• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • Tagged with
  • 20
  • 13
  • 10
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vårdchefers uppfattningar av vårdvetenskaplig forskning.

Axelsson, Malin January 2012 (has links)
No description available.
2

Huvudet på spiken! : Kompetensutveckling inom byggsektorn

Berzelius, Jonny, Pettersson, Anna January 2006 (has links)
<p>Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks. Urvalet, sju respondenter från olika aktörer sker med ändamålsurval. Begränsningar görs geografiskt och storleksmässigt pga. tidsram och ekonomi. Analys görs med hjälp av en modell, Lund & Sundberg (2004), för en djupare förståelse av sammanhang och skillnader. Resultat och diskussion visar skillnader och likheter i de olika aktörernas uppfattning av kompetensutveckling. En bild av hur det arbetas med kompetensutveckling inom det begränsade området för vår undersökning ges. Diskussionen ger även förslag på vidare forskning.</p>
3

Huvudet på spiken! : Kompetensutveckling inom byggsektorn

Berzelius, Jonny, Pettersson, Anna January 2006 (has links)
Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks. Urvalet, sju respondenter från olika aktörer sker med ändamålsurval. Begränsningar görs geografiskt och storleksmässigt pga. tidsram och ekonomi. Analys görs med hjälp av en modell, Lund &amp; Sundberg (2004), för en djupare förståelse av sammanhang och skillnader. Resultat och diskussion visar skillnader och likheter i de olika aktörernas uppfattning av kompetensutveckling. En bild av hur det arbetas med kompetensutveckling inom det begränsade området för vår undersökning ges. Diskussionen ger även förslag på vidare forskning.
4

Attraktiva arbetsplatser : En intervjustudie i hur chefer gör för att skapa arbetsplatser som anställda vill ha, stanna kvar på och engagera sig i.

Södergren, Karin January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur. Uppsatsen visar att de intervjuade cheferna har lärt sig vilka faktorer som leder till att arbetsplatsen anses vara attraktiv. Deras metoder och handlingar som visar sig i studien, stämmer väl in på vad modern forskning har konstaterat ger attraktiva arbetsplatskulturer. Utifrån ett arbetslivspedagogiskt perspektiv diskuteras studien och kopplas till aktuell forskning.
5

Att upptäcka framtida chefer : Chefens syn på vad chefspotential är, hur den identifieras och utvärderas

Larsson, Henric January 2016 (has links)
Studiens syfte var att ta reda på hur chefer uppfattar begreppet ”chefspotential”, hur medarbetare med denna potential identifieras och sedermera utvärderas i verksamheten. Detta ska ses i ljuset av att allt färre vill bli chefer idag och att chefen spelar en avgörande roll för medarbetarens fortsatta karriärsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån begrepp så som ”potential”, ”identifiering” och ”utvärdering”. Studien visar att chefernas egen preferens vad gäller vem som uppfattas ha ”chefspotential” väger tungt i bedömningen av vem som blir identifierad som chefspotential. Samtidigt visar studien att antalet strategier för att utveckla dessa medarbetare är begränsade och riskerar att få motsatt effekt hos de identifierade medarbetarna som förväntar sig feedback och relevanta utmaningar på väg till sin första chefsroll.
6

Kunskap enligt teori och i praktik : En undersökning av yrkesverksamma individer

Johansson, Emma, Wahlström, Josef January 2005 (has links)
<p>Abstract</p><p>Knowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge. This study deals with the distinction between explicit and implicit knowledge, knowledge and knowing and spectator and participant knowledge. The purpose with this study was to examine and survey how the working population percieve knowledge and compare their perception with existing theories. Our general research questions was: How does the working population percieve knowledge? Is it possible to identify the western cultural-historical heritage in todays working life and in todays working individuals both conceptual and divisional? And in that case what similarities and differences can be identified? This study is qualitiative and six persons where interwied. Three people had a long formal education and three had a short formal education.The result of the study showed that there is a division into a practical and a theoretical dimension with the working population. Knowledge was percieved by the participants as everything humans do, know and think.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Kunskap är idag ett konkurrensmedel i arbetslivet. Det har blivit ett modeord och används utan syfte. Redan Platon och Aristoteles använde sig av kunskapsbegreppet, och här betonades den teoretiska kunskapen med vad Platon benämnde Episteme. Den praktiska kunskapen fick av Aristoteles heta Techne. Idag finns flera begrepp som benämner den praktiska och den teoretiska aspekten av kunskapen. I denna undersökning tas explicit- och implicitkunskap, knowledge och knowing, samt åskådar- och medverkande kunskap upp. Syftet med denna uppsats var att undersöka och kartlägga uppfattningen av vad kunskap är hos yrkesverksamma individer, och sedan jämföra dessa med existerande teorier. Våra frågeställningar var: Vad anser yrkesverksamma individer att kunskap är? Kan det västerländska kunskapshistoriska arvet, i form av uppdelning och begrepp, identifieras hos yrkesverksamma individer i dagens arbetsliv och vilka likheter och skillnader går det i sådana fall att identifiera? Denna undersökning är kvalitativ och sex stycken intervjuer har genomförts. Tre stycken av personerna hade lång formell utbildning och tre stycken hade kort formell utbildning. Slutsatsen som drogs var att uppdelningen i en praktisk och en teoretisk dimension fanns hos yrkesverksamma individer och att det även fanns en social dimension. Kunskap ansågs hos respondenterna vara allt man gör, tänker, vet och kan.</p>
7

