Sammanfattning Datum: 2012.06.08 Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Tea Korkeakunnas Handledare: Docent Birgitta Schwartz Titel: Kvinnors sätt att leda – berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positioner Problem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet. Tidigare forskning på området ger inga tydliga svar på hur kvinnor utövar sitt ledarskap och om det finns ett speciellt kvinnligt ledarskap. Det finns många diskussioner om detta och vad som kan sägas vara kvinnlig ledarsstil men det finns få belägg för att kvinnor skulle utöva ett särskilt ledarskap. Det har intresserat mig att studera mer i ämnet. Dessutom är det ett område med kunskapsluckor. Kan kvinnor tillföra något centralt till företaget genom deras ledarskap? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för kvinnor på ledande positioner i dagens arbetsliv. Dessutom studerar jag kvinnors sätt att leda, och då specifikt fyra kvinnliga finländska ledare vilka utövar sitt ledarskap inom industrisektorn. Metod: Genom kvalitativa intervjuer undersökte jag om kvinnors sätt att leda, och skapade förståelse för kvinnor på ledande positioner i dagens arbetsliv. Resultat: Det är svårare för kvinnor att göra karriär och klättra upp i hierarkier. Det finns ett "glastak" som hindrar kvinnor att klättra vidare uppåt i hierarkierna. Dessutom kan moderskap bromsa, eller det kan vara ett hinder för kvinnors karriärer. Fortfarande måste kvinnan välja mellan familj och arbete. Ändå skulle de bästa resultaten uppnås när organisationer har en jämn blandning mellan män och kvinnor. Kvotering skulle ge bättre chanser för kompetenta kvinnor att ta sig in i mansdominerande branscher. När vi får mer kvinnor till företagsledningar ökar det möjligheterna för andra kvinnor att klättra upp i hierarkier. Ledningsstilen beror på arbetsgruppen, företaget, situationen och utbildningen. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att alla studiens kvinnliga ledare satsar på demokratisk ledarstil och decentralisering. Ingen av ledarna vill framhäva sin position, vilket är vanligare för männen enlig teorin. Kvinnorna är mindre auktoritära och hierarkiska än män. Det finns lite mer kvinnliga egenskaper hos respondenterna än manliga. Denna undersökning understödjer att det finns ett speciellt kvinnligt ledarskap. / Abstract Date: 2012.06.08 Level: Master thesis in business administration, 15 ECTS Author: Tea Korkeakunnas Tutor: Docent Birgitta Schwartz Title: Women´s way of leading–stories from four Finnish women in higher positions Problem: Women represent the minority in the boards and in the head positions particularly in the private sectors. Women face different obstacles in their careers than men. It is more difficult for women to make a career. In addition, some researchers argue that there is special women´s leadership which is more democratic and relationship-oriented and if the company had a female leader, it would increase their profitability. Previous researches don´t give clear answers to how women practice their leadership or is there a special women´s leadership. There are many discussions of this and what can be said to be female leadership style but there is little evidence that women would have this special kind of leadership. This has interested me to study more about the subject. It is also an area which has knowledge gaps. Can women bring something central to the company through their leadership? Purpose: The purpose of this study is to create understanding of women in higher positions at today´s workinglife. In addition, I will study the women´s way of leading, particularly four Finnish women leaders which practice their leadership within industry sector. Method: Trough qualitative interviews I explored women´s way of leading and created understanding of women in higher positions in today´s working life. Conclusion: It is harder for women to make a career and to climb up in companies hierarchies. There is a "glass ceiling" which is blocking for women to climb up in the hierarchies. In addition, motherhood slows down or it could be a barrier for women´s careers. Still women´s have to choose between family and work. The best results achieve by then when the organization has an even mix between men and women. Quotas would provide better opportunities for women to get in to men dominated branches. When we get more women to higher positions will that increase the opportunities for other women. Leadership style depends of working group, company, situation and education. In summary I can conclude that the women leaders are investing democratic style of management and decentralization. None of the women leaders want to emphasize her position which is more common among men according to the theory. Women are less authoritarian and hierarchical than men. There are more feminine characteristics for studies respondents than male. This study supports that there is a special kind of women´s leadership.

