Spelling suggestions: "subject:"covidpandemin"" "subject:"covidpandemins""
21 |
Upplevt välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin : En kvalitativ intervju- och observationsstudie i UppsalaÅhlin, Adam January 2021 (has links)
Studien syftar till att studera unga vuxnas upplevelser av välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin. Syftet är även att studera vilka strategier unga vuxna använder sig av för att öka sitt upplevda välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av unga vuxna män och kvinnor och genom dolda observationer av utvalda platser. Studien är avgränsad till Uppsala och går genom en kvalitativ metod in på djupet om deltagarnas upplevelser. Resultatet visar att unga vuxnas välbefinnande vid användning av offentliga platser har minskat under covid-19 pandemin. Det har blivit svårare att använda offentliga platser utan att riskera sin trygghet genom risken att bli smittad av viruset och riskera att bli stigmatiserad som smittobärare. Begränsningen har även lett till svårigheter att upprätthålla sociala kontakter vilket i vissa fall lösts genom en närmare relation till djur som inte bedöms vara en smittorisk. För att öka välbefinnandet tilltog samtliga deltagare strategier där den vanligaste strategin var att söka sig till offentliga platser som hade större tillgångar av grönområden eller vatten och naturligt hade färre människor närvarande
|
22 |
Distansarbete som konsekvens av Covid-19-pandemin : En kvalitativ studie om chefers upplevelser av att leda en oplanerad förändringsprocessSiikavaara, Linnea January 2021 (has links)
Covid-19-pandemin har resulterat i en påskyndad och plötslig implementering av digitala verktyg och distansarbete, något som för många verksamheter inneburit stora förändringar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har utförts på sju gruppchefer inom en svensk myndighet. Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda en oplanerad förändringsprocess. För att uppfylla syftet formulerades forskningsfrågorna; ”hur beskriver intervjupersonerna omställningen till distansarbete?”, ”hur kan intervjupersonernas upplevelser förstås i enlighet med begreppen kommunikation, information och delaktighet?” och ”vilka möjligheter respektive utmaningar kan identifieras i den genomförda omställningen?”. Vidare analyserades det insamlade materialet med grund i tidigare forskning och teorier inom ämnena organisationsförändring, kommunikation, information och delaktighet. Resultatet visar att den plötsliga omställningen till distansarbete som konsekvens av Covid-19-pandemin har inneburit stora förändringar för många av verksamhetens funktioner. Det påvisasatt kommunikation, information och delaktighet är faktorer som anses vara av stor vikt under tider som denna, präglade av kriser och förändring. Det implementerade distansarbetet tycks även ha resulterat i en närmare relation mellan chefer och medarbetare, då dessa fått mer sändningstid tillsammans. Slutligen framkommer det att distansarbetet uppskattas av intervjupersonerna och är något som kan komma att bli en fråga i huruvida verksamheten anses vara en attraktiv arbetsplats eller inte i framtiden.
|
23 |
Barns anknytningar i förskolan under Covid-19 pandemin : en kvalitativ studie om barns anknytningar med förskollärare under Covid-19 pandeminStenelaw, Susanna, Johansson, Sarah January 2022 (has links)
Denna studies syfte är att bidra till ökad kunskap om förskollärares arbete med barns anknytning till förskolans pedagoger i samband med Covid-19 pandemin. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 15) står det att förskollärarna ska se till att alla barn tillhandahålls en “god omsorg” och “får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen”. För att samla in data till studien, gjordes kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare från olika delar av Sverige och som alla arbetat i förskoleverksamheten under Covid-19 pandemin, intervjuades. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån John Bowlbys (1907 - 1990) anknytningsteori. I resultatet framkommer det att alla informanter arbetade med att skapa en trygg anknytning till barnen på förskolorna. Likheter och skillnader i informanternas synsätt och erfarenheter av att arbeta i förskolan under pandemi, synliggörs i resultatdelen. Flera av förskollärarna belyser vikten av god kommunikation för att kunna skapa en trygg och bra relation med vårdnadshavarna och deras barn.
