Syftet är att undersöka statliga styrdokument (Lpo 94 och Lgr 11) i relation till Waldorfskolans kompletterande styrdokument. Styrdokumenten undersöks genom en diskursanalys utifrån begreppen aktör och struktur, med hjälp av det analytiska begreppet agens. Frågeställning för arbetet lyder som följande: På vilka sätt konstrueras och representeras aktörer och strukturer  utifrån begreppet agens samt vilka diskursiva mönster går att utläsa i Lpo 94, Lgr 11 och Waldorfskolans respektive kompletterande styrdokument för historieämnet? Vid genomförande av arbetet används ett diskursanalytiskt förhållningssätt, i relation till teoretiska begrepp. Arbetet utgår därför från både konstruktivistisk och socialkonstruktivistisk teori.  Arbetet har sin grund i kvalitativ forskningsmetod, med diskursanalys som utgångspunkt. Genom en diskursanalys synliggörs bakomliggande diskursiva mönster, som analyseras med hjälp av den teoretiska modellen. Den teoretiska modellen bygger på en cirkulär förståelse genom: representanter för makthavande, utsagor, analogikedjor och diskursiva mönster. Lpo 94 och Lgr 11 har en tydlig strukturalistisk prägel, och framför strukturer som överordnade aktörer. I Lpo 94 kan agens endast utläsas implicit, medan Lgr 11 möjliggör större utrymme för aktörspåverkan. I En väg till frihet (2007) och (2016) utläses en underliggande strukturalistisk prägel, trots att aktör och struktur framskrivs i en dualistisk samverkan. Agens kan därför utläsas vid flertalet tillfällen, eftersom aktören tilldelas handlingsutrymme.  De statliga styrdokumenten innehåller tydliga strukturalistiska diskursiva mönster, med en total avsaknad av individuellt aktörskap och agens. Kollektiva aktörer framställs som underordnade strukturen, vilket kan ha en negativ påverkan på elevens bild av sin egen förmåga att påverka. Båda versionerna av En väg till frihet innehåller en strukturalistisk prägel, men i regel sätts både individuella och kollektiva aktörer i en dualistisk samverkan med strukturer. På grund av den dualistiska samverkan kunde agens utläses vid flertalet tillfällen, och kan därav skapa känsla av påverkningsmöjligheter hos eleven. Diskursiva mönster yttras främst i urvalet av strukturer och aktörer, vilket speglas i utformningen av styrdokumenten.

The Swedish mental hospitals existed for about one hundred years, the period around 1880-1980. The research is intended to be from a local setting perspective to study the local approach used to meet requirements from Furunäsets mental hospital principals 1960 - 1972, the effect this had on the care and treatment of mentally ill patients and how Swedish society's changing approach to mental health influenced the process. The results of the research showed that Furunäset searched for ways to meet the principals' requirements which often went against the patients’ personal best. Furunäsets mental hospital strove to fulfill its institutional goals in them selves rather than giving patients the care and treatment they needed. The Swedish society's attitude to mental illness changed during the 1960s and 70s as a result of a massive social criticism which came from the radical left. The psychiatric treatment was changed by the humanistic psychology breakthrough in the late 1950s and early 60s. This meant that the focus shifted from treating patients as objects to be seen as people with human qualities. These changes created a conflict between the society's belifs and the mental hospital's, regarding the function of Furunäsets Mental Hospital. The conflict led to the Swedish government taking the first step towards reorganizing mental health services by building hospitals in the early 1970s that combined somatic and psychiatric care.

