Bakgrund: I och med samhällets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet länder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att åka på en utbytesperiod för att tillägna sig ny kunskap; såväl professionell som privat, vilket det finns olika tillvägagångssätt för. Samhälleliga, privata och arbetsmässiga kulturkrockar är något som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sådana här skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillägnas, samt om denna kunskap går att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige. Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillägnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sådan som kan användas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvägagångssätt, sociala förhållanden samt regelverkens uppbyggnad. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen består i privata--‐, kulturella--‐ och arbetsmässiga områden, vilka tillägnas genom erfarenhetsbaserat lärande samt praktisk involvering i samhället. / Background: Considering the globalization of society, the possibility for audit associates to be internationally mobile increases. Today, a Swedish audit associate has the opportunity to leave for an exchange period to acquire new knowledge, both professionally and personally, where the approach differs. Audit associates are exposed to the societal, individual, and work--‐related cultural clashes, which arise from an international exchange. It would be useful for an audit associate to experience such clashes to be able to acquire new knowledge, develop pre--‐existing knowledge, as well as to share it. Aim: The aim with this research is to study the exchange knowledge a Swedish audit associate experiences from a period in the U.S., how this knowledge is acquired, and if it is implementable in to further work in Sweden. Definitions: Exchange knowledge is in this research defined as the type of knowledge that is acquired due to an exchange. Knowledge refers to a kind that could be used within the audit profession, which includes knowledge regarding work--‐methods, procedures, social conditions and the structure of the regulations. Results and conclusion: The result of the research is that the benefit lies in individual-, cultural- and work‐related areas which are acquired through experiential learning and also by involvement in society.

Bakgrund: Det finns ett begränsat utbud av vetenskaplig forskning omrevisorsassistenter, men av tillgänglig forskning framgår att revisorsassistentergenomför en stor del av revisionens granskning. Okunskap om hur revisorsassistenternasjälva upplever sin arbetssituation - handlingsutrymme och comfort - motiverar vårstudie. Syfte: Syftet med vår uppsats är att utforska relationen mellan revisorsassistentersupplevda handlingsutrymme och comfort. Metod: För att uppnå vårt syfte utfördes tio semistrukturerade intervjuer. Åtta av dessaintervjuer utfördes med revisorsassistenter och två stycken med före dettarevisorsassistenter som lämnat yrket inom det senaste året. Slutsats: Vi kommer fram till att det framförallt är erfarenhet, personlighet ochstructure/kontroller som påverkar relationen mellan revisorsassistenters upplevdahandlingsutrymme och comfort / Background: The research regarding audit associates is limited, but available researchshows that audit associates perform a great deal of the audit. Our study is motivated bythe lack of research concerning the audit associates own experience of their worksituation, discretion and comfort. Purpose: To explore the relationship between audit associates perceived discretion andcomfort. Method: We performed ten semistructured interviews. Eight of these with auditassociates and two with former audit associates who left the occupation the latest year. Conclusion: We conclude that the main factors that affect the relationship betweenaudit associates perceived discretion and comfort is experience, personality andstructure/controls.