|
24 |
Sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin / Nurses’ experiences of ethical aspects on healthcare centrals during the COVID-19 pandemicModig, Sibylla, Wallgren, Amanda January 2020 (has links)
När världen drabbas av en pandemi ställs hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att möta patienten och kan ställas inför etiskt svåra val. I vårdsammanhang handlar etik om hur den enskilda patienten bör behandlas och där integritet och självbestämmande respekteras. COVID-19 pandemin ger upphov till etiska, rättsliga och praktiska prövningar både för individen och nationen. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin. Studien som genomfördes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta deltagare, fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor, från två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Analysen resulterade i tre kategorier; Försöka skapa trygghet och stöd för patienter, Påverkas av känslan att inte kunna göra det rätta och att inte räcka till och Ett förändrat arbetssätt och rutiner medför svårigheter och utmaningar. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna trygghet för att kunna göra det rätta för patienten. En annan etisk aspekt de upplevde var maktlöshet när de inte kunde påverka situationen. Nya rutiner och riktlinjer var nödvändiga och underlättade deras arbete. Slutsatsen är att etisk reflektion är betydelsefullt för att sjuksköterskan ska känna att det rätta görs för patienten samt att en god vård bedrivs.
|
25 |
Vaccinkriget : En kritisk diskursanalys om hur den sociala identiteten ”vaccinmotståndare” konstrueras diskursivt i Dagens Nyheter. / The vaccine war : A critical discourse analysis of how antivaccinators are being constructed in Dagens Nyheter.Karlsson, Emelie, Pohjanen, Tessa January 2022 (has links)
In the last two years of our lives we have been living in a world that revolves around the covid-19-pandemic. During this time we have, and still are, exposed to a large amount of information that circulates both through media but also in real life. This information contains everything from management, scientific research, statistics and people's own experiences about the subject. Everyday we are fed with new pieces of information and the media is the biggest source to collect it from. With an uprising pandemic, there is also a revealed question about vaccines. The question about vaccines and their outcome has been on the table for generations and is still something that the world has very different opinions about. This subject has left whole countries, communities and individuals divided due to their opinions. Medias discursive representation and construction of people or certain groups during crisis is therefore crucial. Our work will be presented and connected to previous research about crises focused on communication methods and where blame often is being placed in situations like this. It will also touch previous scientific research about how groups and sometimes individuals have been constructed and portrayed in media from a pandemic-aspect. In this case it’s about the anti-vaccination movement as a group and antivaxxers as individuals. We will use a theoretical framework based on discourse, framing and social identity to critically review articles from Dagens Nyheter. This study will expose the relations between media and construction of those who haven't been or don't want to get vaccinated for different kinds of reasons. The study examines which discursive strategies are being used to communicate and which actors who are represented and why. Furthermore, the analysis of the selected articles investigates if there are any underlying agendas and if there are aware or unaware ideological perspectives. The study indicates that vaccine- hesitancy or vaccine-resistance are being portrayed as one of the main reasons this pandemic is still an ongoing experience. The discourse shows that unvaccinated people are overall being blamed for continued spread of infection and distribution of disinformation and conspiracy theories. By applying a critical discourse analysis method on our work we have been able to provide empirical evidence which shows how people who haven't gotten vaccinated for different kinds of reasons are being overall constructed in negative terms in the discourse. Often with few chances of defending themselves and their opinions.
|
26 |
Litteraturval på distans : En enkätstudie om lärares litteraturval under distansundervisningen under Covid-19-pandeminHaapala, Willy January 2022 (has links)
No description available.
|
27 |
Kvinnors upplevelser av våld i nära relationer i hemmet under covid-19 pandemin : En allmän litteraturöversiktAugustsson, Ida, Blomé, Josefine January 2021 (has links)
No description available.
