskommunikation mellan ledning och personal är viktig, men att en tydlig kommunikationsstrategi är olika viktig beroende på vilken typ av integration som ligger för handen.</p>

<p>The hotel sector has reviewed big changes, as higher requirements on independent hotels have been set. In order to be able to compete with big hotel chains, it is no longer sufficient to only use the 4P of marketing mix, it is also required a bigger focus on the personnel. Trained and service aimed employees are service companies' intangible assets and they become more important. Globalisation and internationalisation has however contributed to that the labor market has become more open, and employees easier can compare employment conditions or change job.</p><p>The aim of this essay is to analyze and to evaluate conditions for the internal marketing at independent hotels, in order to be able to achieve employee loyalty. The essay builds on a comparison between managers' and employees' views about internal marketing.</p><p>A qualitative hermeneutical study has been used in order to be able to analyze and evaluate conditions for the independent hotels' internal marketing. Four interviews with the independent hotels' employees and three interviews with hotels' managers have been implemented.</p><p>The conclusion is that such factors as a good work environment and salary cannot contribute to that loyalty can be achieved. These factors, on the other hand, can prevent dissatisfaction with the work. It is independent hotels' investment on factors like development opportunities, managers' support and employee participation in decision making that increase the opportunities to achieve loyal employees.</p>

Den höga utvecklingstakten i läkemedelsbranschen har inneburit en rad fusioner och företagsuppköp med stora påfrestningar på personalen som följd. I ett sådant läge är det viktigt med en effektiv tvåvägskommunikation mellan företagsledning och personal. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur viktig kommunikationen mellan ledning och personal har varit för integrationen mellan svenska Pfizer Consumer Healthcare och McNeil Sverige AB. Det intressanta med denna integration är att en stor organisation uppgår i en mindre, vilket sker sällan. Genom att studera detta kan förståelsen för vikten av kommunikationsprocesser breddas. Ett teoretiskt ramverk presenteras, där budskapet är att en fungerande kommunikationsstrategi är avgörande för en lyckad integration. Fyra medarbetare med olika positioner inom McNeils nordiska organisation intervjuas för ändamålet. Intervjuerna visar att avsaknaden av en tydlig kommunikationsstrategi från ledningens sida medför att den vertikala kommunikationen i organisationen upplevs ha fungerat dåligt. Detta borde enligt akademisk litteratur medföra en hög nivå av oro och ryktesspridning hos personalen – och därmed en mer problematisk integration. Trots detta upplever personalen mycket liten oro, vilket har att göra med att den speciella typen av integration inte kräver en tydlig kommunikationsstrategi. Slutsatsen är därför att en bra tvåvägskommunikation mellan ledning och personal är viktig, men att en tydlig kommunikationsstrategi är olika viktig beroende på vilken typ av integration som ligger för handen.

The hotel sector has reviewed big changes, as higher requirements on independent hotels have been set. In order to be able to compete with big hotel chains, it is no longer sufficient to only use the 4P of marketing mix, it is also required a bigger focus on the personnel. Trained and service aimed employees are service companies' intangible assets and they become more important. Globalisation and internationalisation has however contributed to that the labor market has become more open, and employees easier can compare employment conditions or change job. The aim of this essay is to analyze and to evaluate conditions for the internal marketing at independent hotels, in order to be able to achieve employee loyalty. The essay builds on a comparison between managers' and employees' views about internal marketing. A qualitative hermeneutical study has been used in order to be able to analyze and evaluate conditions for the independent hotels' internal marketing. Four interviews with the independent hotels' employees and three interviews with hotels' managers have been implemented. The conclusion is that such factors as a good work environment and salary cannot contribute to that loyalty can be achieved. These factors, on the other hand, can prevent dissatisfaction with the work. It is independent hotels' investment on factors like development opportunities, managers' support and employee participation in decision making that increase the opportunities to achieve loyal employees.