Studien avser att undersöka hur kvinnliga ledare förhåller sig till könsstereotyper av ledarskap. Det har i tidigare studier argumenterats för att det är nödvändigt för kvinnor att agera manligt i sitt ledarskap för att lyckas. Detta kan emellertid slå tillbaka på kvinnan som agerar utanför sin stereotyp. Hur kvinnliga ledare ser på sitt ledarskap bidrar därmed till en förståelse för hur stereotyper påverkat och påverkar deras ledarstil. I studien har kvinnliga ledare intervjuats om sin syn på sitt ledarskap och hur könstillhörighet påverkar ledarskapsstilen. Resultatet av studien är att kvinnliga ledare inte anpassar sig efter någon särskild stereotyp, men att den ledarstilen de beskriver kan klassificeras som kvinnlig utifrån teorin. Deras ledarstil har inte ifrågasatts eller utmanats vilket tyder på att kvinnligt ledarskap är accepterat i Sverige idag.

<p>För att ett företag ska överleva på marknaden samt kunna nå framgång krävs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i många år är de fortfarande underrepresenterade på positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor är så underrepresenterade på chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex män som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes. Den transformativa ledarens egenskaper anses vara överlägsna och stämmer till stor del väl överens med hur det kvinnliga ledarskapet beskrivs. Vidare pekar resultatet på att kvinnors förmåga som ledare inte värderas och tillvaratas tillräckligt väl av företag beroende på de förutfattade meningar som existerar kring kön och ledarskap.</p>

<p>Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring. Frågan är nu vad som kan göras åt saken?</p><p>Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur företag inom svensk banksektor kan agera för att få in fler kvinnor på ledande befattningar. </p><p>Genomförande: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts. Vi har genomfört sex stycken besöksintervjuer med kvinnor som är nyutexaminerade, befinner sig på mellanchefsnivå och på toppchefsnivå. Samtliga respondenter arbetar inom banksektorn. </p><p>Resultat: Vi har konstaterat att det finns fyra huvudsakliga faktorer som företagen kan fokusera på för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Familjen är något som de allra flesta kvinnorna prioriterar väldigt högt. Går det inte att kombinera familjeliv med yrkesliv kommer karriären att väljas bort. För att inte gå miste om kompetenta kvinnor är det viktigt att företagen har en inställning att det är okej att vara ledig när barnen är små och att det går att kombinera familjen och karriären. </p><p>Eftersom huvudansvaret för hushållet oftast fortfarande faller på kvinnan är det många gånger svårt för kvinnor att hinna med både hushållet och karriären. För att lyckas avancera på karriärstegen är det viktigt att ha någon att dela på ansvaret för hushållet med. En faktor som kan underlätta är om företagen kan subventionera utomstående städhjälp. </p><p>Vi har tydligt kunnat konstatera att mentorskap och nätverk är viktiga hjälpmedel om man vill göra karriär. För att öka andelen kvinnliga toppchefer kan företagen i så stor utsträckning som möjligt försöka bistå med mentorer och uppmuntra kvinnliga medarbetare att delta i nätverk. </p><p>Kvinnliga chefer hamnar idag ofta på så kallade ”dead-end-jobs”, det vill säga positioner med få eller inga utvecklingsmöjligheter. För att motverka detta och främja kvinnors karriärutveckling är det viktigt att företagen har som policy att alltid ha en kvinnlig och en manlig kandidat kvar till slutomgången vid rekrytering till alla chefspositioner. </p><p>Ovanstående faktorer är sådana som vi menar att företagen kan ha i åtanke för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Vi anser dock att hela ansvaret inte kan läggas på företagen utan att även kvinnorna själva har en del i frågan. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att det många gånger handlar om att det är kvinnorna som sätter hinder för sig själva.</p>

För att ett företag ska överleva på marknaden samt kunna nå framgång krävs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i många år är de fortfarande underrepresenterade på positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor är så underrepresenterade på chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex män som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes. Den transformativa ledarens egenskaper anses vara överlägsna och stämmer till stor del väl överens med hur det kvinnliga ledarskapet beskrivs. Vidare pekar resultatet på att kvinnors förmåga som ledare inte värderas och tillvaratas tillräckligt väl av företag beroende på de förutfattade meningar som existerar kring kön och ledarskap.

Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever. Författare: Helena Klingborg och Johanna Flink Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar Nyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskap Syfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara; • Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem? Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa. Då vi arbetade induktivt fann vi lämpliga teorier att knyta an till vårt arbete efter att resultaten från empirin hade samanställts. Dessa delar av forskningen har sedan analysterats och diskuterats kring. Empiri, teori och analys: Vi har i ett och samma kapitel sammanställt resultaten från intervjuerna, kopplat an dessa till lämplig teori samt presenterat en analys. Slutdiskussion: Vi har i detta avsnitt fört en djupare diskussion kring resultatet i kapitlet om empiri, teori och analys. Slutsats: Det finns en problematik kring kvinnors chefskap. Denna problematik kan handla om att man inte blir tagen på allvar, att kompetensen blir förbisedd och svårigheten i att kombinera familj och karriär. För att hantera dessa kompontenter är det viktigt att hitta stöd hos andra kollegor, i nätverk eller/och i familjen. Det är också viktigt att som kvinna vara medveten om att männens retorik skiljer sig från kvinnans och därmed anpassa sig efter den situationen som råder.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring. Frågan är nu vad som kan göras åt saken? Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur företag inom svensk banksektor kan agera för att få in fler kvinnor på ledande befattningar. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts. Vi har genomfört sex stycken besöksintervjuer med kvinnor som är nyutexaminerade, befinner sig på mellanchefsnivå och på toppchefsnivå. Samtliga respondenter arbetar inom banksektorn. Resultat: Vi har konstaterat att det finns fyra huvudsakliga faktorer som företagen kan fokusera på för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Familjen är något som de allra flesta kvinnorna prioriterar väldigt högt. Går det inte att kombinera familjeliv med yrkesliv kommer karriären att väljas bort. För att inte gå miste om kompetenta kvinnor är det viktigt att företagen har en inställning att det är okej att vara ledig när barnen är små och att det går att kombinera familjen och karriären. Eftersom huvudansvaret för hushållet oftast fortfarande faller på kvinnan är det många gånger svårt för kvinnor att hinna med både hushållet och karriären. För att lyckas avancera på karriärstegen är det viktigt att ha någon att dela på ansvaret för hushållet med. En faktor som kan underlätta är om företagen kan subventionera utomstående städhjälp. Vi har tydligt kunnat konstatera att mentorskap och nätverk är viktiga hjälpmedel om man vill göra karriär. För att öka andelen kvinnliga toppchefer kan företagen i så stor utsträckning som möjligt försöka bistå med mentorer och uppmuntra kvinnliga medarbetare att delta i nätverk. Kvinnliga chefer hamnar idag ofta på så kallade ”dead-end-jobs”, det vill säga positioner med få eller inga utvecklingsmöjligheter. För att motverka detta och främja kvinnors karriärutveckling är det viktigt att företagen har som policy att alltid ha en kvinnlig och en manlig kandidat kvar till slutomgången vid rekrytering till alla chefspositioner. Ovanstående faktorer är sådana som vi menar att företagen kan ha i åtanke för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Vi anser dock att hela ansvaret inte kan läggas på företagen utan att även kvinnorna själva har en del i frågan. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att det många gånger handlar om att det är kvinnorna som sätter hinder för sig själva.

No description available.

Studien syftar till att undersöka huruvida kvinnliga ledare i mans- respektive kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som manligt eller kvinnligt utifrån modellen “Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”, eller om det finns andra förklaringsmodeller. Studien undersöker särskilt om kvinnliga ledare i mansdominerade branscher beskriver sig anamma en manlig ledarstil. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnliga ledare och grundar sig främst på respondenternas beskrivningar kring sitt ledarskap tillsammans med modellen, ”Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”. Studiens resultat visar att våra respondenter i mansdominerade branscher inte beskriver sig anamma en manlig stil i sitt ledarskap. Den mest betydelsefulla upptäckten är att respondenterna främst beskriver sig ha kvinnliga ledaregenskaper och färre manliga ledaregenskaper oberoende av vilken bransch de arbetar i. Studiens avslutande slutsats är att ledarskapet formas utefter individens personlighet och personliga egenskaper.