|
28 |
I skuggan av extraversion : - En kvalitativ studie om introverta individers upplevelse av Covid-19 pandemin och en norm om extraversion / In the shadow of extraversion : - A qualitative study of introverted individuals' experience of the Covid-19 pandemic and a norm of extraversion.Jacobsson, Carolin, Sidefalk Selmqvist, Susanna January 2022 (has links)
Syftet med denna sociologiska undersökning var att studera hur introverta individer har upplevt sin tillvaro innan och under Covid-19 pandemin i relation till en norm om extraversion. Studien har fokuserat på följande frågeställningar: Hur upplever introverta individer normen om extraversion? Hur upplever introverta individer att deras tillvaro har förändrats av Covid-19 pandemins utveckling? Hur upplever introverta individer att normen om extraversion har förändrats av Covid-19 pandemin? Ambitionen var att belysa problematiken med en extravert samhällsnorm vilket har genomförts utefter en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Empiriinsamlingen baserades på åtta semi-strukturerade intervjuer med individer som identifierade sig som introverta. Studiens teoretiska ramverk bestod av Erving Goffmans (2014) dramaturgiska teori och Thomas J. Scheffs (1990) teori om sociala band vilka låg till grund för analysen av empirin. Resultaten av studien påvisade att en norm om extraversion finns och påverkar introverta individers tillvaro negativt. Vidare kom studien fram till att introverta individer haft en övergripande positiv tillvaro under Covid-19 pandemin. Avslutningsvis visade studien på att normen om extraversion kvarstod efter det att Covid-19 pandemins restriktioner släppt. Detta innebar att en slutsats kunde dras om att normer har en stark inverkan på vårt samhälle och att förändring av dessa kan ta tid. / The aim of this study in sociology was to examine how introverted individuals have experienced their being before and during the Covid-19 pandemic in relation to a norm of extraversion. The study focused on the following questions: How do introverted individuals experience the norm of extraversion? How do introverted individuals experience that their being have been changed during the Covid-19 pandemic? How do introverted individuals experience that the norm of extraversion have changed due to the Covid-19 pandemic? The ambition was to illuminate the issue of an extraverted social norm, which have been done through a hermeneutic theoretical approach. The empirical collection are based on eight semi-structured interviews of individuals who identify themselves as introverts. The theoretical framework includes Erving Goffman´s (2014) dramaturgical theory and Thomas J. Scheff´s (1990) theory of social bonds. The result indicated that a norm of extraversion exists and affects introverted individuals negatively. The study also shows that introverted individuals had an overall positive being during the Covid-19 pandemic. Finally, a conclusion was made that norms have a strong impact on our society and that changing them takes time, which refers to the experience that the extraverted norm remains after the Covid-19 pandemic restrictions have been lifted.
|
29 |
Värdeerbjudande i managementkonsultbranschen : En fallstudie av hur företag arbetat för att behålla personal under covid-19 pandeminHallberg, Caroline, Löfving, Tuva January 2023 (has links)
Covid-19 pandemin har medfört en ökad rotation på arbetsmarknaden, bland annat eftersom arbetsgivare inte anpassat sig till arbetstagares förändrade preferenser vad gäller balans, flexibilitet och välmående i arbete och privatliv. Detta kan anses särskilt problematiskt för kunskapsintensiva företag, där anställda utgör den huvudsakliga värdeskapande resursen. Därmed syftar denna studie till att undersöka hur managementkonsultbolag utformat sitt värdeerbjudande för att behålla anställda under pandemin. Det teoretiska ramverket utgörs av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori samt Deci och Ryans (2001) självbestämmandeteori som förklarar vad som skapar motivation och arbetstrivsel på arbetsplatser. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ ansats valts, där tre managementkonsultbolag som behöll en normal personalomsättning under pandemin undersökts. Det huvudsakliga dataunderlaget utgörs av semistrukturerade intervjuer, vilka har kompletterats med sekundärdata från respektive företag. Analysen visade att de studerade företagen utformat sina värdeerbjudanden på liknande sätt, och slutsatsen är att de har lagt stor tyngd i att främja medarbetarnas känsla av tillhörighet samt hälsa och välmående genom sina sammantagna värdeerbjudanden.
|
30 |
Från nio-till-fem till när-som-helst : En kvalitativ studie om det nya flexibla arbetssättetTateladze, Nina, Öman, Amanda January 2023 (has links)
Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.
|
Page generated in 0.0959 seconds