Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad är nödvändigt för att få till professionella utbildningar för våra elever, så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka samarbetet mellan lärare och handledare ute på arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bättre och härigenom förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna. Fyra arbetsplatser samt två skolor i olika delar av Sverige, där handledare och lärare i varierande åldrar med yrkeskunskaper präglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. Främst har fokus legat på hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbättringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrån arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL. Av de tillfrågade lärare, som besvarade frågor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den känns tillfreds men att mycket kan göras för att förbättra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lärarnas, att arbeta för en bättre samverkan, men de saknade även kontinuerlig uppföljning från skolans sida på de bedömningar som de utför på eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förväntningar eller inte. Genom denna rapport har vi fått veta att handledarna önskar att eleverna får en undervisning i skolan och ökad förståelse för hur viktigt beteende och förhållningssätt är ute på arbetsplatserna. Dessa faktorer är kanske de viktigaste att få gehör för ute på skolorna och på så sätt skapa ett framgångsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsförmedlarna i studien upplever förutsättningarna lärandet på Arbetsförmedlingen som arbetsplats, vad de beskrev vara drivkraften för sitt individuella lärande och hur deras upplevelser kunde förstås som en balans mellan det reproduktiva respektive utvecklingsinriktade lärandet och utförandets respektive utvecklingens logik. Tanken var att resultatet av studien skulle kunna användas i fortsatta diskussioner kring lärandestrategier i ett föränderligt arbetsliv. Denna kvalitativa studie genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem arbetsförmedlare och visade att kärnan för lärandet kretsar kring viljan att göra ett bra jobb gentemot kunderna. En hög förändringstakt och en hög arbetsbelastning beskrevs som påtaglig i arbetsmiljön men hanteras med hjälp av lärande och är en källa till lärande. Dubbelheten att vara del av en myndighet med dess ramar och krav på enhetlighet och samtidigt möta unika individer, beskrevs vara en väsentlig faktor i lärandemiljön, där utförandets respektive utvecklingens logik existerar i ett spänningsförhållande. Vissa arbetsmoment beskrevs präglas av ett reproduktivt lärande, för att skapa utrymme åt utvecklingsinriktat lärande, som möjliggör ett utvecklingstänk som gagnar kunderna. Arbetsförmedlarna beskrev tydligt lösningsfokus där arbetssätt och verktyg att göra ett bra jobb hittas i verksamhetens lärandemiljö, som övervägande byggde på informella lärandenätverk.

The purpose of this report has been to extend the understanding of employee learning. I have handpicked my selection which consisted of seven white-collar workers employed at the same department at a labour union in Sweden. Semi-structured interviews were conducted to collect the data for this study. The theoretical framework used has been Etienne Wenger’s (1998) communities of practice and, more specifically his concept boundaries. Findings showed that the respondents’ colleagues often became brokers who contributed to the respondents’ learning. Another find was that managerial behaviours affected the respondents’ learning. Micromanagement and control inhibited the employee learning whilst offering feedback and allowing the employee freedom to fail contributed to their learning. The respondents’ work environment also affected their learning. Having an open environment which allowed the respondents to interact with others, a feedback culture and an organisational vision conveyed throughout the organisation were identified as contributing to employee learning. Bad working environments with high levels of stress, conflicts and or labour union problems were identified as inhibiting learning. The study also showed diversity in the ways the respondents learned. Individual drive and personal qualities were also something identified as contributing to or inhibiting workplace learning. I conclude my study arguing that organisations need to create a learning environment which is able to adapt to its workforce and which allows interaction between employees. Seeing as the individual’s commitment to learning can affect employee learning, it is important to create an environment where learning and development are valued. It is also important that the organisation offers tools so that the individuals can learn on their own, this could be as simple as updating the website with new information or offering handbooks. Lastly, there is a need for the managers to give their employees the freedom to practice their work and let them make mistakes so they can learn from them.

