Syftet med studien var att undersöka om utvalda aspekter av flexibelt arbete samvarierar medsjälvskattad produktivitet hos tjänstemän på ett privat industriföretag under Covid-19-pandemin. Pandemin har lett till en ökning av flexibla arbetsarrangemang vilket har lett tillnya utmaningar för företag och medarbetare. Därför finns ett intresse att undersöka omflexibelt arbete samvarierar med självskattad produktivitet. En enkät innehållande frågor ombakgrundsvariabler: kön, ålder, anställningstid, förväxlingsvariabler; hemmaboende barn,antal barn, sömnkvalitet och hemmakontor samt frågor om flexibelt arbete och självskattadproduktivitet skickades ut till 881 anställda med en svarsfrekvens på 39%. Frågorna omflexibelt arbete var baserade på en validerad och reliabilitetstestad enkät översatt till svenska.Självskattad produktivitet samvarierade inte med flexibelt arbete (rₛ=-.047, p>.05) menseparat med delskalorna flexibelt arbete ”arbetsdag” (rₛ=.223, p<.001) och ”utanför arbete” (rₛ= -.243, p<.001). Förväxlingsvariabler korrelerade alla med produktivitet (p<.05). Flexibiliteti var arbetet utförs, men inte när, förefaller gynna produktiviteten.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplevt och arbetat med samverkan med vårdnadshavare under Covid-19 pandemin. Därmed undersöktes hur förskollärare har förändrat de olika samverkansformerna med vårdnadshavare. Studien lyfter hur förskollärarna praktiskt förändrade arbetssätten, hur de kommunicerat med vårdnadshavare trots de restriktioner som var under pandemin samt hur allt det här har påverkat relationerna mellan vårdnadshavare och förskollärare. Samverkan med hemmet har en stor betydelse för både barnet, förskolan och vårdnadshavare eftersom det gynnar det enskilda barnets utveckling, lärande och välbefinnande. En kontinuerlig kommunikation och samverkan med vårdnadshavare är även viktigt för att vårdnadshavare ska känna en trygghet till förskolan. Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare för att ta reda på deras upplevelse av samverkan under pandemin. Den insamlade datan analyserades induktivt och kategoriserades utifrån samverkan, kommunikation och relationer. I resultatet framgick det att samverkansformerna har förändrats och utvecklats. En del arbetssätt har varit gynnsamma medan andra har visat sig hindra de olika processer som önskas ske och därmed har även relationsskapandet påverkats mellan förskolan och hemmet. Pandemin har bidragit till att personalen fått tänka om och utveckla hur samverkan med vårdnadshavare ska genomföras.

Covid-19-pandemin orsakade en stor omställning i samhället där även skolväsendet blevpåverkat av dess följder genom bland annat inställd prao, digitala mässor och öppet hus. Vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetade med att ge grundskoleelevermöjligheten att genomföra ett välgrundat gymnasieval under pandemin. Studiensfrågeställningar är följande: “Hur arbetar vägledare med studie- och yrkesvägledning föratt ge grundskoleelever möjligheten att genomföra välgrundade gymnasieval?”, “Hurarbetar studie- och yrkesvägledare med yrkesbeskrivningar i vägledning med elever?”samt “Hur har pandemin påverkat vägledarnas arbetssätt?” Studien utgår från en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. I analysenanvänds de teoretiska utgångspunkterna System Theory Frameworks of CareerDevelopment (STF), Cognitive Information Process (CIP) och Careership theory. Resultatet visar att vägledarna arbetar med att öka elevernas självkännedom ochyrkeskunskap genom samtal och övningar, men trots detta upplever de en lägresjälvkännedom hos eleverna som gjort gymnasieval under pandemin jämfört med tidigareår. Vägledarna håller i informationspass och övningar om gymnasieprogram och olikayrkesbeskrivningar för att vidga elevernas perspektiv och utmana eventuellaföreställningar. Trots att dessa informationspass är en viktig del i att hjälpa eleverna attgöra välgrundade gymnasieval så har de blivit färre under pandemin, som ett steg i attminska smittspridningen. Utöver färre pass ersattes praon med andra aktiviteter medkoppling till utbildning och arbetsliv och öppet hus samt gymnasiemässor digitaliserades. Ett nytt tillvägagångssätt som tillkom under pandemin var att digital vägledning blev mertillgängligt.

