<p>Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang. </p><p>Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun.</p><p>Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska.</p>

Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang.  Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun. Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska.

The aim of this study is to explore how teaching can be described by the use of experiential learning theory, focusing on the conditions for students’ reflection. The questions are: How can experiential learning theory and theory about reflection be adapted for analysis and description of teaching? How can a concrete teaching practice be analyzed and described by the use of such theory? What conditions for different levels of reflection do different ways of teaching create? In this observational study, the researcher has followed police students at Umeå University during their first semester of study. Lessons were documented using field notes and video camera. The teachers were interviewed about their views on teaching, and a group of students were interviewed about how they perceived the teaching. Based on Kolb’s experiential learning model (Kolb 1984), a new model for analyzing and describing teaching, named MABU, was developed and used as an analytical tool. MABU describes teaching by identifying and naming four new types of teaching, each of which is a combination of a type of content and a way of processing it: Formulation, Discussion, Application and Exercise. The main tendency is that teaching predominantly consisted of Formulation and Discussion, with an emphasis on theoretical content, processed through verbal activities such as group discussions. However, the studied teaching also included practical content and activities. Instances of student reflection were graded using Moon’s model for grading reflection (Moon2004:214ff). The results show that in most cases, concrete content is processed through organized reflective activities such as discussions, while theoretical content is frequently presented without any subsequent processing activities. In 20 % of the observed lessons, articulated student reflection on deeper levels took place. The teaching during these lessons was subject to further analysis, focusing on four aspects: the presence of interactive activities and a “problem” to stimulate reflection (cf. Dewey 1998/1933); how students’ previous experiences are treated, and whether lesson content is related to the students, their experiences and future, thereby facilitating the creation of what Dewey calls“interest” (Dewey 1975/1913); how emotions are evoked, used and dealt with; and teacher performance, in terms of communicative techniques and how the teacher gives a sense of “personhood” (Brookfield 2006:71). The results show that content is consistently related to the students, their views, values and future profession. However, although the teachers stress the importance of students reflecting critically on previous experiences, these were seldom addressed during the lessons. Based on detailed analysis and rich description of teaching, the study suggests a number of teacher actions and behaviors that stimulate and deepen student reflection, and others that seem to inhibit reflective activity.

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill också se vilka former av lärande som finns på en arbetsplats men tyngdpunkten ligger på själva erfarenhetslärandet. Personal som arbetar med elevhälsa har varit studiens fokus när det gäller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhälsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Som teoretisk utgångspunkt har Ellströms teorier och tankar om lärande och erfarenhetslärande valts då detta väl speglar hur individer lär sig inom organisationer och i olika former av lärsituationer, dels formellt men också informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen på. Resultatet visar att erfarenheter förmedlas på olika vis, dels genom ett direkt utbyte individer emellan men också via planerade sammankomster som finns till för det ändamålet, att utbyta erfarenheter och reflektera över situationer och fall. Studien visar också att det finns olika former av lärande inom organisationerna, dels det formella lärandet som består av olika kurser och vidareutbildningar och även det informella lärandet som handlar om erfarenhetsutbyten. Nyckelord:

