Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch. Det läggs fokus på hur de kvinnliga ledarna anpassar sig till de sociala och estetiska kraven i mansdominerade branscher. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med kvinnor som är eller har varit ledare i traditionellt mansdominerade branscher. Vad som framkommer från resultatet av undersökningen är att de kvinnliga ledarna i de traditionellt mansdominerade branscherna under sin uppväxt har haft en manlig förebild som bidragit till att kvinnorna har typiskt maskulina egenskaper och upplever att de mansdominerade branscherna inte är något främmande. Det framkommer att kvinnliga ledare möter motstånd på väg upp i hierarkin på grund av att de har svårt att accepteras som auktoriteter. För att de kvinnliga ledarna ska lyckas avancera i den mansdominerade branschen krävs en genomslagskraft från kvinnorna. Slutligen visar resultatet att de kvinnliga ledarna använder den estetiska kompetensen för att underlätta kommunikationen med de anställda och för att upplevas som representativ.

<p>The theme/topic of thesis is: Female and Gender Leadership. The main issue or mater of thesis work is to make research of male and female leadership and management style. Investigate in order to be clear about male and female leadership starting from definition of it, and continue with data collection in order to prove it.</p><p>It is obvious that leadership is a male dominated one, and female have some advantages and disadvantages, also prejudice and differ style of leadership. It is very interesting to know and analyze leadership and management, which can bring some ideas and data transformation of some information to the thesis. One of the major things is to collect, analyze answers and identify leadership of male and female. Mostly, I am taking into account leadership style and management of both genders.</p><p>Therefore, female and male in leadership is one of the actual and continues study, which take interest of many people. To make research about men and women in leadership, how they use styles of leaders, what they do in order to be effective and how they work with their followers of different gender. What the main features of leaders they hold, how they make improvements and what they do for professional increase. Today, both women and men are trying to be equivalent in many ways of daily life; however, in work they are keeping style of leadership according to the job occupation. Anyway, what the main distinguishes between female and male, what kind of attempt they are making? How they cope with different tasks in various spheres, remaining to the own basic of behavior, skills and attitude.</p>

No description available.

Hur upplever kvinnliga ledare sitt ledarskap inom ett svenskt konsultföretag i samhällsbyggnadsbranschen? Vilka möjligheter och utmaningar möter de? Finns de något de skulle vilja förändra? Dessa frågor har jag valt att undersöka i denna rapport. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod och med hjälp av intervjuer har jag tagit reda på detta. Resultatet visade att flera av kvinnorna inte ser ledarskap som ”kvinnligt” eller ”manligt” eftersom de inte anser att könet har något med ledarskap att göra. Flera kvinnor berättar även om fördomar som de mött under karriären. Fördelarna som finns med att vara kvinnlig ledare var intervjudeltagarna överens om, vilket var att de syns mer och kan få mer uppmärksamhet. Att de blev lättare ihågkomna ansåg de som en fördel i många sammanhang. Nackdelarna visade sig vara få, men att skaffa sig allierade i en mansdominerad bransch ansågs vara svårt, vilket även kunde skapa en känsla av ensamhet och utanförskap. När det gällde de kvinnliga ledarnas möjligheter ansåg de att de inte skiljer sig från vad manliga ledare har, men en kvinna förklarade att det gäller att lära sig spela spelet som männen gör. Faktorer som försvårat kvinnornas väg till vart de är idag, ansåg majoriteten av kvinnorna har varit graviditet och föräldraledighet, vilket har gjort att det varit svårare att hänga med andra i karriären. Fyra av de fem kvinnliga ledarna har även hört talas om det kända glastaket, dessa fyra har även upplevt det osynliga hindret och har alla egna erfarenheter kring detta. När det gäller förändringar i framtiden, skulle flera av kvinnorna mer eller mindre vilja fortsätta utveckla mångfald och jämställdhet. I diskussionen lyfter jag egna resonemang kring resultatet från intervjuerna. Jag diskuterar bland annat att majoriteten av kvinnorna inte har planerat sin karriär eller att bli ledare, utan i stället valt att tacka ja när det dykt upp erbjudanden och möjligheter under vägen. Jag diskuterar även de utmaningar och försvårande faktorer som de kvinnliga ledarna har mött under deras karriär, samt vad detta kan bero på. I diskussionen har jag även reflekterat över metoden som jag valt att använda mig av. Sammanfattningsvis reflekterar jag i slutsatsen om de resultat jag fått samt ger förslag på vad som skulle kunna undersökas vidare.