Motivation är viktigt i arbetslivet och utan motivation är det svårt att uppnå mål eller att genomföra någonting med glädje. Karriärutveckling är en viktig del för att kunna motivera anställda inom revisionsbranschen. Eftersom många nyexaminerade väljer att söka sig till Big4 där karriärutvecklingen tydligt präglas av up-or-out är det intressant att undersöka vad som motiverar till karriärutveckling på den mindre byrån.   Syftet är att bidra till förståelsen för karriärutveckling samt vilka motivationsfaktorer som påverkar revisorsassistenten till karriärutveckling på mindre revisionsbyråer. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter. Motivationsfaktorer och karriärutveckling har studerats utifrån centrala begrepp och tre motivationsteorier. Motivation kan enligt Herzbergs tvåfaktorsteori delas in i motivationsfaktorer och hygienfaktorer som utgör en stor del av denna studie.   Studiens resultat visar att när frågan om vad som är motiverande ställs tenderar revisorsassistenter att tänka på motivationsfaktorer snarare än hygienfaktorer. Därmed är det motivationsfaktorerna som är direkt motiverande i arbetet på revisionsbyrå. Den viktigaste motivationsfaktorn som upptäcktes i studien var ansvar under frihet. Samtliga intervjupersoner ansåg att ansvar under frihet var en viktig del för att motivera karriärutveckling.   En slutsats av denna studie är att både faktorerna som motiverar till karriärutveckling och karriärutvecklingen uppfattas olika från individ till individ. Möjligheterna till karriärutveckling på den mindre byrån är inte lika stora som på den större byrån. Däremot behöver inte karriärutveckling endast innebära att bli auktoriserad revisor eller partner på byrån utan kan även innebära att utvecklas på personliga plan eller att bidra till att byrån utvecklas. / In the absence of motivation, it becomes more difficult to achieve goals or to accomplish something with pleasure. Career development is an important part to motivate employees in audit firms. Since many new graduates choose to apply to Big4 where career development is clearly characterized by up-or-out, it is interesting to investigate what characterizes career development at the smaller audit firms.   The purpose is to contribute to the understanding of career development as well as the motivational factors that influence the audit associates to career development at smaller firms. To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method has been used in form of semi-structured interviews with audit associates. Nine interviews were implemented: four personal and five digital interviews. Motivational factors and career development have been studied based on central concepts and three motivational theories.   The results of this study show that audit associates tend to think about motivational factors rather than hygiene factors when asked what motivates them. It is the motivational factors that are directly motivating in the work at the accounting firms. The most important motivating factor discovered in the study was responsibility.   One conclusion in this study is that both the motivational factors and career development are perceived differently from individual to individual. Career development opportunities at the smaller firms are not as great as the larger firms. However, career development does not only mean how to become an authorized auditor or partner at the firm but can also mean developing on a personal level.

During the recent year of 2023 Artificial Intelligence (AI) have been a major talking point and subject matter where the question is how AI implementation in certain areas can affect the current society. Whilst many jobs and industries already have experienced major changes and digital advancements, auditing have not changed as much in the recent time. Auditing is seen as an important role in society ensuring that companies and other entities follows laws and regulations when conducting business. With the possible implementation of AI in auditing the question is how it will affect the legitimacy of the audit and the audit process. The purpose of this study aims to explore from the auditor’s viewpoint how AI might affect auditing in the near time and future. To get a better understanding and identify the areas and factors in auditing that might be changed and affected the most. The study used a qualitative method and interviewed auditors working at different audit firms in Sweden. Where the auditors where asked questions of which their own thoughts and viewpoints surfaced. When conducting this study, on one hand it became clear that AI in auditing is seen as positive thing, where the participants acknowledged the analytical capabilities of AI and how it can make the auditing process more effective and precise at the same time. Leading to the possible change in audit classifications and the replacements of certain work tasks in the future. Auditors of the study also exhibited a certain level of distrust towards AI currently, even though they see it as a possible addition to the field in the near future.  The result of this study derived from the interviews is the findings of four themes where AI implementation affects auditing and its legitimacy. These themes are Scoping, Laws and Regulation, Competencies and Distrust. The findings of this study can contribute to better understand the factors and areas affected if AI implementation in auditing is conducted and how the legitimacy of the audit is affected.