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill också se vilka former av lärande som finns på en arbetsplats men tyngdpunkten ligger på själva erfarenhetslärandet. Personal som arbetar med elevhälsa har varit studiens fokus när det gäller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhälsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Som teoretisk utgångspunkt har Ellströms teorier och tankar om lärande och erfarenhetslärande valts då detta väl speglar hur individer lär sig inom organisationer och i olika former av lärsituationer, dels formellt men också informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen på. Resultatet visar att erfarenheter förmedlas på olika vis, dels genom ett direkt utbyte individer emellan men också via planerade sammankomster som finns till för det ändamålet, att utbyta erfarenheter och reflektera över situationer och fall. Studien visar också att det finns olika former av lärande inom organisationerna, dels det formella lärandet som består av olika kurser och vidareutbildningar och även det informella lärandet som handlar om erfarenhetsutbyten. Nyckelord:

Syftet med denna studie var att beskriva hur anställda på en kundtjänst i en stor organisation upplever lärande på sin arbetsplats. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades tio anställda på en kundtjänst i en stor organisation. Intervjuerna transkriberades och blev till 43 sidor data, som sedan kategoriserades och analyserades. Studiens resultat visar likheter med den tidigare forskningen inom området för arbetsplatslärande. Studiens resultat visar även att de anställda på kundtjänsten upplever att individer själva i viss mån behöver ta initiativ för sitt lärande. Vidare visar resultaten att lärande upplevs som en viktig del av vardagen på arbetsplatsen och en viktig del för de anställda för att utvecklas. De anställda upplever också mer formella typer av lärande som viktigt, framförallt för att skapa en grundläggande kunskap. Studiens resultat pekar även på eventuella förbättringsmöjligheter som de anställda upplevde skulle förbättra deras lärande på arbetsplatsen och inom organisationen. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

Företag har idag svårt att behålla kompetenta medarbetare och en viktig faktor som påverkar medarbetares beslut att lämna eller stanna i en organisation, är introduktionsprocessen. Därför är syftet med denna studie att undersöka nyanställdas upplevelser av introduktionsprocessen inom dagligvaruhandeln. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav sex stycken semistrukturerade intervjuer med nyanställda från olika livsmedelsbutiker. Valet av metod är grundat på att studiens syftar på att undersöka subjektiva upplevelser. Studien är inramad av teorier som Bauers modell över introduktion, Lindelöws teori kring introduktion samt olika teorier om arbetsplatslärande. Upplevelserna har redovisats inom följande områden: Introduktionernas utformning, förväntningar, självförtroende och inflytande, feedback och uppföljning, social integrering och organisationskultur samt individualisering och helhetsbild. Studien visar att upplevelsen av introduktionen är individuell och varierar även inom samma organisation. Det framkommer både positiva och negativa aspekter av introduktionsprocessen. Resultatet pekar på att det lärande som förekommer är av främst informell karaktär. Vissa delar av hur informanterna upplever introduktionen kan ses som förstärkande faktorer för det informella lärandet medan andra kan utgöra ett hinder. Resultatet visar att trots att introduktionerna delvis upplevs som bristfälliga, visar de nyanställda inga intentioner att lämna sitt arbete. Deras upplevelser bör dock inte undermineras och de viktigaste delarna som framkommer kring utvecklingsområden är att lägga mer tid på introduktionen, få till en större systematik, individualisera processen efter individen, utse en handledare samt att följa upp introduktionen och på så sätt även ge feedback. Dessa faktorer belyser viktiga aspekter över delar av introduktionsprocessen inom dagligvaruhandeln som det råder generell missnöje över, och som kan ses över i andra organisationer.

Studiens syfte var att undersöka hur ledare upplever att ledarskapet skapar förutsättning för anställdas arbetsplatslärande samt hur ledarens ålder påverkar ledarskapet i relation till anställdas arbetsplatslärande. I ljuset av The full range of leadership theory besvarade studien hur ledarskapet bör utformas för att skapa förutsättning för anställdas lärande, hur ålder påverkar ledarskapet i relation till anställdas arbetsplatslärande samt vilka faktorer som bidrar till skillnaden mellan yngre och äldre ledares ledarskap. Studien genomfördes med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med ledare verksamma inom svenskt näringsliv. Resultatet visar att stor självkännedom, förmåga att motivera, intresse för den anställdes behov och kompetenser samt förmåga att tydligt förmedla mål och förväntningar är viktiga aspekter för att ledarskapet skall skapa förutsättningar för anställdas lärande. Ledare i olika åldrar besitter olika styrkor. Den äldre ledarens styrka är den erfarenhet en lång tid i yrkesrollen skapat medan den yngre ledaren besitter en fördel i sin teknikkunskap och teknikanvändning. Den äldre ledaren anses i något större utsträckning än den yngre ledaren använda ledarskapsbeteenden vilka skapar förutsättning för anställdas arbetsplatslärande. Slutligen anses erfarenhet, den tid ledaren vuxit upp i samt andras förväntningar vara faktorer vilka bidrar till skillnaden mellan yngre och äldre ledare. / This study aims to investigate how leaders experience that leadership creates the conditions for employees' workplace learning and how the leader's age affects leadership in relation to employees' workplace learning. Based on The full range of leadership theory the study answered how leadership should be designed to create the conditions for employee development, how age affects leadership in relation to employees' workplace learning and what factors contribute to the difference between younger and older leaders' leadership. The study was conducted through seven semi-structured interviews with leaders active in Swedish enterprise. The results show that great self-awareness, ability to motivate, an interest in understanding the employee's needs and competencies and also the ability to clearly convey goals and expectations are important aspects for a leadership to create conditions for employees' development. Leaders of different ages possess different strengths. The strength of the older leader is the experience of a long time in the professional role, while the younger leader possesses an advantage in his great knowledge and use of technology. The result shown that the older leader uses to a greater extent than the younger leader a leadership behavior that benefit employees' workplace learning. Finally, experience, the time a leader grew up in and expectations of others are considered to be the factors that create the difference between younger and older leaders.