Ett självreglerat lärande (SRL) handlar om att kontrollera sitt eget lärande genom att sätta upp realistiska mål, aktivt använda och välja strategier för att upp nå mål samt reflektera över sin process. Forskning visar att användandet av SRL leder till effektivt lärande men har även visat att lärare känner en osäkerhet i hur de ska använda sig av självreglering i undervisningen. Givet detta är det av intresse att beskriva och öka förståelsen för en process när en lärare arbetar med SRL i undervisning. I avsikt att kunna undervisa om SRL utvecklades och dokumenterades den egna kunskapen om självreglering under ett år genom en loggbok. För att arbeta med elevers SRL genomfördes en aktionsstudie där aktionen bestod av matematiklektioner som innefattade olika verktyg vars syfte var att utveckla elevers självregleringsförmåga. Resultaten analyserades utifrån teorier om självreglering och lärande vilket visar hur SRL-processen kan förstås på ett mer djupgående sätt.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas. I denna punkt tar detta examensarbete vid vars syfte är att skapa en modell för projektledares kompetensutveckling. En sådan modell behöver ta hänsyn till vad en projektledares kompetens egentligen består av och hur denna kan utvecklas bäst för att en junior projektledare slutligen ska bli senior. Detta genomförs ur ett lärandeteoretiskt perspektiv som belyser pedagogiska frågeställningar i strävan efter det livslånga lärandet. Examensarbetet genomfördes hos managementkonsultbolaget Frontit AB i samverkan med avdelningen för Industriella Informations- och Styrsystem på Kungliga Tekniska högskolan samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms Universitet. Metoden inkluderar en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer i kursverksamhet för projektledare samt semi-strukturerade intervjuer med kursdeltagare och företagsrepresentanter. Examensarbetet fastställer att projektledares kompetensutveckling primärt sker i det dagliga arbetet. Erfarenhet är dock långt ifrån synonymt med kunskap och det krävs aktiva insatser för att stödja det erfarenhetsbaserade lärandet. Därmed bör samtliga kompetensutvecklande aktiviteter ses i ett större perspektiv där de ger stöd för det dagliga lärandet. De måste ta hänsyn till projektledares tidigare kompetens både till form och innehåll och aktivt avväga fördelningen mellan kognitiva kompetenser, bestående av exempelvis metoder och verktyg, och affektiva-, personlighetsmässiga- och sociala kompetenser som ledarskap och pondus. Rätt utformade kommer kompetensutvecklande aktiviteter att bidraga till såväl kortsiktig som långsiktig utveckling. Effektiva verktyg kan exempelvis vara formella kurser anpassade efter deltagarnas bakgrund med fokus på att utveckla kognitiva scheman som kan hjälpa reflektionen av det dagliga arbetet, handledarskap i olika former samt övriga typer av sociala erfarenhetsutbyten.

SAMMANFATTNING Det som projektledaren behöver tänka på vid planeringen av ett projekt är att uppnå beställarens krav på byggnaden och att skapa en bra samordning mellan de olika aktörerna som är inblandade i projektet. Dessutom måste projektledaren se till att projektet följer tidplanen och att budgeten inte överstiger de bestämda ramarna. Därför ligger ett stort fokus på att projektledaren har bra grundkunskaper och tillräcklig kompetens samt kunskap. För att uppnå det optimala resultat som behövs för att kunna planera och strukturera projektet så smidigt som möjligt. Detta arbete undersöker vilken kompetensutveckling och kunskap som behövs för att projektingenjören ska utveckla sina färdigheter i projektledning. En av de kärnfrågor som tas upp i intervjuerna är ”Vad kännetecknar en projektledare med låg respektive hög kompetens?” och ”Hur bedrivs kompetensutveckling för de anställda inom WSP?” De mål som ska uppnås i detta arbete är att belysa vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en handbok som beskriver vad en projektingenjör behöver fokusera på för att bli allt mer kompetent och utvecklas effektivare till en projektledare. För att kunna uppnå dessa mål genomfördes en litteraturstudie för att få en bättre uppfattning av projektledarens roll. En mer detaljerad studie av projektingenjörens respektive projektledarens arbetsuppgifter gjordes. För att komplettera litteraturstudien genomfördes en datasökning via internet. Därefter utfördes en intervju med 5 projektledare och 5 projektingenjörer för att jämföra teori med praktik. Utifrån de intervjuades svar och litteraturstudiens resultat skapades en handbok som beskriver vad projektingenjören behöver utveckla för att bli en effektivare projektledare. Examensarbetes slutsats visar att kompetensutveckling i grund och botten är bunden till den enskilda individens motivation till att utvecklas. Varje enskild individ har sina egna mål och de är stimulerade av varierande motivationsfaktorer. Några individer har som mål att bli VD för ett företag, medan andra är nöjda med deras nuvarande position och det innebär att alla projektingenjörer/ projektledare inte strävar efter en ständig utveckling. Uppsatsens huvudfråga var: ”Vilken kompetensutveckling behövs för att projektingenjör ska utveckla sina färdigheter i projektledning?”. Resultaten visar att utan att lära sig av de fel och problem som tidigare gjorts samt göra egna nya misstag kan inte en projektingenjör utvecklas eller bli effektivare. Andra typer av vinster är tid som kommer att minska för att lösa vissa ständigt uppkommande problem med hjälp av kunskaper från tidigare liknande projekt. Genom att dra nytta av denna kunskap och inneha en bra erfarenhetsåterföring kan det bli enklare att hitta en effektiv lösning och på så sätt minska onödiga tidsförluster. / This thesis presents a study of competence and knowledge needs of project engineers to be able to manage projects successfully. The aim of the thesis is to identify how to feedback competences and experiences into the project management process. The guidebook provides guidance to what a project engineer needs to focus on to become more skilled and to become a more effective project manager. A literature study was performed to get a better understanding of the project manager's role. A detailed study was performed on the duties of project engineers and project managers. The literature study was based on books and reports as well as an information research by the Internet. An interview with five project managers and five project engineers was conducted to compare theory with practice. Based on the respondents' answers and the results from the literature study a handbook outlining what the project engineer can do to improve their project management skills. The thesis concludes that competence development depends on individual motivation. Every individual have their own goals and they are stimulated by different motivational factors. Some aims high to become CEO for a company, while other are satisfied with their positions and it doesn’t mean that all project engineer / project manager strives for continuous development. The main question of the thesis was: "What skills are needed for project engineers to develop their skills in project management?”. The results of the thesis show that without learning from their mistakes and problems that were made in previous project and by making their own mistakes the project engineer will not develop or become a more efficient project manager. By learning from experiences from previous projects the project engineer can save significant time when facing similar problems in new projects. Recording and using this knowledge may contribute to more effective solutions and thus reducing time lost unnecessarily.