<p>Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver. Företaget måste ha en tydlig affärsidé som innehåller den värdegrund som företaget bygger på. Affärsidén måste kommuniceras ut till de anställda genom effektiv interkommunikation för att forma en företagskultur som ger företaget och de anställda en gemensam inriktning och ett gemensamt mål. Genom kulturen kan ledaren styra företaget och de anställda utan att de känner sig instängda. På detta sätt bibehålls kreativiteten.</p><p>Genom en enkät med samtliga anställda på företagen samt djupintervjuer med respektive ledare har en GAP- analys gjorts. Analysen av gapet mellan ledningen och de anställda har kunnat ge en bild av hur organisationernas internkommunikation ser ut. Genom denna GAP- analys ifråga om företagets mål, affärsidé och centrala värden har uppsatsen kunnat se att det finns brister hos båda företagen. De måste arbeta mer på en tydlig affärsidé och en kontinuerlig och medveten internkommunikation för att styra sina medarbetare utan att störa den kreativa processen.</p>

<p>Textilier är en produkt som vi alltid har varit i behov av. Kampen om toppen inom konfektionsindustrin i Sverige har under de senaste åren varit jämn. De klädföretag som i dag är störst på marknaden använder sig av en affärsidé som går ut på att sälja ett brett sortiment till låga priser medan de mindre klädföretagens affärsidé går ut på att sälja små upplagor av unika kläder. Däremellan befinner sig de medelstora klädföretagen. Då de inte har ett sortiment som utmärker dem på samma sätt som övriga aktörer på marknaden, måste deras affärsidé förnyas på ett annorlunda sätt för att företaget ska kunna överleva och detta kan ske i mötet mellan ledning och personal via den interna marknadsföringen. </p><p>I den här uppsatsen undersöks problemet ”Vilka faktorer är viktiga vid den interna marknadsföringen för att ett medelstort företag inom konfektionsindustrin i Sverige ska kunna överleva på lång sikt?”. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera hur ett medelstort klädföretag inom konfektionsindustrin i Sverige med hjälp av internmarknadsföring kan skapa en långsiktig lönsamhet. Följande företag undersöks: Lindex, Gina Tricot och Gudrun Sjödén. Undersökningen består av kvalitativa metoder där en butikschef och en representant från personalen intervjuas. Studien baseras på de tre teoriområdena: Värdeskapande processer, Mervärde och Internkommunikation. Varje teoriområde innefattar i sin tur olika teorier och begrepp.</p><p>Resultatet visar att de tre undersökta företagen använder sig av värdeskapande strategier i sin internmarknadsföring. Resultatet visar även att deras styrkor och svagheter inom internmarknadsföringen skiljer sig åt från varandra vilket visar sig främst genom variablerna dubbelriktad kommunikation och enkelriktad kommunikation. </p><p>Det bästa ett medelstort klädföretag kan göra för att bli långsiktigt lönsamma är att satsa på en väl fungerande internmarknadsföring med fokus på interaktion, engagemang och dubbelriktad kommunikation. Detta för att få personalen att bli delaktiga och engagerade i företaget.</p>

