Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas. I denna punkt tar detta examensarbete vid vars syfte är att skapa en modell för projektledares kompetensutveckling. En sådan modell behöver ta hänsyn till vad en projektledares kompetens egentligen består av och hur denna kan utvecklas bäst för att en junior projektledare slutligen ska bli senior. Detta genomförs ur ett lärandeteoretiskt perspektiv som belyser pedagogiska frågeställningar i strävan efter det livslånga lärandet. Examensarbetet genomfördes hos managementkonsultbolaget Frontit AB i samverkan med avdelningen för Industriella Informations- och Styrsystem på Kungliga Tekniska högskolan samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms Universitet. Metoden inkluderar en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer i kursverksamhet för projektledare samt semi-strukturerade intervjuer med kursdeltagare och företagsrepresentanter. Examensarbetet fastställer att projektledares kompetensutveckling primärt sker i det dagliga arbetet. Erfarenhet är dock långt ifrån synonymt med kunskap och det krävs aktiva insatser för att stödja det erfarenhetsbaserade lärandet. Därmed bör samtliga kompetensutvecklande aktiviteter ses i ett större perspektiv där de ger stöd för det dagliga lärandet. De måste ta hänsyn till projektledares tidigare kompetens både till form och innehåll och aktivt avväga fördelningen mellan kognitiva kompetenser, bestående av exempelvis metoder och verktyg, och affektiva-, personlighetsmässiga- och sociala kompetenser som ledarskap och pondus. Rätt utformade kommer kompetensutvecklande aktiviteter att bidraga till såväl kortsiktig som långsiktig utveckling. Effektiva verktyg kan exempelvis vara formella kurser anpassade efter deltagarnas bakgrund med fokus på att utveckla kognitiva scheman som kan hjälpa reflektionen av det dagliga arbetet, handledarskap i olika former samt övriga typer av sociala erfarenhetsutbyten.