<p>Den höga utvecklingstakten i läkemedelsbranschen har inneburit en rad fusioner och företagsuppköp med stora påfrestningar på personalen som följd. I ett sådant läge är det viktigt med en effektiv tvåvägskommunikation mellan företagsledning och personal. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur viktig kommunikationen mellan ledning och personal har varit för integrationen mellan svenska Pfizer Consumer Healthcare och McNeil Sverige AB. Det intressanta med denna integration är att en stor organisation uppgår i en mindre, vilket sker sällan. Genom att studera detta kan förståelsen för vikten av kommunikationsprocesser breddas. Ett teoretiskt ramverk presenteras, där budskapet är att en fungerande kommunikationsstrategi är avgörande för en lyckad integration. Fyra medarbetare med olika positioner inom McNeils nordiska organisation intervjuas för ändamålet. Intervjuerna visar att avsaknaden av en tydlig kommunikationsstrategi från ledningens sida medför att den vertikala kommunikationen i organisationen upplevs ha fungerat dåligt. Detta borde enligt akademisk litteratur medföra en hög nivå av oro och ryktesspridning hos personalen – och därmed en mer problematisk integration. Trots detta upplever personalen mycket liten oro, vilket har att göra med att den speciella typen av integration inte kräver en tydlig kommunikationsstrategi. Slutsatsen är därför att en bra tvåvägskommunikation mellan ledning och personal är viktig, men att en tydlig kommunikationsstrategi är olika viktig beroende på vilken typ av integration som ligger för handen.</p>

Den höga utvecklingstakten i läkemedelsbranschen har inneburit en rad fusioner och företagsuppköp med stora påfrestningar på personalen som följd. I ett sådant läge är det viktigt med en effektiv tvåvägskommunikation mellan företagsledning och personal. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur viktig kommunikationen mellan ledning och personal har varit för integrationen mellan svenska Pfizer Consumer Healthcare och McNeil Sverige AB. Det intressanta med denna integration är att en stor organisation uppgår i en mindre, vilket sker sällan. Genom att studera detta kan förståelsen för vikten av kommunikationsprocesser breddas. Ett teoretiskt ramverk presenteras, där budskapet är att en fungerande kommunikationsstrategi är avgörande för en lyckad integration. Fyra medarbetare med olika positioner inom McNeils nordiska organisation intervjuas för ändamålet. Intervjuerna visar att avsaknaden av en tydlig kommunikationsstrategi från ledningens sida medför att den vertikala kommunikationen i organisationen upplevs ha fungerat dåligt. Detta borde enligt akademisk litteratur medföra en hög nivå av oro och ryktesspridning hos personalen – och därmed en mer problematisk integration. Trots detta upplever personalen mycket liten oro, vilket har att göra med att den speciella typen av integration inte kräver en tydlig kommunikationsstrategi. Slutsatsen är därför att en bra tvåvägskommunikation mellan ledning och personal är viktig, men att en tydlig kommunikationsstrategi är olika viktig beroende på vilken typ av integration som ligger för handen.

Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektiv Författare Therése Boija &amp; Fanny Nyberg Handledare Catrin Johansson Examinator Elisabeth Stúr Utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, Mittuniversitetet Syfte Syftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri. Frågeställningar Hur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen. Metod Studien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare. Resultat I studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig. Detta har resulterat i ryktesspridning och en del oro, främst på bryggerierna i Vårby och Hällefors. Nyckelord Förändringskommunikation, intern kriskommunikation, medarbetarskap, ryktesspridning, kommunikationsprocesser, förändringsprocesser.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns. Teorier gällande in- och utomgruppsfavoritism var i denna studie inte applicerbara på virtuella grupper.

Under höstterminen 2010 praktiserade jag på Botkyrka kommun där man under år 2011 skulle starta upp ett nytt intranätprojekt. Det var förutbestämt att intranätet skulle vara rollbaserat, men det var oklart hu användarrollerna skulle tas fram. Den tidigare forskning som finns på området intranät förespråkar behovsanalyser och processkartläggning men ingen specifik metod för framtagandet av användarroller för ett rollbaserat intranät. Syftet med uppsatsen är att testa processkartläggning av kommunikationsprocesser och informationsflöden som metod för att ta fram ett ramverk för användarroller för ett rollbaserat intranät. Utifrån syftet valdes hermeneutikens förhållningssätt för att ta hänsyn till individens tolkning av verkligheten. För att tillåta individens tolkning utan att jag som forskare påverkade verkligheten använde jag mig av den induktiva metodansatsen. Den empiriska datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och dokumentundersökningar på fallföretaget Botkyrka kommun. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa förståelse för vad intranät, processer, kommunikationsprocesser och informationsflöden är och hur organisationsstrukturen påverkar kommunikationsprocesser och informationsflöden i en organisation. Sedan presenteras teori för personas och kompetensmodellering som utgör ramverket för framtagandet av användarroller. I analysen förs en diskussion kring insamlad empiri och teori som mynnar ut i framtagandet av ett ramverk för användarroller. I ramverket ingår fyra stycken personas och en kompetensmodell. De personas som har tagits fram är: Rektor Anette, Biträdande rektor Tony, Lärare Anna och Förskolelärare Stina. De olika personas kompletterades med en kompetensmodell bestående av tre grupper av kompetenser. Enskilda användare, består av kompetenser vars egenskaper måste anpassas utifrån varje enskild användare. Användargrupp, består av kompetenser vars egenskaper måste anpassas utifrån varje användargrupp. Standard, består av kompetenser vars egenskaper är desamma oberoende av användare. I mina slutsatser kom jag fram till att jag rekommenderar processkartläggning som metod för framtagandet av ett ramverk för användarroller, metoden ger även en bild av intern problematik som inte kan stödjas utav intranätet.