Sammanfattning Titel: Väljer män män? - En kvalitativ studie i stereotypisering och homosocialitet. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sara Moatamid och Annsofie Donoyan Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2016-01-11 Bakgrund och syfte: Tidigare forskning belyser att det saknas forskning som fokuserar på vad som ligger bakom den ojämna könsfördelningen och vilken roll rekryteringsprocessen har i detta. Syftet med denna studie är att öka förståelse för vad kön har för betydelse i rekryteringsprocessens urvalssteg med utgångspunkt från homosociala och stereotypa strukturer som bildas på organisationen. Metod: Studien har ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt samt en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning bygger på vetenskapliga artiklar och det empiriska kapitlet bygger på tre huvudteman som utvecklats utifrån tidigare forskning. Slutsats: Fältstudien har uppvisat upprepade spår av homosocialitet och stereotypisering på samtliga, studerade organisationer trots tron om att jämställdheten är på väg mot rätt riktning. De intervjuade företagen var inte medvetna om de indirekta valen och bedömningarna som skedde under rekryteringsprocessens tre utvalda steg. Detta ses som ett organisatoriskt problem då organisationen inte tar tillvara på all kompetens, kvinnlig såväl som manlig. Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag belyser att stereotypisering och homosocialitet sker stegvis under rekryteringsprocessen. Vi anser att det är viktigt med mer forskning kring ledarskapstänket kopplat till dessa två faktorer. Det finns ytterst lite forskning kring hur rekryterarna resonerar vid chefsanställning. Majoriteten av forskningen belyser vad rekryterare gör för val och hur rekryteringsprocessen går till, men inte hur ledarskapsresonemangen har skett kring varje beslut. Studiens bidrag: Det teoretiska bidraget belyser att kön har stor betydelse i rekryteringsprocessens tre utvalda steg och stereotypisering samt homosocialitet återspeglas tydligt genom hela processen. Ur ett praktiskt perspektiv föreslås det att granska jobbannonser ur ett genusperspektiv innan de publiceras samt att våga uppmärksamma homosocialitet och stereotypisering som ett problem. Nyckelord: Rekrytering, intern rekrytering, kompetens, stereotyp, genus, homosocialitet. / Title: Does men choose men? – A qualitative studie in stereotyping and homosociality. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Moatamid and Annsofie Donoyan Supervisor: Kristina Mickelsson and Pär Vilhelmson Date: 2016-01-11 Aim: Prior investigations show that there is no research that focuses on the true reason behind the gender disparities and what role that the recruitment process is playing in this. The purpose of this study is to increase the understanding of what the significance gender has in the recruitment process, starting from homosociality and stereotyped structures that take shape in the organization. Method: As a starting point, the study has a hermeneutic perspective and an abuctive research approach. The empirical data collection is based on a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. Previous research is based on scientific articles and the empirical chapter is based on three main themes in the recruitment process. Conclusions: The field study has shown repeated traces of homosociality and stereotyping in all the studied organizations, despite the belief that gender equality is heading toward the right direction. The interviewed companies were not aware of the indirect selections and assessments that had occurred during the recruitment process. This is seen as an organizational problem when the organization does not take advantage of all the expertise, female as well as male. Suggesstions for future research: The study's contribution highlights that the stereotyping and homosociality is shown gradually during the recruitment process. We believe that it is important to conduct more research on the leadership mindset linked to these two factors. There is very little research on how the recruiters are forming their judgement during the process of an employment of a new executive. The majority of the research highlights what recruiters choose and how the recruitment process works but not how the reasoning regarding leadership has been around every decision. Contribution of the thesis: The theoretical contribution highlights that gender has great significance in the recruitment process, also that stereotyping and homosociality is clearly reflected throughout the process. From a practical perspective, it is proposed to review job postings from a gender perspective before they are published and to have the courage to pay attention to homosociality and stereotyping as a problem. Key words: Recruitment, internal recruitment, competence, stereotypes, gender, homosociality.