Syftet med den här studien har varit att bidra med kunskap om den grundläggande officersutbildningens betydelse för kadetters lärande. Studien är en kvalitativ fallstudie där en explorativ ansats med en etnografisk undersökningsdesign har använts. Forskningsprocessen har involverat deltagande observationer och intervjuer i både ett akademiskt och ett militärt sammanhang. Studien har velat besvara frågor om hur utbildningen organiseras, hur aktörer kommunicerar och samspelar, vilka förväntningar de har på utbildningen samt hur de upplever den. I resultaten har det framkommit att den grundläggande officersutbildningen är komplex, genom att den omfattar två sammanhang som skiljer sig så tydligt åt att man kan tala om två olika kontext. Resultaten har visat att utbildningen tycks involvera två dimensioner av lärande: dels kunskapsinhämtning, dels en fostrande socialiseringsprocess in i ett militärt meningssammanhang som kadetterna ska komma att verka i framöver. Ett av huvudfynden har varit att kadetter tycks delta i utbildningen på väldigt olika sätt, varför fokus har varit att studera lärande genom kadetters olika sätt att delta i utbildningens sociala processer. Dessa har visat sig innehålla ett antal motstående förväntningar, som kadetterna verkar förhålla sig till på olika sätt. Studiens huvudsakliga slutsatser är att kadetters sätt att delta i utbildningens sociala processer tycks vara av avgörande betydelse för lärandet, samt att lärandet förefaller ske inom ramen för kontinuerligt pågående sociala processer, där villkor, lärprocesser och utfall på olika sätt påverkar, kompletterar och är beroende av varandra. Utbildningens organisering tycks dock innebära en del utmaningar gällande hur de två kontextens sociala praktiker gemensamt ska kunna främja kadetters deltagande och deras upplevelser av autonomi, handlingsutrymme och kontroll, och därmed främja de lärprocesser och dimensioner av lärande som utbildningsanordnaren har tänkt. Den yrkesidentitet och kompetens som officersprofessionen kräver tycks inkludera en analytisk kompetens, som inte ska särskiljas från den militära praktiken utan ses som en del av den. / The intention of this case study has been to increase knowledge of how education can contribute to the learning of cadets. It’s a qualitative study using an exploratory ethnographic design of analysis. The research process has involved participative observations and interviews during a three month period at the Military Academy Karlberg, studying both the academic and the military context. Main focus has been on studying the cadets’ participation in the education, with starting-point in the social processes. Therefore I’ve been seeking to answer questions on how education is organized, how actors communicate and interact, and actors’ experiences compared to their expectations. I have found that the education of cadets seem to involve two dimensions of learning. It’s not all about academic and military knowledge, becoming an officer also involves a socialization process. This includes not only how to act as a military leader, but also who you are and how you behave, always, and therefore includes the fundamental values from which you lead your life as a whole. Hence, the study shows that the cadets need to develop a professional military identity that is also a social one. The results indicate that organizing an education that requires collaboration of two public authorities has proved to involve a number of challenges in combining two separate learning environments into one learning context. As a result, in the making of officers, a number of opposing conditions have been found, within as well as between the educations’ military and academic context, which seem to challenge cadets’ learning processes in various ways and degrees. Main findings of the study indicate that cadets’ access to participation combined with individual differences in contributing in the social processes seem to be crucial to learning. To develop the competence of an officer, the cadets need to develop a military professional identity and expertise, which also includes analytical academic skills.