Under pandemin har lärarna på gymnasie- och universitetsnivå blivit påtvingade att arbeta på distans. Utifrån detta blev syftet med denna studie att undersöka lärares informella lärande under det påtvingade distansarbetet Frågeställningarna för att besvara syftet var: Hur upplever lärarna att det egna informella lärandet förändras när arbetet sker på distans? och Vilka faktorer upplever lärarna påverkar det egna informella lärandet när arbetet sker på distans? I denna kvalitativa studie har materialet samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare från olika skolor och två universitetslärare från samma universitet. För att analysera det insamlade materialet har Illeris (2011) definition av tillfälligt och informellt lärande samt hans lärandetriangel använts. Resultatet av studien visar på att det finns flera olika faktorer som påverkar lärarnas upplevelse av det egna informella lärandet. De tre faktorer som är tydligast i den här studien är kommunikationssätt, tid och digitala medel. Det framkom även under studiens gång att den största förändringen som skett är att möjligheterna till det informella lärandet har minskat i och med att arbetet bedrivits på distans. Utifrån studiens helhet dras slutsatsen att lärarna har upplevt det jobbigare att lära sig nya saker på distans än när arbetet bedrivs på plats.

Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer inom äldreomsorgen arbetar med kompetensutveckling för sina medarbetare. För att ta reda på detta hade studien en kvalitativ metod, med sex semistrukturerade intervjuer med mellanchefer. Resultatet visade att samtliga mellanchefer arbetade med kompetensutveckling i blandade former, genom stödfunktioner, samtal, utbildningar och uppföljningar. Upplevda svårigheter var medarbetarnas attityder och brist på tid och verksamhetens budget. Slutsatserna är att mellanchefer arbetar med kompetensutvecklingsinsatser i verksamheterna, som kan skilja sig åt i fokus. Dock tenderar samtliga att arbeta mestadels med utbildning såsom interna och externa utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och webbaserade utbildningar.

Syftet med denna studie var att studera brandmäns upplevelser av arbetsplatslärande och vilken betydelse det har för att hantera oförutsedda situationer. Med utgångspunkt i syftet utformades följande tre frågeställningar: Hur ser brandmän på deras grundutbildning i relation till det fortsatta arbetsplatslärandet? Hur beskriver brandmän att de tillgodogör sig kunskap genom formellt och informellt arbetsplatslärande? och Vilken betydelse har arbetsplatslärande på en brandmans förmåga att hantera oförutsedda situationer? För att ge svar åt dessa tillämpades en kvalitativ metod. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med brandmän från en större respektive en mindre region i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt och tolkades med hjälp av Illeris (2010) modell "The advanced model of workplace learning". Resultatet i studien visade att utbildningen utgjorde en bra grund för det fortsatta arbetet inom räddningstjänsten. Genom reflektion kunde brandmännen se tillbaka på sina färdigheter och handla utefter dem vid oförutsedda situationer. Resultatet angav även att brandmännen lär genom att erfara antalet larm och diskutera med kollegor. Att också få handla praktiskt genom simuleringsövningar i kombination med ett teoretiskt utbildningstillfälle visade sig bredda brandmännens kunskapstillägnelse. Vidare visade resultatet att brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer hade sin grund i de tidigare kunskaper och erfarenheter som de förvärvat från sin utbildning samt genom formella och informella lärandesituationer på arbetet. Således kunde ett arbetsplatslärande urskiljas, vilket i sin tur visade sig ha en betydande roll för brandmäns förmåga att hantera oförutsedda situationer.