Introduktionsprogram för mellanchefer : - en studie av mellanchefers lärande

Johansson, Susann, Lindblom, Gunilla January 2005 (has links)
<p>Uppsatsens utgångspunkt var en förfrågan från en division vid ett framgångsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bättre start för de nya cheferna ur ett lärperspektiv. För organisationen kan ett sådant program medverka till att chefer med utvecklingspotential väljer att stanna kvar vid företaget och gör karriär.</p><p>Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsättningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgångspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen. Den frågeställning som löpte som en röd tråd genom hela studien var: "Vilka faktorer är viktiga att beakta vid utformande av introduktionsprogram för nya mellanchefer?".</p><p>Studien inleddes med en litteraturgenomgång och därefter gjordes en empirisk utredning vid Divisionen. Den empiriska utredningen genomfördes i form av en textanalys av företagets strategidokument och en intervjuundersökning. Studien visade att de organisatoriska förutsättningarna för lärande var goda vid Divisionen. Det framkom också att det som genomsyrar mellanchefers arbete, är dels ambitionen att få verksamheten att fungera tillfredsställande, men framförallt är det den sociala interaktionen mellan chefen och medarbetarna. Mellanchefers lärande och utveckling uppfattas som utmanande för identitetsarbetet och självbilden, och kan snarare beskrivas som en mognadsprocess än som kunskapsutveckling.</p><p>En bland flera viktiga slutsatser var att ett introduktionsprogram för mellanchefer bör utformas på ett flexibelt och behovsanpassat sätt. Nya chefer behöver stöd i form av utbildning och individuell handledning, och de behöver garanteras tid för lärande och utveckling. Den empiriska utredningen visade att mellanchefers arbetssituation var pressad och att det fanns brister gällande stöd och feedback, vilket är en farhåga för lärprocessen. Uredningen visade även andra farhågor som bör beaktas för att ett introduktionsprogram ska leda till önskade konsekvenser på sikt. Den sammantagna uppfattningen angående ett introduktionsprograms effekter var, trots vissa farhågor, att det fanns mycket att vinna med en sådan insats för såväl den nyanställda chefen som organisationen. En av mellancheferna uttryckte det så här: "Är man trygg så fungerar man bättre. Tänk vad skönt det skulle vara att komma ny som chef och få veta, här är din introduktionsplan och veta att den fullföljs...företaget skulle upplevas seriöst".</p>
8