Digitization has an impact on the change that the accounting industry is undergoing. The vision of development is to automate and systematize society, which means that the technology mainly implements tasks of society. The study aims to dig deeper which effects the digitization has on the accounting firm. These effects are derived from an analysis model in which the role of the accounting assistants is questioned. Employees with different occupational positions at the accounting firm have been interviewed for empirical data collection. The interviews were conducted in a purposeful manner, since the selection is aimed at employees who are helpful in answering the study's question and purpose. The interviews were used to find links with the theoretical reference frames. With the help of the theoretical frame of reference and the collected empirical data, conclusions have been drawn that digitization causes different effects. The work approach is streamlined by automating the basic tasks of the accounting firm. The streamlining will lead to the accounting firm being able to deliver a broader service during the same time frame, which leads to increased client satisfaction. Quality achieves higher levels by increasing customer satisfaction. When the accounting firm delivers services with higher time gains, profitability will be higher. Profitability is something accounting firms and other businesses strive for, therefore it is likely that digitization will be implemented even more. Finally, the different effects of digitization show that the need for accounting assistants is diminishing, which is why digitization is partly perceived as a threat.

Revisorer anses som revisionsbolagens viktigaste resurs och många revisorer har valt att lämna revisionsbranschen. En av de grundläggande faktorerna till revisorernas beslut att lämna revisionsbyråerna är minskad arbetstillfredsställelse. Inom revisionsbranschen är tidsstyrningen den dominerande styrformen som främst påverkar revisorsassistenter och seniora revisorer. Tidsstyrningen har däremot under de senaste åren blivit allt stramare, vilket i sin tur leder till högre krav på att utföra arbetet under betydligt striktare tidsramar. Med en stramare tidsstyrning tillkommer ökad tidspress och stress som kan inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse och därmed deras beslut att lämna branschen. För en vidare förståelse för hur tidsstyrningen kan tänkas inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse beaktades självbestämmandeteorin, som betonar betydelsen av de grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Genom beaktandet av självbestämmandeteorin kunde en mer nyanserad förståelse erhållas för hur tidsstyrningen påverkade revisorernas arbetstillfredsställelse. Tidigare studier har främst fokuserat på hur dysfunktionella beteenden utvecklas på grund av en stramare tidsstyrning. Dock, finns det begränsade studier kring hur tidsstyrning inverkar på revisorernas arbetstillfredsställelse, vilket har medfört att en kunskapslucka identifierats. Därav är syftet med denna studie att öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer inom revisionsbranschen upplever att tidsstyrningen påverkar deras arbetstillfredsställelse.  För att uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. 15 intervjuer genomfördes med revisorsassistenter och seniora revisorer som alla arbetade på någon av de fyra stora revisionsbyråerna.  Resultatet av studien visar att tidsstyrningen upplevs bland revisorerna som något positivt i relation till hur de trivs på arbetsplatsen. Revisorerna upplevde att tidsstyrningen gav upphov till tydliga mål, planering, struktur och kompetensutveckling vilket ökade deras arbetstillfredsställelse. De revisorer som däremot inte upplevde arbetstillfredsställelse hänvisade till underbemanningen som en faktor som medförde ökad arbetsbelastning och i sin tur lägre arbetstillfredsställelse. Studien kan därmed sägas öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer upplever tidsstyrningens påverkan på deras arbetstillfredsställelse. / Auditors are considered the most important resource of audit firms, yet many auditors have chosen to leave the auditing industry. One of the fundamental factors for auditors’ decision to leave audit firms is decreased job satisfaction. In the audit industry, time management, is the dominant form of control that primarily affects audit associates and senior auditors. However, time management has become increasingly tighter in recent years, leading to higher demands for completing the audit within significantly tighter time frames. Tighter time management leads to increased time pressure and stress, which can affect auditors’ job satisfaction, and their decision to leave the audit industry. To further understand how time management may influence auditors’ job satisfaction, self-determination theory was considered, emphasizing the importance of basic psychological needs such as competence, relatedness and autonomy. By considering self-determination theory, a more nuanced understanding was obtained of how time management affected auditors’ job satisfaction.  Previous studies have mainly focused on how dysfunctional behaviours develop due to tighter time management. However, there are limited studies on how time management impacts auditors’ job satisfaction, resulting in an identified knowledge gap. Therefore, the purpose of this study is to increase understanding of how audit associates and senior auditors in the audit industry perceive that time management affects their job satisfaction. To achieve this purpose, a qualitative method was applied. 15 interviews were conducted with audit associates and senior auditors working at one of the Big Four audit firms.  The results of the study show that auditors perceive the time management as something positive for their job satisfaction. The auditors experienced that time management provided clear goals, planning, structure, and opportunities for professional development, which increased job satisfaction. However, those auditors who did not experience job satisfaction referred to understaffing as a factor that resulted in increased workload and, consequently, lower job satisfaction. Therefore, the study can be said to contribute to a better understanding of how audit associates and senior auditors perceive the impact of time management on their job satisfaction.

