Activity-based offices are increasingly being introduced within different organizations aroundSweden. The office format brings many advantages, while the traditional cell office hasproven to be the best when it comes to work that requires high concentration. At the sametime, the financial benefits of activity-based offices are enormous, unlike if all employees hadtheir own office space. This study examines the challenges that managers experience in anenvironment where employees are not always in the same place in the office and that remotework has proven to be tangible. How these managers handle governance and control istherefore also of interest to study. To investigate this, a qualitative interview study has beencarried out within the public organization Uppsala Stadshus, where a total of nine managershave participated. An observation of Uppsala city hall has also been done to give an image ofthe environment that the study intends to investigate. The study's results show, among otherthings, that there are three main factors that "force" managers to exercise trust-basedleadership. These are the design of the work environment, a recently introduced workinghours agreement and remote working. Total trust seems impossible and reconciliations, targetfollow-up and control of deliveries are examples of how managers formally monitor. Finally,the study has found that leadership is undergoing change as the Covid-19 pandemic hascontributed to increased flexibility and the hierarchical leadership style is graduallytransitioning to a more trust-based, informal and social leadership that focuses onrelationships and the employee's own responsibility and commitment / Aktivitetsbaserade kontor införs allt oftare inom olika organisationer på olika platser iSverige. Kontorsformen medför många fördelar samtidigt som det traditionella cellkontoretvisat sig vara bäst när det kommer till koncentrationskrävande arbeten. Samtidigt är deekonomiska fördelarna med aktivitetsbaserade kontor enorma, till skillnad från om allamedarbetare haft ett eget kontorsrum. Studien undersöker vilka utmaningar chefer upplever ien miljö där medarbetarna inte alltid sitter på samma plats i kontoret samt att distansarbetetvisat sig vara påtagligt. Hur dessa chefer hanterar styrning och kontroll är därför också avintresse att studera. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts inomden offentliga organisationen Uppsala stadshus, där totalt nio chefer har deltagit. Även enmindre deltagande observation av Uppsala stadshus har genomförts för att ge en bild av denmiljö som studien avser undersöka. Studiens resultat visar bland annat att det är trehuvudsakliga faktorer som “tvingar” cheferna till att utöva tillitsbaserat ledarskap. Dessa ärarbetsmiljöns utformning, ett nyligen infört arbetstidsavtal och distansarbete. Full tillit verkaromöjlig och avstämningar, måluppföljning och kontroll av leveranser är exempel på hurcheferna övervakar formellt. Slutligen har studien funnit att ledarskapet är under förändringdå Covid-19 pandemin bidragit till ökad flexibilitet och den hierarkiska ledarstilen successivtövergår till ett mer tillitsbaserat, informellt och socialt ledarskap som fokuserar på relationeroch medarbetarens egna ansvar och engagemang

Under Covid-19-pandemin tvingades många arbetsplatser övergå från det fysiska kontorsarbetet till distansarbete, och när pandemin började avta hade synen på kontorsarbete förändrats. Den hybrida arbetsformen introducerades på många arbetsplatser där kontorsarbetet kom att fördelas mellandistansarbete och det fysiska kontoret. Lärande på arbetsplatsen är en stor del av många vuxnas vardag och sker i sociala sammanhang. Arbetsplatslärande inkluderar både formella och informella komponenter, och informellt lärande på en hybrid arbetsplats har legat i fokus i denna fallstudie. Studien har haft ett hermeneutiskt perspektiv där kunskap utvecklats genom att tolka medarbetarupplevelser vid en myndighet. Dessa upplevelser som framkom i semi-strukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman rörande upplevelser av lärande och samarbete på en hybrid arbetsplats. Resultaten visade att respondenterna över lagupplevde sig vara mer självständiga och drivna i sitt lärande än tidigare. Det hybrida arbetssättet upplevdes ha bidragit till ett mångsidigt lärande på kontoret, där samarbetet var mer gränsöverskridande mellan avdelningar och enheter än innan. Däremot upplevdes vissa brister ikommunikationen och ett visst utanförskap vid hemarbete hos några respondenter. Avslutningsvis kan det konstateras att myndigheten arbetat enligt det hybrida arbetssättet under för kort tid för att kunna göra en mer djupgående analys av det informella lärandet vid den hybrida arbetsplatsen. / During the Covid-19 pandemic, many workplaces were forced to change from physical office work to teleworking, and when the pandemic began to subside attitudes toward office work had changed. The hybrid form of work was introduced in many workplaces with office work distributed between telework and the physical office. Learning in the workplace is a major part of many adults' everyday lives and takes place in social contexts. Workplace learning includes both formal and informal components, and informal learning in a hybrid workplace has been the focus of this case study. The study has had a hermeneutic perspective where knowledge has been developed by interpreting the experiences of public authority employees. The experiences that emerged from semi-structured interviews were analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes concerning experiences of learning and collaboration in a hybrid workplace. The results showed that the respondents generally felt more independent and were more motivated regarding their learning than previously. The hybrid approach was perceived to have contributed to more diverse learning in the office, with more collaboration between departments and units than before. By contrast, some respondents experienced some shortcomings in communication and a certain degree of exclusion when working from home. In conclusion, it can be stated that the authority had not worked according to the hybrid way of working long enough to be able to carry out a more in-depth analysis of informal learning at the hybrid workplace. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

