Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsförmedlarna i studien upplever förutsättningarna lärandet på Arbetsförmedlingen som arbetsplats, vad de beskrev vara drivkraften för sitt individuella lärande och hur deras upplevelser kunde förstås som en balans mellan det reproduktiva respektive utvecklingsinriktade lärandet och utförandets respektive utvecklingens logik. Tanken var att resultatet av studien skulle kunna användas i fortsatta diskussioner kring lärandestrategier i ett föränderligt arbetsliv. Denna kvalitativa studie genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem arbetsförmedlare och visade att kärnan för lärandet kretsar kring viljan att göra ett bra jobb gentemot kunderna. En hög förändringstakt och en hög arbetsbelastning beskrevs som påtaglig i arbetsmiljön men hanteras med hjälp av lärande och är en källa till lärande. Dubbelheten att vara del av en myndighet med dess ramar och krav på enhetlighet och samtidigt möta unika individer, beskrevs vara en väsentlig faktor i lärandemiljön, där utförandets respektive utvecklingens logik existerar i ett spänningsförhållande. Vissa arbetsmoment beskrevs präglas av ett reproduktivt lärande, för att skapa utrymme åt utvecklingsinriktat lärande, som möjliggör ett utvecklingstänk som gagnar kunderna. Arbetsförmedlarna beskrev tydligt lösningsfokus där arbetssätt och verktyg att göra ett bra jobb hittas i verksamhetens lärandemiljö, som övervägande byggde på informella lärandenätverk.