Bakgrund: Under Covid-19 pandemin infördes restriktioner för att skydda äldre från att insjukna. Restriktionerna innebar en påtvingad isolering av en population som redan innan pandemin ansågs vara överrepresenterad gällande ensamhet och isolering. Ensamhet leder till ökad risk för såväl fysisk- som psykisk ohälsa som i vissa fall kan leda till förtidig död. Det är oklart om huruvida äldre har upplevt ensamhet och isolering under Covid-19. För att förebygga samt behandla ohälsa relaterat till ensamhet och isolering, behöver sjuksköterskan ha kunskap inom området och genom ett personcentrerat förhållningssätt kan ensamhet identifieras. Syfte: Beskriva förekomst av ensamhet och isolering hos personer över 60 år under Covid-19 pandemin. Metod: En kvantitativ metod genomfördes som en deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på ett urval från The Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge. Resultat: Ensamhet och isolering visade sig inte vara ett problem för deltagarna. Kvinnor rapporterade i högre utsträckning sin hälsa som någorlunda till dålig jämfört med män, vilket även personer i ålderskategorin ≥80 år hade högre benägenhet att göra. Kvinnor samt ålderskategorin ≥80 kände sig ensamma och isolerade i högre utsträckning än övriga kategorier. Signifikant skillnad mellan könen och mellan de olika ålderskategorierna påvisades i självuppskattad hälsa. Slutsats: Ensamhet och isolering har inte påvisats vara ett problem i stor utsträckning för äldre under Covid-19 pandemin. Varvid sjuksköterskan ej kan förutsätta att äldre upplevt ensamhet och isolering till följd av Covid-19 pandemins restriktioner.

SAMMANFATTNING  Forskningsfrågor: På vilket sätt har organisationers verksamhetsstyrning påverkats under covid-19-pandemin? Vilket eller vilka styrsystem har använts för att få distansarbetet att fungera?  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en djupare förståelse i de problem som kan uppstå med distansarbete i organisationers verksamhetsstyrning. Undersökningen är viktig då det finns en kunskapslucka inom detta område. Det är fortfarande ett nytt forskningsområde. Kunskap kring hur verksamhetsstyrningen kan gå till för att få organisationer att fortsätta fungera på ett bra sätt kan vara till hjälp för de organisationer som kommer att fortsätta arbeta mycket på distans efter pandemin samt i framtida likande situationer som covid-19-pandemin. Metod: Kvalitativ metod Slutsats: För att få distansarbetet att fungera har främst personnel/culture control använts för att behålla den sociala närvaron har digitala fikarum använts och personalen har kunnat fortsätta utvecklas genom digitala utbildningar. Även action control har använts genom den digitala övergången samt styrningen kring distansarbetet. Results control har också använts men inte specifikt för situationen. Den här formen av styrning användes redan innan pandemin. / ABSTRACT Research questions: How has corporate management control been affected during the covid-19 pandemic? Which control system or control systems have been used to make teleworking possible?  Purpose: The thesis aims to gain a deeper understanding of the problems that can arise with teleworking in management control. The study is important as there is a knowledge gap in this area. It is still a new area of research. Knowledge of how management control can be done to get the organization to continue to function in a good way can be helpful for those organizations that will continue to work a lot remotely after the pandemic as well as in future similar situations such as the covid-19 pandemic. Method:  Qualitative method   Conclusion: In order to make telecommuting work, mainly personnel/culture control has been used. To maintain the social presence, digital break rooms have been used and the staff has been able to continue to develop through digital training. Action control has also been used through the digital transition and telecommuting management. Results control has also been used but not specifically for the situation. This form of management control was already in use before the pandemic.