In the context of Covid-19, significant changes have occurred in the way people work. This qualitative study investigates how individuals working in agile software development have been affected by the transition to remote work as a result of the Covid-19 pandemic. Using thematic analysis and a comparative case study as the methodology, the study focuses on areas such as communication, collaboration, cohesion, performance, and outcomes. A summary of the results from the semi-structured interviews in this study reveals that the transition to remote work has not had a negative impact on the outcomes in agile software development. These findings suggest that despite the challenges posed by the Covid-19 pandemic, agile teams have been able to maintain their high levels of performance and results despite the shift to remote work. These conclusions can assist organizations in developing effective strategies to manage and adapt to changes in the work environment, including the transition to remote work.

Many organizations needed to have a remote workplace during the Covid-19 pandemic, which has led to many organizations now having a hybrid workplace after the pandemic. To understand this phenomenon, there is an importance of understanding the structures that appear within organizations that have a hybrid workplace. The aim of this study was to understand which social structures are created by communication processes in an organization, that for the first time is a hybrid workplace. The aim of the study is answered by these two questions:  How are communication processes adapted in a hybrid workplace?How are structures maintained in a hybrid workplace? The theoretical approach of the study is the Theory of Structuration by Anthony Giddens. This is a case study of one organization that has a hybrid workplace. The used method was semi structured interviews, which were analyzed through a thematic analysis.  The result showed that the Organization formed new structures due to new digital tools, the flexibility, the hybrid rule and the team's different actions. Since the employees of the Organization have begun to act on these aspects, new structures have been created. As they continue to follow these rules, the structures are maintained.  The study has contributed to an understanding of the hybrid workplace in Sweden, which nowadays is a relatively broad phenomenon. Because the phenomenon is relatively new, it is difficult to discern how a hybrid workplace should be structured at such an early stage of a change process.