Textilier är en produkt som vi alltid har varit i behov av. Kampen om toppen inom konfektionsindustrin i Sverige har under de senaste åren varit jämn. De klädföretag som i dag är störst på marknaden använder sig av en affärsidé som går ut på att sälja ett brett sortiment till låga priser medan de mindre klädföretagens affärsidé går ut på att sälja små upplagor av unika kläder. Däremellan befinner sig de medelstora klädföretagen. Då de inte har ett sortiment som utmärker dem på samma sätt som övriga aktörer på marknaden, måste deras affärsidé förnyas på ett annorlunda sätt för att företaget ska kunna överleva och detta kan ske i mötet mellan ledning och personal via den interna marknadsföringen. I den här uppsatsen undersöks problemet ”Vilka faktorer är viktiga vid den interna marknadsföringen för att ett medelstort företag inom konfektionsindustrin i Sverige ska kunna överleva på lång sikt?”. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera hur ett medelstort klädföretag inom konfektionsindustrin i Sverige med hjälp av internmarknadsföring kan skapa en långsiktig lönsamhet. Följande företag undersöks: Lindex, Gina Tricot och Gudrun Sjödén. Undersökningen består av kvalitativa metoder där en butikschef och en representant från personalen intervjuas. Studien baseras på de tre teoriområdena: Värdeskapande processer, Mervärde och Internkommunikation. Varje teoriområde innefattar i sin tur olika teorier och begrepp. Resultatet visar att de tre undersökta företagen använder sig av värdeskapande strategier i sin internmarknadsföring. Resultatet visar även att deras styrkor och svagheter inom internmarknadsföringen skiljer sig åt från varandra vilket visar sig främst genom variablerna dubbelriktad kommunikation och enkelriktad kommunikation. Det bästa ett medelstort klädföretag kan göra för att bli långsiktigt lönsamma är att satsa på en väl fungerande internmarknadsföring med fokus på interaktion, engagemang och dubbelriktad kommunikation. Detta för att få personalen att bli delaktiga och engagerade i företaget.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver. Företaget måste ha en tydlig affärsidé som innehåller den värdegrund som företaget bygger på. Affärsidén måste kommuniceras ut till de anställda genom effektiv interkommunikation för att forma en företagskultur som ger företaget och de anställda en gemensam inriktning och ett gemensamt mål. Genom kulturen kan ledaren styra företaget och de anställda utan att de känner sig instängda. På detta sätt bibehålls kreativiteten. Genom en enkät med samtliga anställda på företagen samt djupintervjuer med respektive ledare har en GAP- analys gjorts. Analysen av gapet mellan ledningen och de anställda har kunnat ge en bild av hur organisationernas internkommunikation ser ut. Genom denna GAP- analys ifråga om företagets mål, affärsidé och centrala värden har uppsatsen kunnat se att det finns brister hos båda företagen. De måste arbeta mer på en tydlig affärsidé och en kontinuerlig och medveten internkommunikation för att styra sina medarbetare utan att störa den kreativa processen.

Bakgrund: Att anställa rätt personal och utbilda dem i varumärkets grunder och värderingar får en allt mer avgörande roll. Konsumenten påverkas av medarbetaren i butik och de är numera företagets viktigaste marknadsföringskanal. Genom att öka medarbetarens motivation och engagemang sprids varumärkets identitet till konsumenten. Struktur och kultur inom organisationen anses vara en framgångsfaktor i arbetet med varumärket samt den långsiktiga relationen till konsumenten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företags varumärkesidentitet förmedlas genom organisationen ur ett företagsperspektiv, från ledning till medarbetare. Teorier: The Employee Brand: Is Yours an All-Star? av Mangold och Juanquart Miles (2007), Brand Management Through Narrowing the Gap Between Brand Identity and Brand Reputation av de Chernatony (1999), Promotion Mix av Kotler (1994), Impact of Satisfaction with Mandated CRM Use on Employee Service Quality av Hsieh et al. (2012), Identitetsprisma av Kapferer (1997) och Design Thinking av Brown (2008). Metod: En kvalitativ ansats har använts i form av primär- och sekundärdata innehållande djupintervjuer samt semistrukturerade intervjuer med medarbetare på H&amp;M samt H&amp;M:s eget material, “The H&amp;M Way”. Slutsats: I studien framkommer att vikten av en stark företagskultur är viktig för att förmedla varumärkets identitet genom organisationen. Det framkommer även att det finns kunskapsskillnader inom organisationen beroende på vilken position man har, hur länge man arbetat på företaget samt butikens geografiska placering i förhållande till huvudkontoret.

<p>En stor utmaning för ett säljföretag i dag är inte bara att identifiera och attrahera en specifik målgrupp. Det bör även skapa sig en bild av hur organisationen bör kommunicera med den presumtiva kunden för att skapa en stadig relation, som i sin tur kan borga för återköp. Situationen som uppstår då en försäljare för första gången interagerar med en kund kallas sanningens ögonblick. Det är vid detta ögonblick som grunden till en hållbar relation mellan säljare och kund förhoppningsvis läggs. Det är av högsta vikt för ett företag att försäljaren är införstådd i det beteende som företaget anser vara korrekt, och på så sätt återspeglar den attityd och kundbild som organisationen har för avsikt att förmedla gentemot kunden. Denna uppsats utreder hurvida event marketing vid samma tillfälle kan fungera som ett intern- och externmarknadsföringsverktyg för att påverka den interna organisationens bild av den presumtiva kunden, samtidigt som den ger kunden en positiv bild av företaget. Detta görs genom en fallstudie av evenemanget Volvo Roadshow.</p>