Att börja sin karriär som revisorsassistent på revisionsbyrå är eftertraktat hos många nyexaminerade studenter. De stora revisionsbyråerna i Sverige anställer årligen många nyexaminerade studenter till juniora roller så som revisorsassistent. Att anställa revisorsassistenter har därför visat sig vara enkelt men att behålla revisorsassistenter en längre period har visat sig mer problematiskt. Detta leder till att det finns en erkänt hög personalomsättning inom yrket vilket innebär att revisionsbyråerna behöver arbeta med att behålla medarbetare på byrån. Med hänsyn till problematiken är syftet med denna studie således att skapa förståelse för det arbete revisionsbyråerna vidtar för att behålla medarbetare och vad revisorsassistenterna anser betydande för att stanna inom byrån samt det förväntningsgap som finns däremellan. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en dokumentstudie som studerade års- och hållbarhetsredovisningar hos två av de största revisionsbyråerna i Sverige, detta för att skapa förståelse hur de arbetar med att behålla medarbetare. Utöver dokumentstudien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med nuvarande samt tidigare revisiorsassistenter för att skapa förståelse för vad som är viktigt för att stanna på byrån utifrån deras perspektiv. Studiens viktigaste slutsatser är att förväntningsgapet mellan vad revisionsbyråerna arbetar med och vad revisiorsassistenterna efterfrågar till största del består av avsaknad av balans mellan privat-och arbetsliv som går hand i hand med den kultur som råder följt av mer verklighetstrogna förväntningar och i minst utsträckning utbildning och karriär. Utöver det kan studien även dra slutsatser kring varför det identifierade förväntningsgapet återfinns. Det studien har funnit är att det finns olika utgångspunkter till varför det återfinns en hög personalomsättning inom professionen mellan revisionsbyråer och revisorsassistenter. Detta leder till olika syn kring hur arbetet med att behålla medarbetare ska utformas. Utöver detta återfinns också skilda intressen mellan grupperna så som vinstintresse, resultat och balans i livet. / Starting your career as an audit associate at an auditing firm is sought after by many newly graduated students. The large auditing firms in Sweden annually employs many newly graduated students for junior roles such as audit associates. Hiring audit associates has therefore proved to be easy but retaining audit associates for a longer period has proved to be more problematic. This leads to a recognized high employee turnover in the profession, which means that the auditing firms need to work on retaining employees at the firm. Regarding the difficulties, the purpose of this study is thus to create an understanding of the work that the audit firms do to retain employees and what the audit associates consider significant for staying within the firm and the expectation gap that exists between them. In order to fulfill the purpose of this study and answer the research questions, a document study was conducted. Annual - and sustainability reports at two of the largest auditing firms in Sweden was studied, in order to create an understanding of how they work to retain employees. In addition to the document study, eight semi-structured interviews were conducted with current and former audit associates to create an understanding from their perspective and what they think is important to stay at the agency. The study's most important conclusions are that the expectation gap between what audit firms work with and what audit associates demand largely consists of work-life balance that goes hand in hand with a high-performing culture followed by more realistic expectations and to a lesser extent education and career. In addition, the study can also draw conclusions about why the identified expectation gap exists. The study has found that there is a different starting point to why there is a high employee turnover in the profession between auditing firms and auditing associates. This leads to different views on how the work of retaining employees should be constructed. In addition to this, there are also different interests between the groups, such as profit interest, results and work- life balance.