Bakgrund och problem Den pågående globaliseringen och digitaliseringen bidrar till en förändrad kontext för många organisationer och dess arbetsformer. Utvecklingen sker snabbt och utmaningen är för många organisationer de mjuka värdena såsom ledarskap, relationer, kommunikation, kultur och engagemang. Nya tekniska lösningar möjliggör för ständig nåbarhet, vilket öppnar upp för att arbeta var som helst och när som helst. Steget från en traditionell- till en hybrid arbetsplats inbegriper såväl ledarskap som medarbetarskap där organisationens arbetssätt, roller och kommunikationsvägar kan komma att utvecklas beroende på vilken organisationskultur som råder. Hybridarbetsplas och hybridledarskap medför olika utmaningar för medarbetarna, vilka de behöver kunna hantera självständigt utan ledarens ständiga närvaro och vägledning. Utmaningarna består bland annat i att medarbetarna behöver få de kompetenser, ansvar och befogenheter så att de skall kunna utvecklas till självgående och initiativtagande individer. Ett väl utvecklat medarbetarskap innebär att medarbetarna anser att arbetsuppgifterna är meningsfulla, vilket kan leda till medarbetarnas engagemang.   Syfte och metod Syftet med studien är att beskriva och analysera hur hybridledarskap kan bidra till medarbetarnas engagemang, detta för att erhålla fördjupad kunskap. Baserat på studiens syfte används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är genomförd på en organisation som arbetar med folkbildning inom den ideella sektorn i Sverige. Slutsats Studien visar på att det finns tydliga indikationer på att hybridledarskap kan bidra till medarbetarnas engagemang genom att skapa förutsättningar för ett fungerande medarbetarskap. Föreliggande studie visade på fyra teman med tillhörande faktorer som bidrar till medarbetarnas engagemang; kommunikation och tillgänglighet (digitala verktyg, lyhördhet och närvarande, flexibilitet och transparens), förväntningar på prestation (trygghet i arbetsroller, tydliga förväntningar, kontinuerlig uppföljning), självständighet (tydliga roller och ansvar, kunskap och kompetens, samverkan) och meningsfulla arbetsuppgifter (värderingar, delaktighet och göra skillnad). / Background and problem The ongoing globalization and digitalization contribute to a changed context for many organizations and their working methods. This development changes rapidly and the challenge for many organizations is often the soft values such as leadership, relationships, communication, culture, and commitment. New technical solutions enable constant accessibility, which opens up for working anywhere and anytime. Mowing from a traditional workplace to a hybrid workplace includes both leadership and employees, where the organization's working methods, roles, and communication paths may be developed depending on the organizational culture. Hybrid workplaces and hybrid leadership pose various challenges for employees, which they need to be able to handle independently without the leader's constant presence and guidance. These challenges include the fact that employees need to give the skills, responsibilities, and powers so that they can develop into independent and initiative-taking individuals. A well-developed co-operation means that the employees consider the tasks to be meaningful, which can lead to employee engagement. Purpose and method The purpose of the study is to describe and analyze how hybrid leadership can contribute to 2employee engagement, in order to obtain in-depth knowledge. Based on the purpose of the study, a qualitative method is used with semi-structured interviews as a data collection method. The study was conducted at an organization that works with public education in the non-profit sector in Sweden. Conclusion The study shows that there are clear indications that hybrid leadership can contribute to employee engagement by creating the conditions for a functioning employeeship. The present study identified four themes and associated factors that contribute to employee engagement; communication and accessibility (digital tools, responsiveness and presence, flexibility and transparency), expectations for performance (confident in job, clear expectations, continuous follow-up), independence (clear roles and responsibilities, knowledge and skills, collaboration) and meaningful tasks (values, participation and make a difference).

Bakgrund: Svenska myndigheter har fått i uppdrag av Regeringskansliet att möjliggöra arbete hemifrån. Ett hybridledarskap innefattar förväntningar om att man ska kunna behärska variationen mellan distansledarskap och ledarskap på plats. Hybridmöten är möten som kan tas digitalt med hjälp av olika videokonferensverktyg. Hybridledarskap är här för att stanna vilket öppnar upp för konsekvenser som kanske inte varit lika framträdande tidigare. Individuella och grupprelaterade resultat är beroende av ett gott ledarskap. Det gäller som chef att vara tillgänglig och extra lyhörd för sina medarbetares individuella behov vilket förutsätter ett kommunikativt och aktivt ledarskap. Genom ny digital teknik och den pågående digitala utvecklingen genomgår arbetsmarknaden just nu en stor förändring som påverkar flera branscher. Med det förändrade arbetslivet uppmärksammas ledarskapet vid distansarbete mer och mer. Det råder en tvetydighet i forskningen kring hur ledarskapet i en organisation påverkas när det delvis förläggs på distans, alltså hybrid. Det krävs ytterligare forskning för att förstå hur hybridarbete påverkar chefers möjligheter att utföra sitt ledarskap. Detta skapar ett intresse att undersöka chefers upplevelser av att utföra hybridledarskap. Problemformulering: PF1: Hur påverkar hybridarbete det individuella ledarskapet enligt chefer inom myndigheten? PF2: Hur beskriver cheferna en önskvärd hybrid arbetsplats med avseende på framtida möjligheter och utmaningar? Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysea hur chefer inom en statlig myndighet upplever att hybridarbete påverkar deras ledarskap samt vilka utmaningar och möjligheter som kan finnas. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade digitala intervjuer med chefer inom en svensk myndighet via Zoom och Skype. Slutsats: Studien visar att hybridarbete kan ha en positiv inverkan på hybridledarskapet på grund av att det kan skapa mer nöjda och fortsatt produktiva medarbetare. Balans mellan distansarbete och fysisk närvaro är nödvändig för att upprätthålla den sociala kontakten. God kommunikation är en förutsättning för att uppnå verksamhetens fulla potential. Hybridmöten kan vara fördelaktiga vid korta avstämningar eller informationsdelning men kan också leda till minskat engagemang hos medarbetarna, sammanhanget är komplext och påverkas av personliga preferenser. Tydligare riktlinjer inom distansavtalet behövs enligt respondenterna för att hybridarbetet ska kunna fungera mer effektivt och underlätta chefernas hybridledarskap. Avslutningsvis önskade majoriteten av respondenterna att myndigheten ska fortsätta med det hybrida arbetssättet.

Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. / Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.

Problembakgrund: Covid-19 innebar att många företag blev tvingade till att införa arbete på distans. Kontorslandskapen ekade tomma och många chefer stod inför en stor utmaning – att leda på distans. Denna förändring gjorde att medarbetare fick upp ögonen för att styra över sin egen tid, och många anställda uppskattar att fortfarande få jobba på distans. Detta innebär att företag idag står vid ett vägskäl om vilket arbetssätt som ska gälla. Hybridmodell är det nya arbetssättet som kombinerar arbete på plats och på distans. Ledarskapet sätts återigen på prov, för att hitta nya strategier och metoder för att leda i två arbetsmiljöer parallellt med varandra. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för chefers ledarskap i en hybrid arbetsmiljö, och lyfta strategier i hur de kan balansera medarbetarnas behov med företagets intressen. Genom att undersöka hur pandemin har påverkat ledarskapet och medarbetarskapet, i avseende på tvingande distansarbete och vägen tillbaka till kontoret. Avsikten är att studien ska bidra med ny kunskap inom området ledarskap i relation till hybridarbete, genom att lyfta chefers erfarenheter och upplevelser med ledarskap i distans-och hybrid arbetsmiljö. Metod: Fallstudie Volvo cars, på plats, distans och hybrid. Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju med fem chefer. Kvantitativ metod, enkät som besvarats av 28 medarbetare som ingår i chefernas team. Slutsats: Möjligheter med hybrid är att det kan vara en bra kompromiss mellan företag och medarbetare. Exempelvis om medarbetare upplever arbetsmiljön på arbetsplatsen som ett hinder för fokus och effektivitet med vissa arbetsuppgifter, medan de upplever att arbetsmiljön på arbetsplatsen gynnar samarbete och problemlösning. Detta visar studiens enkätundersökning. Det är också ett bra alternativ för att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och mindre stress i vardagen. Att erbjuda flexibilitet anses attraktivt på arbetsmarknaden och att erbjuda det kan vara gynnsamt för företaget. Utmaning med en hybrid arbetsmodell är att det ställer höga krav på chefer. Intervjuer med chefer indikerar att förutsättningen för att det ska fungera är att ledare anammar ett situationsanpassat ledarskap och skapar strategier för att hantera flexibilitet. Dock finns det nyckelfaktorer som är avgörande för lyckat resultat: kommunikation, relationer, förtroende och socialt stöd. / Background: Covid-19 meant that many companies were forced to introduce remote work. The office landscape echoed empty, and many managers faced a major challenge - leading remotely. This change meant that employees began to realize the benefit of managing their own time, and many employees appreciate continuing to work remotely. This means that companies today are at a crossroad regarding which way of working will prevail. The hybrid model is the new way of working that combines on-site and remote work. Leadership is once again put to the test to find new strategies and methods to lead in two work environments simultaneously. Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of managers' leadership in a hybrid work environment and to highlight strategies in how they can balance the needs of employees with the interests of the company. By examining how the pandemic has affected leadership and employee behavior, regarding the forced remote work and the path back to the office. The intention is that the study will provide new knowledge in the area of leadership in relation to hybrid work, by highlighting managers' experiences and perceptions of leadership in remote and hybrid work environments. Method: Case study of Volvo cars, on-site, remote, and hybrid. Qualitative method, semi-structured interview with five managers. Quantitative method, a questionnaire answered by 28 employees who are part of the managers' teams. Conclusion: The opportunities with hybrid are that it can be a good compromise between companies and employees. For example, if employees experience the work environment at the workplace as an obstacle to focus and efficiency with certain tasks, while they feel that the work environment at the workplace promotes collaboration and problem-solving. This is shown by the study's questionnaire survey. It is also a good option to meet employees' needs for flexibility and less stress in everyday life. Offering flexibility is considered attractive in the labor market, and offering it can be beneficial for the company. The challenge with a hybrid work model is that it places high demands on managers. Interviews with managers indicate that the prerequisite for it to work is that leaders adopt situationally adapted leadership and create strategies to manage flexibility. However, there are key factors that are crucial for successful results: Communication, relationships, trust and social support.