The principal profession has historically been a male-dominated profession. However, as women entered the industry and became the majority, both salary and status decreased. With that, the responsibility and the amount of work tasks increased to the principal’s role. In the past, studies around female leadership have been focused on the woman in a minority position within a male-dominated industry. Hence, the purpose of this study was to explore how women in a female-dominated industry experience their leadership in relation to their professional role. This has been done with a qualitative study that was carried out using semi-structured interviews, where seven female principals in Uppsala were interviewed about their experiences regarding what it is like to be a female leader in a female-dominated industry. The study was based on an inductive approach where the goal was to be able to present a result based on the empirical data collected through the interviews. Yvonne Hirdman's theories on gender structures and gender contracts was used as the main theory to analyze the results, but also how power is interpreted through theories by Wahl et al. and Kanter. To structurize the result and analysis, a thematic analysis was used. Contrary to what previous leadership research has presented, the results showed that gender has little or no significance when it comes to how the women experienced their leadership and the situation they were in. According to the women in the study, the important parts of their leadership was creating good relationships with their co-workers and involving them in the activities to run the school together. The major parts that were highlighted in their leadership styles, was clarity in their leadership as well as transparency. The resistance and difficulties that could be an effect of the fact that they are female leaders were by the informants as likely to be referred to personal and individual reasons, as to reasons of being women.

Syfte: Trots att vi lever i ett mer jämställt samhälle är kvinnor fortfarande underrepresenterade på beslutsfattande positioner. Intresset och behovet för mer forskning om dess konsekvenser är därför stort. Studiens syfte är att undersöka om företag med en kvinnlig VD är associerat med ett högre revisionsarvode än företag med en manlig VD. Studiens syfte är även att undersöka om ett eventuellt positivt samband kan förklaras av att kvinnor i högre grad än män eftersträvar mer kvalitetssäker revision.   Metod: Studien antar en kvantitativ metod med en positivistisk forskningsfilosofi, där vi med hjälp av en hypotetisk-deduktiv ansats deducerat prövningsbara hypoteser för att ge svar på studiens syfte. Vi tillämpar en tvärsnittsdesign utifrån insamlad sekundärdata för året 2015. Studiens urval består av företag från tio europeiska länder som inhämtats med hjälp av den finansiella databasen Thomson Reuters Datastream. All data har bearbetats och analyserats med hjälp av multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan kvinnligt ledarskap och revisionsarvodets storlek. Studien ger även stöd för att ett positivt samband inte uppkommer till följd av att kvinnor i högre grad än män väljer mer kvalitetssäker revision utan att ett positivt samband ger uttryck för en diskriminerande effekt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien undersöker företag utifrån ett begränsat geografiskt område, vårt förslag till vidare forskning är därför att studera hur relationen ser ut i andra geografiska områden. Vi anser även att en kvalitativ studie motiveras då företagsledningens egenskaper via en kvalitativ studie skulle få en mer framträdande roll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med vidare empiriska bevis för att genusperspektivet är avgörande för revisionsarvodets storlek. Genom att vara den första studien att undersöka vad ett positivt samband ger uttryck för bidrar föreliggande studie med vidare diskussion till redovisningslitteraturen. / Aim: Even though we live in an increasingly egalitarian society, women are still underrepresented in corporate decision-making positions. The interest and the need for more research on its effects are therefore motivated. The study aims to investigate whether companies with a female CEO is associated with a higher audit fees than companies with a male CEO. The study's purpose is also to examine whether a possible positive correlation can be explained by the fact that women more than men strive for more quality assured auditing.   Method: The study adopts a quantitative approach with a positivistic research philosophy, where we are using a hypothetical-deductive method deduced testing our hypotheses to answer the study's purpose. We apply a cross-sectional design based on secondary data collected for the year 2015. The study sample consists of companies from ten European countries gathered using the financial database Thomson Reuters Datastream. All data is processed and analyzed using multiple regressions analyzes in SPSS.   Results &amp; conclusions: The study shows that there is a significant positive relationship between female leadership and audit fees. The study also provides support for a positive relationship does not arise as a result of more women than men choose more quality assured auditing without a positive correlation reflects a discriminatory effect.   Suggestions for further research: The study includes a limited geographical area, our suggestions for further research is therefor to study how the relationship looks in other geographic areas. We also believe that a qualitative study is justified, as management features through a qualitative study would have a more prominent role.   Contributions of the thesis: The study provides further empirical evidence that the gender perspective is crucial for audit fees. By being the first study to examine what a positive correlation expresses, the present study contributes to further discussion of the accounting research.