Bakgrund: Kommunal hemsjukvård innebär att enskilda personer får hjälp med hälso- ochsjukvård i hemmet av legitimerad personal eller genom delegering. Specialistsjuksköterskanmöter patienter genom sjukdomsförebyggande, sjukvårdande eller hälsofrämjande åtgärder.Våren 2020 drabbade Covid-19 pandemin världen och restriktioner med begränsning avfysiska och sociala kontakter infördes för att minska smittspridning. För att öka kunskap omhur specialistsjuksköterskor kan stödja hemsjukvårdspatienter är det av vikt att inhämtaerfarenheter från hemsjukvård i samband med Covid-19 pandemin.Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter från hemsjukvård i samband medCovid-19 pandemin.Metod: Studien utgår från en kvalitativ explorativ design med induktiv ansats. Åttainformanter har intervjuats enskilt. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Initialt saknades kunskap om smitta och sjukdom, oro och osäkerhet fanns över attbli smittad eller smitta varandra. Restriktioner om att hålla avstånd till varandra och stannahemma vid förkylningssymtom medförde omställning av verksamhet. Anpassningar avpatientvård krävdes inte bara för att det saknades behandlingsriktlinjer utan även för attminimera risk för smitta. Många patienter saknade social kontakt med anhöriga och deupplevdes mer nedstämda. Framgångsfaktorer för hantering av pandemin härleds till ökadsamverkan mellan vårdgivare, ökad kontinuitet av specialistsjuksköterskor hos patienter medbehov av specialistkompetens samt följsamhet till hygienrutiner.Slutsats: Specialistsjuksköterskors erfarenheter under Covid-19 pandemin kan bidra till ökadkunskap och ökad medvetenhet om vikten av beredskap för framtida utmaningar. Utvecklingav nya arbetssätt är betydelsefullt för att bibehålla ett personcentrerat förhållningssätt, främjahälsa och minska psykisk ohälsa inom hemsjukvård.

The purpose of this study is to analyse friendship and the making of friendships. This will be done by analysing students at an upper secondaryschool in Sweden. Then in regards of the Covid-19 pandemic and how the restrictions that follows affected friendships. Qualitative interviews with four students are conducted with the aim to answer this study’s purpose. The research questions and the theory in this study is based on previous research of friendship and the research question is following: How have friendship relations been affected in relation to the Covid-19 pandemic? The aim of this analysis is to acquire a deeper understanding of the concept of friendship. The results in this study shows how the students defines friendship, how they did friendship before, under and at the end of Covid-19. The consequences can be seen in some cases where friendships ended and in other cases where the friendships grew stronger because of the pandemic. The main theories used are of relation theories and theories about friendships and time. Key words used in this study are; Friendship, The making of friendships, The Covid-19pandemic and Relations

Syftet med studien är att undersöka hur detaljhandelsföretag arbetar med affärsmodellinnovation för att acklimatisera sig till nya förutsättningar i anpassningsfasen efter Covid-19-pandemin. Det görs genom en kvalitativ studie av två detaljhandelsföretag i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs av en teori om anpassningsfasen efter en kris, och en teori om affärsmodellinnovation inom detaljhandeln. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom affärsutveckling och innovation på företagen samt sekundära källor. Studiens resultat visar att det har skett förändringar i kundernas köpbeteende och förväntningar i samband med Covid-19-pandemin, som har föranlett affärsmodellinnovation inom båda detaljhandelsföretagen i anpassningsfasen efter pandemin. Studien visar att affärsmodellinnovation har förekommit i alla tre komponenter inom det ena företaget, och i två av komponenterna inom det andra företaget. Framtida studier kan undersöka affärsmodellinnovation i kontext av andra krissituationer, eller inom andra branscher.

Since the Covid-19 pandemic, teleworking has gone from an unusual working form to standard practice in everyday life. Continuous studies have shown that there are a lot of advantages related to productivity from teleworking. Needless to say, productivity is a complex concept and hard to measure, especially in a service company. Therefore, the purpose of this essay is to research this further, how teleworking under the Covid-19 pandemic has affected productivity. To gather empiric data a company was chosen, they gave us their statistics measurement of their productivity, in their customer service department. This was referred to as the actual productivity. Another way to gather empiric data was interviews with the employees on how they felt teleworking affected their productivity, referred to as the experienced productivity. There were eight interviews and they were semi-structured, an interview guide was used, it was based on the theoretic framework. The study also aims to gather information about which work environment factors are most important to promote productivity, which was also studied in the interviews.  This study produces information about the different work environment factors of what promote productivity, both in a general sense and from teleworking. A factor that was both recurring in our study and the ones before us was that the lack of social interaction, this was seen as a negative factor of working from home. A positive factor from working from home was the silence and the calm, this made it easier to focus. One thing all the respondents had in common was that a combination of working from home and in the office would be the optimal solution. When it came to actual and experienced productivity, there were some differences. The employees thought that their productivity was greater from teleworking, though the actual productivity showed barely any difference. There could not be an exact reason for this incidence, one theory was that the employees have overestimated their productivity when working from home.