Corporate Social Responsibility has become an increasingly important aspect for companiesto consider. Partly because it attracts customers and investors, and partly because societyplaces higher demands on companies to act as good citizens. Research has shown that anadditional effect of CSR work is that it can create a positive attitude among employees.Employees’ motivation to work can depend on a number of different factors, such as beingable to participate in and contribute to the decision-making process. The purpose of the studyis to investigate the relationship between organizations’ CSR work and employees’ workmotivation. Furthermore, the study looks into how the employees’ work motivation isaffected by the opportunity to influence the CSR work. The survey is a qualitative case studyof the organization Husqvarna and its results are based on interviews with employees and ananalysis of the company's documents. Its theoretical framework consists of George Homans’social exchange theory, Anthony Giddens’ structuration theory and Pinder and Lathamsmotivational framework. The results of the study show that CSR policies can contribute towork motivation. However, employees’ personal opinions of CSR work in general are ofgreat importance for how they value CSR policies. Moreover, the results suggest that theopportunity to participate in the CSR work is a motivating factor for most employees, eventhough organizational hierarchy and lack of time were described as obstacles. The studyreflects on whether these obstacles are what make some employees indifferent to CSR work. / Corporate Social Responsibility-arbete har blivit en viktig komponent för företag. Dels då detattraherar kunder och investerare, dels då samhället ställer högre krav på företag att agerasom goda samhällsmedborgare. Forskning har visat att en ytterligare effekt av CSR-arbete ärdess skapande av en positiv inställning hos interna aktörer såsom anställda. Ytterligareforskning har däremot visat att anställdas inställning rörande CSR-arbete är komplext ochvidare behöver undersökas. Anställdas inställning och motivation till arbete och sinorganisation kan bero på ett flertal olika faktorer, där bland annat möjlighet till deltagandevisat sig ha betydelse. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan organisationersCSR-arbete och de anställdas arbetsmotivation. Vidare undersöks hur de anställdasarbetsmotivation påverkas av den möjlighet som finns att medverka till och påverkaCSR-arbetet. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av organisationen Husqvarna ochdess resultat utgår från intervjuer med anställda samt från en analys av företagets dokument.Dess teoretiska ramverk består av George Homans sociala utbytesteori, Anthony Giddensstruktureringsteori samt Craig Pinder och Gary Lathams arbetsmotivationsram. Homanssociala utbytesteori bidrar till ökad förståelse i huruvida företagets CSR-arbete i sig kan ökamotivationen hos en anställd. Ett socialt utbyte i ett tvåpartsförhållande (såsom företaget ochden anställde) innebär att parterna söker jämvikt och gör detta genom att återbetala. Giddensstruktureringsteori förklarar hur möjligheten till att vara en aktör med möjlighet att delta ochpåverka strukturer (såsom CSR-arbete) kan öka arbetsmotivationen. Pinder och Lathamsarbetsmotivationsram beskriver att anställdas arbetsmotivation består av individuellavärderingar, behov, egenskaper och kognition. I studiens resultat framkommer attCSR-policys kan bidra till arbetsmotivation. Dock är anställdas personliga åsikter av viktgällande vilken grad CSR-policys påverkar arbetsmotivationen. Vidare antyder resultatet attmöjlighet till deltagande är en motivationsfaktor. Även om de anställda upplever möjlighettill aktörskap, uppgavs vissa hinder till att delta i CSR-arbetet. Studien reflekterar över omdessa hinder för anställda att kunna vara aktörer kan vara det som gör att somliga anställdablir likgiltiga inför CSR-arbetet.

Many organizations needed to have a remote workplace during the Covid-19 pandemic, which has led to many organizations now having a hybrid workplace after the pandemic. To understand this phenomenon, there is an importance of understanding the structures that appear within organizations that have a hybrid workplace. The aim of this study was to understand which social structures are created by communication processes in an organization, that for the first time is a hybrid workplace. The aim of the study is answered by these two questions:  How are communication processes adapted in a hybrid workplace?How are structures maintained in a hybrid workplace? The theoretical approach of the study is the Theory of Structuration by Anthony Giddens. This is a case study of one organization that has a hybrid workplace. The used method was semi structured interviews, which were analyzed through a thematic analysis.  The result showed that the Organization formed new structures due to new digital tools, the flexibility, the hybrid rule and the team's different actions. Since the employees of the Organization have begun to act on these aspects, new structures have been created. As they continue to follow these rules, the structures are maintained.  The study has contributed to an understanding of the hybrid workplace in Sweden, which nowadays is a relatively broad phenomenon. Because the phenomenon is relatively new, it is difficult to discern how a hybrid workplace should be structured at such an early stage of a change process.

