Genom en kvalitativ metod och med en induktiv ansats undersöker denna studie uppfattningar av flexibelt arbetssätt hos fastighetsmäklare. Studien avser att uppnå förståelse för hur gränsdragningen mellan arbete och fritid hanteras inom det flexibla arbetssättet. Studiens empiriska material består av individuella intervjuer av fastighetsmäklare, detta för att få tillgång till personliga reflektioner kring flexibilitet och gränsdragning. Sammantaget resulterar studien i att ett flexibelt arbetssätt kan leda till stora fördelar för medarbetare och arbetsgivare i form av hög produktivitet och stimulans men också för balansen mellan fritid och arbete. Dock finner studien indikationer på att det flexibla arbetssättet även för med sig ökade krav i form av ständig tillgänglighet, vilket kan leda till ohälsa hos medarbetarna. Studien visar även att gränsstrategin för att upprätthålla balans mellan fritid och arbete beror på individuella preferenser.

Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.

Att börja sin karriär som revisorsassistent på revisionsbyrå är eftertraktat hos många nyexaminerade studenter. De stora revisionsbyråerna i Sverige anställer årligen många nyexaminerade studenter till juniora roller så som revisorsassistent. Att anställa revisorsassistenter har därför visat sig vara enkelt men att behålla revisorsassistenter en längre period har visat sig mer problematiskt. Detta leder till att det finns en erkänt hög personalomsättning inom yrket vilket innebär att revisionsbyråerna behöver arbeta med att behålla medarbetare på byrån. Med hänsyn till problematiken är syftet med denna studie således att skapa förståelse för det arbete revisionsbyråerna vidtar för att behålla medarbetare och vad revisorsassistenterna anser betydande för att stanna inom byrån samt det förväntningsgap som finns däremellan. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en dokumentstudie som studerade års- och hållbarhetsredovisningar hos två av de största revisionsbyråerna i Sverige, detta för att skapa förståelse hur de arbetar med att behålla medarbetare. Utöver dokumentstudien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med nuvarande samt tidigare revisiorsassistenter för att skapa förståelse för vad som är viktigt för att stanna på byrån utifrån deras perspektiv. Studiens viktigaste slutsatser är att förväntningsgapet mellan vad revisionsbyråerna arbetar med och vad revisiorsassistenterna efterfrågar till största del består av avsaknad av balans mellan privat-och arbetsliv som går hand i hand med den kultur som råder följt av mer verklighetstrogna förväntningar och i minst utsträckning utbildning och karriär. Utöver det kan studien även dra slutsatser kring varför det identifierade förväntningsgapet återfinns. Det studien har funnit är att det finns olika utgångspunkter till varför det återfinns en hög personalomsättning inom professionen mellan revisionsbyråer och revisorsassistenter. Detta leder till olika syn kring hur arbetet med att behålla medarbetare ska utformas. Utöver detta återfinns också skilda intressen mellan grupperna så som vinstintresse, resultat och balans i livet. / Starting your career as an audit associate at an auditing firm is sought after by many newly graduated students. The large auditing firms in Sweden annually employs many newly graduated students for junior roles such as audit associates. Hiring audit associates has therefore proved to be easy but retaining audit associates for a longer period has proved to be more problematic. This leads to a recognized high employee turnover in the profession, which means that the auditing firms need to work on retaining employees at the firm. Regarding the difficulties, the purpose of this study is thus to create an understanding of the work that the audit firms do to retain employees and what the audit associates consider significant for staying within the firm and the expectation gap that exists between them. In order to fulfill the purpose of this study and answer the research questions, a document study was conducted. Annual - and sustainability reports at two of the largest auditing firms in Sweden was studied, in order to create an understanding of how they work to retain employees. In addition to the document study, eight semi-structured interviews were conducted with current and former audit associates to create an understanding from their perspective and what they think is important to stay at the agency. The study's most important conclusions are that the expectation gap between what audit firms work with and what audit associates demand largely consists of work-life balance that goes hand in hand with a high-performing culture followed by more realistic expectations and to a lesser extent education and career. In addition, the study can also draw conclusions about why the identified expectation gap exists. The study has found that there is a different starting point to why there is a high employee turnover in the profession between auditing firms and auditing associates. This leads to different views on how the work of retaining employees should be constructed. In addition to this, there are also different interests between the groups, such as profit interest, results and work- life balance.

Följande examensarbete ämnar undersöka och förmedla en djupare bild av kvinnliga ledares upplevelse av att leda i den svenska bygg- och anläggningsbranschen. Uppsatsen är en kvalitativ studie där åtta kvinnliga ledare djup-intervjuats om deras personliga upplevelser gällande de utmaningar som de navigerat sig genom under sitt avancemang i arbetslivet. Dessa utmaningar är i denna studie uppdelade i fem kategorier för att skapa en tydlighet för läsaren genom uppsatsen. Syftet är att generera en större förståelse för de utmaningar som kvinnliga ledare förhåller sig till, vilket i sin tur kan bidra till att utvecklingen går framåt inom branschen. Samt att undersöka om tidigare forskning kring de metaforer som används för att beskriva dessa utmaningar går att tillämpa på kvinnornas upplevelser av bygg- och anläggningsbranschen. Urvalet till studien omfattar åtta kvinnliga ledare med befattningar som platschef och arbetsledare, där majoriteten av den grupp som de leder består av män. Resultatet av studien visade att tidigare forskning gällande teorin om glaslabyrinten passar in på upplevelserna kvinnorna hade från sina karriärsliv, och andra föregående metaforer anses mindre relevanta i sammanhanget. Inledningsvis uttryckte flertalet av intervjupersonerna att de inte upplevde några svårigheter att leda i branschen. Under intervjuerna uppdagades dock flera faktorer som kvinnorna tidigare inte upplevt som utmaningar, men som författarna till studien tolkar som svårigheter de fått förhålla sig till. Detta uppfattar författarna till uppsatsen vara en del av en copingstrategi för att hantera den rådande kulturen och således bli accepterad och respekterad av sina medarbetare. Dock framkom det i studien att den svenska bygg- och anläggningsbranschen på senare tid haft en positiv utveckling, men för att ytterligare förbättringar ska kunna genomföras behöver dessa utmaningar fortsätta att uppmärksammas i samhället. / This thesis aims to investigate and convey a deeper picture of female leaders' experience of leading in the Swedish construction industry. The essay is a qualitative study in which eight female leaders were interviewed in depth about their personal experiences regarding the challenges they navigated around during their advancement in working life. These challenges are in this study divided into five categories to create clarity for the reader through the essay. The aim is to generate a greater understanding of the challenges that female leaders face, which in turn can contribute to progress in the industry. As well as investigating whether previous research on the metaphors used to describe these challenges can be applied to women's experiences of the construction industry. The sample for the study includes eight female leaders with positions such as site manager and supervisor where the majority of the group they lead consists of men. The results of the study showed that previous research regarding the theory of the glass labyrinth fits the experiences the women had from their career lives and other preceding metaphors are considered less relevant in the context. Initially, the majority of the interviewees expressed that they did not experience any difficulties in leading in the industry. During the interviews, however, several factors were discovered that the women previously did not experience as challenges, but which the authors of the study interpret as difficulties they had to deal with. The authors perceive this to be part of a coping strategy to deal with the prevailing culture and thus be accepted and respected by their employees. However, it emerged in the study that the Swedish construction industry has recently had a positive development, but in order for further improvements to be implemented, these challenges need to continue to be noticed in society.