Kunskap enligt teori och i praktik : En undersökning av yrkesverksamma individer

Johansson, Emma, Wahlström, Josef January 2005 (has links)
Abstract Knowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge. This study deals with the distinction between explicit and implicit knowledge, knowledge and knowing and spectator and participant knowledge. The purpose with this study was to examine and survey how the working population percieve knowledge and compare their perception with existing theories. Our general research questions was: How does the working population percieve knowledge? Is it possible to identify the western cultural-historical heritage in todays working life and in todays working individuals both conceptual and divisional? And in that case what similarities and differences can be identified? This study is qualitiative and six persons where interwied. Three people had a long formal education and three had a short formal education.The result of the study showed that there is a division into a practical and a theoretical dimension with the working population. Knowledge was percieved by the participants as everything humans do, know and think. / Sammanfattning Kunskap är idag ett konkurrensmedel i arbetslivet. Det har blivit ett modeord och används utan syfte. Redan Platon och Aristoteles använde sig av kunskapsbegreppet, och här betonades den teoretiska kunskapen med vad Platon benämnde Episteme. Den praktiska kunskapen fick av Aristoteles heta Techne. Idag finns flera begrepp som benämner den praktiska och den teoretiska aspekten av kunskapen. I denna undersökning tas explicit- och implicitkunskap, knowledge och knowing, samt åskådar- och medverkande kunskap upp. Syftet med denna uppsats var att undersöka och kartlägga uppfattningen av vad kunskap är hos yrkesverksamma individer, och sedan jämföra dessa med existerande teorier. Våra frågeställningar var: Vad anser yrkesverksamma individer att kunskap är? Kan det västerländska kunskapshistoriska arvet, i form av uppdelning och begrepp, identifieras hos yrkesverksamma individer i dagens arbetsliv och vilka likheter och skillnader går det i sådana fall att identifiera? Denna undersökning är kvalitativ och sex stycken intervjuer har genomförts. Tre stycken av personerna hade lång formell utbildning och tre stycken hade kort formell utbildning. Slutsatsen som drogs var att uppdelningen i en praktisk och en teoretisk dimension fanns hos yrkesverksamma individer och att det även fanns en social dimension. Kunskap ansågs hos respondenterna vara allt man gör, tänker, vet och kan.
9

Introduktionsprogram för mellanchefer : - en studie av mellanchefers lärande

Johansson, Susann, Lindblom, Gunilla January 2005 (has links)
Uppsatsens utgångspunkt var en förfrågan från en division vid ett framgångsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bättre start för de nya cheferna ur ett lärperspektiv. För organisationen kan ett sådant program medverka till att chefer med utvecklingspotential väljer att stanna kvar vid företaget och gör karriär. Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsättningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgångspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen. Den frågeställning som löpte som en röd tråd genom hela studien var: "Vilka faktorer är viktiga att beakta vid utformande av introduktionsprogram för nya mellanchefer?". Studien inleddes med en litteraturgenomgång och därefter gjordes en empirisk utredning vid Divisionen. Den empiriska utredningen genomfördes i form av en textanalys av företagets strategidokument och en intervjuundersökning. Studien visade att de organisatoriska förutsättningarna för lärande var goda vid Divisionen. Det framkom också att det som genomsyrar mellanchefers arbete, är dels ambitionen att få verksamheten att fungera tillfredsställande, men framförallt är det den sociala interaktionen mellan chefen och medarbetarna. Mellanchefers lärande och utveckling uppfattas som utmanande för identitetsarbetet och självbilden, och kan snarare beskrivas som en mognadsprocess än som kunskapsutveckling. En bland flera viktiga slutsatser var att ett introduktionsprogram för mellanchefer bör utformas på ett flexibelt och behovsanpassat sätt. Nya chefer behöver stöd i form av utbildning och individuell handledning, och de behöver garanteras tid för lärande och utveckling. Den empiriska utredningen visade att mellanchefers arbetssituation var pressad och att det fanns brister gällande stöd och feedback, vilket är en farhåga för lärprocessen. Uredningen visade även andra farhågor som bör beaktas för att ett introduktionsprogram ska leda till önskade konsekvenser på sikt. Den sammantagna uppfattningen angående ett introduktionsprograms effekter var, trots vissa farhågor, att det fanns mycket att vinna med en sådan insats för såväl den nyanställda chefen som organisationen. En av mellancheferna uttryckte det så här: "Är man trygg så fungerar man bättre. Tänk vad skönt det skulle vara att komma ny som chef och få veta, här är din introduktionsplan och veta att den fullföljs...företaget skulle upplevas seriöst".
10

Lärande genom introduktion : - en kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser av introduktionen / Learning during introduction : - a qualitative study about nurses experiences during the introduction

Wiik, Emma, Eklund, Ann-Charlotte January 2019 (has links)
Studien baseras på intervjuer av fyra nyanställda sjuksköterskor vid en vårdcentral. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av introduktion vid nyanställning, med särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenheter, samt för att se om det finns en koppling mellan introduktionen och viljan att arbeta kvar i verksamheten. Metoden som använts i studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med fenomenologisk och hermeneutisk utgångspunkt. I resultatet kan vi se den progressiva pedagogiken inom ramen för det pedagogiska problemet, att kommunikationen är viktig samt att det finns ett behov av särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenhet.

Page generated in 0.0337 seconds