Vård- och omsorgssektorn är en organisation som domineras av kvinnor vilket även gäller första linjens chefer inom äldreomsorgen. Tidigare studier visar att arbetsvillkoren är pressade för chefer inom äldreomsorgen och att kvinnor drabbas oftare av arbetsrelaterad ohälsa bland annat på grund av genusstrukturerna i samhället. Chefer inom vård- och omsorgssektorn ansvarar för fler medarbetare, har mindre resurser och mindre handlingsutrymme jämfört med mansdominerade verksamheter. Denna studie fokuserar på kvinnliga chefer inom hemtjänsten och syftet belyser hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljösituation och vilka krav och förväntningar de möter inom sin profession. Syftet är även att synliggöra kvinnliga hemtjänstchefers kompetens och profession. Kvalitativa intervjuer har utförts med fyra kvinnliga hemtjänstchefer från två olika kommuner och kvinnornas uttryck, erfarenheter och perspektiv har sammanställts tillsammans med kunskap från tidigare forskning och teorier. Resultaten visade att de kvinnliga hemtjänstchefernas hängivenhet och tillgänglighet upplevdes i både positiva och negativa aspekter. De upplevde hög arbetsbelastning i sin psykosociala arbetsmiljö och stress upplevdes i varierande grad av olika orsaker. Slutsatsen om subjektiva krav och förväntningar tyder på att den rådande genusordningen finns närvarande i de ledande kvinnornas identitetsskapande. En del chefer uppgav behovet av stöd och kollegor vilket tyder på att stereotypa ledarskapsegenskaper om att en chef ska kunna arbeta självständigt bör betvivlas. Samtliga kvinnliga hemtjänstchefer upplevde arbetsglädje av att få stärka och göra gott för andra.

<p>I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna. Bland annat lyfte alla respondenter fram att de är lyhörda, tydliga, strukturerade och organiserade. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplevde att de i egenskap av att vara kvinnor måste arbeta hårdare för att vinna samma respekt som manliga chefer har. Resultatet från vår studie stämmer dessutom väl överens med tidigare forskning inom ämnet.</p>

<p>Att chefstalanger skulle vara speciellt kännetecknande för något av könen finns det inga bevis för. Eftersom det i dagens samhälle arbetar i stort sett lika många kvinnor som män, står kvinnan för hälften av begåvningsreserven. Det vore därför förödande för företag att inte ta till vara på denna tillgång. Statistiken gällande fördelningen av kvinnliga och manliga chefer inom näringslivet ser dyster ut, år 2006 var det endast 23 % kvinnor i chefsbefattning i den privata sektorn. På grund av denna snedfördelning kom vi fram till vårt syfte som är att förklara hur företag  går till väga för att få en mera balanserad fördelning mellan kvinnor och män på ledande befattningar. I uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Teorin skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar och utredningar. Därefter insamlades material till empiridelen genom två besöksintervjuer. Empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i en analys. Det resultat vi har kommit fram till i vår studie är att det finns fler olika tillvägagångssätt som företag använder sig av. Chefsutveckling, mentorskap och nätverk är ofta förekommande åtgärder för att få mer könsbalans på chefpositioner.</p>

<p>Sammanfattning;</p><p>Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.</p>