Diskriminering mot transpersoner är ett omfattande problem på arbetsmarknaden. Samtliga forskningsresultat påvisar att transpersoner utsätts för olika diskriminerande handlingar på deras arbetsplatser. Den brist som framträder i den svenska forskningen om arbetsmarknadsdiskriminering är att den inte utforskar hur arbetsplatsens kontext formar diskrimineringen. Studiens syfte blir därför att generera kunskap om hur arbetsplatsen påverkar transpersonernas erfarenheter av diskriminering, samt vilka konsekvenser som genereras kopplat till formen av diskriminering. Den teori som används i studien för att förklara arbetsplatsens betydelse för hur diskrimineringen utformas är Anthony Giddens struktureringsteori. Giddens struktureringsteori är en teori som används för att förklara hur kontexten påverkar utformningen av dess sociala system. Den datainsamlingsmetod som tillämpas för att undersöka studiens syfte är nio semistrukturerade intervjuer och dataanalysmetoden utgår ifrån en modell inspirerad av Grounded Theory. Studiens empiri påvisar att intervjupersonerna har erfarenheter av direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier på sina arbetsplatser. De konsekvenser diskrimineringen medför är framförallt psykiskt lidande, emotionella svårigheter, bristande tillgång till arbetsmarknaden och sämre ekonomi. Slutsatsen härleder diskrimineringen till arbetsplatskontexter karaktäriserade av (1) manligt kodade normer, (2) mindre storlek, (3) mer homogen arbetsgrupp och (4) låg utbildningsnivå hos personalen. En arbetsplatskontext karaktäriserade av dessa fyra koder är således mindre transvänliga. / Discrimination against transgender people is a widespread problem in the labour market. All research results shows that transgender people are exposed to various discriminatory acts in their workplaces. The shortcoming that emerges in Swedish research regarding discrimination in the labour is that it does not explore how the context of the workplace shapes the acts of discrimination. The purpose of this study is therefore to generate knowledge about how the context of the workplace affects the trans people's experiences of discrimination, and what consequences that are generated because of the discrimination. The theory used in this study are Anthony Giddens Theory of structures. Gidden's structuring theory is a theory used to explain the context's influence on the constructions of social systems. The method used to investigate the purpose of this study is nine individual semi-structured interviews and the method for analysis is based on a model inspired by Grounded Theory. The study's empirical evidence shows that transgender people have experiences of direct discrimination, indirect discrimination, and harassment in the workplace. The consequences of being exposed to discrimination are mental and emotional fatigue, as well as financial vulnerability. The conclusion derives the discrimination is constructed the context of the workplace characterized by (1) male-coded norms, (2) smaller size, (3) small diversity and (4) low level of education. A workplace context characterized by these four codes is thus less trans-friendly.

This thesis examines the representation of interviewees according to apperance and time of apperance in the Swedish children’s news programme Lilla Aktuellt, 1994 and 2014 set out from an intersectional perspective. The thesis therefore examines whom of the interviewees that is over-and underrepresented in the programme, when it comes to the collaboration of the chosen categories: Sex, Age and Ethnicity. As researchers point out that a high frequency in appearance in media means domination and a conception of representing the norm in society this thesis therefore also does examine the superiority and inferiority that occures in the programme both years.   The result of this thesis show that there has been changes in the representation over time. All groups of children have been given a larger amout of space while the representation of all groups of people that don’t follow the ethnical norm, basically hasn’t changed at all. Amongst the different sexes there has been a fairly more even representation over time. The overall results show that there has been a slightly more balanced distribution over time between all of the groups appearances and time of appearances. Therefore not said that there isn’t room for improvement, on the contrary there are still things to be done for a greater representation according to multiplicity and equality in Lilla Aktuellt.   Of all the groups of interviewees in Lilla Aktuellt the people that are “male and not children who follow the ethnical norm” have decreased their visability most over time and are therefore the ones that have decreased their power most. The people that are “female children who don’t follow the ethnical norm” are the ones that have increased their visability most over time thus this means that they are the ones that have increased their power most over time.