Sponsring är ett marknadsföringsverktyg som används av företag för att skapa konkurrensfördelar samt för att nå en specifik målgrupp. Vi möts dagligen av sponsring i olika former och vi tar till oss denna typ av marknadsföring beroende på våra intressen och vår livsstil. På senare år har sociala medier exploderat lavinartat och gett företag ytterligare en möjlighet att kommunicera med konsumenterna. Även kända extremsportare finns idag representerade i sociala medier där de kommunicerar med sina fans genom att visa upp sig själva och företag de är sponsrade av. Företag som sponsrar extremsportare aktiva i sociala medier exponeras således i atletens meddelanden samt när den specifika målgrupp som har ett intresse i atleten. Den målgrupp som nås genom att sponsra extremsportare är till stor del generation Y (18 – 35 år) vilka karakteriseras av att de är intresserade av extremsport, stora användare av sociala medier samt drivs av livsstilar och image. Studiens övergripande syfte är att identifiera de gemensamma nämnarna inom områdena sponsring, sociala medier, konsumentbeteende, generation Y och kommunikationsprocesser. Detta med avsikt att belysa dessa befintliga teorier i en modell inom ämneskontexten extremsport. Vidare ska denna studie ge svar på hur de meddelanden/inlägg sponsrade atleter skickar via sociala medier, innehållande olika typer av stimulis, påverkar mottagarna samt mottagarnas reaktioner och återkoppling till den sponsrade atleten och sponsorn. Vi avser även studera betydelsen av överensstämmelse mellan atlet och sponsor i konsumenternas ögon. Studien har en deduktiv ansats eftersom vi utgår från befintlig teori. Insamlingen av det empiriska materialet har skett genom en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på hemsidan freeride.se för att nå respondenter med intresse i extremsport och som följer extremsportare i sociala medier. Studiens resultat medför att en kommunikationsmodell har kunnat konstrueras vilken kan appliceras i vår ämneskontext. Vidare visar resultaten att livsstilar och image är viktigt och väcker uppmärksamhet samt att såväl atletens som sponsorns image förbättras när atleten är aktiv i sociala medier. Meddelandetyper där atleten gör reklam för produkter relaterade till atletens sport uppmärksammas i hög grad av generation Y vilket är ett tecken på att överensstämmelsen mellan atleten och sponsorn är viktig. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att meddelanden från extremsportare på sociala medier som innehåller stimulis i form av bilder, video och text i vilka atleten visar upp sin livsstil, image samt sponsorer väcker uppmärksamhet hos generation Y. Vidare ökar detta även chanserna till att mottagarna reagerar och återkopplar på meddelandet.

Many organizations needed to have a remote workplace during the Covid-19 pandemic, which has led to many organizations now having a hybrid workplace after the pandemic. To understand this phenomenon, there is an importance of understanding the structures that appear within organizations that have a hybrid workplace. The aim of this study was to understand which social structures are created by communication processes in an organization, that for the first time is a hybrid workplace. The aim of the study is answered by these two questions:  How are communication processes adapted in a hybrid workplace?How are structures maintained in a hybrid workplace? The theoretical approach of the study is the Theory of Structuration by Anthony Giddens. This is a case study of one organization that has a hybrid workplace. The used method was semi structured interviews, which were analyzed through a thematic analysis.  The result showed that the Organization formed new structures due to new digital tools, the flexibility, the hybrid rule and the team's different actions. Since the employees of the Organization have begun to act on these aspects, new structures have been created. As they continue to follow these rules, the structures are maintained.  The study has contributed to an understanding of the hybrid workplace in Sweden, which nowadays is a relatively broad phenomenon. Because the phenomenon is relatively new, it is difficult to discern how a hybrid workplace should be structured at such an early stage of a change process.