Flerspråkig didaktisk kompetens är ett ämne som diskuteras i forskning för förskolor och grundskolor på grund av att flerspråkiga barn har ökats i Sverige. Resultat från tidigare forskning visar exempelvis att lärare upplever att de inte har den nödvändiga kompetensen för att undervisa flerspråkiga barn. Av denna anledning undersöker vi i denna kvalitativa studie hur förskollärare upplever sitt arbete med flerspråkiga barn och vad förskollärare upplever som kompetens med flerspråkiga barn i förskolan. Studien behandlar frågorna: Hur upplever förskollärare sitt arbete med flerspråkiga barn i förskolan och vilka kompetenser upplever förskollärare i flerspråkigt arbete? För att besvara frågorna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som arbetar eller har arbetat aktivt med flerspråkiga barn. Studien utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats för att analysera förskollärares flerspråkiga didaktiska kompetens. Resultatet visar att förskollärares upplevelser av sitt arbete med flerspråkiga barn och vad som anses vara kompetens grundar sig i två former av erfarenheter: 1) Erfarenheten som förskollärare: hur länge en förskollärare har arbetat med flerspråkig undervisning, 2) Erfarenhet som människa: vilka upplevelser individen har av sin egen historia av språkutveckling som kan användas i lärarprofessionen. Resultat visar även att deras upplevelser är nära förknippade med vilka krav på kompetenser samhället ställer i relation till lärarprofession. / Previous scientific research has discussed the topic of multilingual didacticcompetence for preschools and primary schools, due to the fact that thenumber of multilingual children has increased in Sweden. For example,results from previous research shows that teachers feel that they do not havethe necessary competence to teach multilingual children. Because of this, inthis qualitative study we investigate how preschool teachers experience theirwork with multilingual children and what preschool teachers experience ascompetence in working with multilingual children in the preschool. Thestudy addresses the questions: How do preschool teachers experience theirwork with multilingual children in preschool and what competencies dopreschool teachers experience in multilingual work? To answer thequestions, semi-structured interviews were conducted with five preschoolteachers who were working or have been working actively with multilingualchildren. The study takes a phenomenological and hermeneutical approachto analyze preschool teachers' multilingual didactic competence. The resultsshow that preschool teachers' experiences of their work with multilingualchildren and what is considered competence in the work are based on twoforms of experience: 1) Experience as a preschool teacher: how long apreschool teacher has worked with multilingual education, 2) Experience asa human being: what experiences the individual has of their own history oflanguage development that can be used in the teaching profession. Theresults also show that preschool teachers' experiences are linked to thedemands from the society on competence in relation to the teachingprofession.