<p>Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ”siffermänniska” för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.</p><p>I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten.</p><p>Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1). Detta för att peka på vilka egenskaper som behövs för att vara revisor, samt för att tydliggöra vad som krävs för att bli revisor. Teori som rör förväntningar och kommunikation har också använts för att visa vilka faktorer som kan påverka den förmedlade bilden av yrket till oss studenter.</p><p>Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där vi dels intervjuat tre stycken rekryteringsansvariga och dels fyra revisorsassistenter. Vi har även intervjuat en HR-ansvarig för Lindebergs Grant Thornton. Uppsatsen präglas av ett hermeneutiskt synsätt då vi genom våra kvalitativa intervjuer lämnat plats åt tolkning och reflektioner.</p><p>Resultatet av studien visar att om man vill bli revisorsassistent bör man som ekonomstudent ha läst 160 poäng enligt de rekommendationer som revisorsnämnden har för att få skriva högre revisorsexamen. I undersökningen framkommer det även att många av de redovisningskurser som läses på civilekonomprogrammet är för internationellt inriktade. Detta leder till att nyttan av dessa kurser inte är direkt synliga hos revisorsassistenterna på de lokala revisionsbyråerna eftersom dessa mestadels hanterar mindre svenska bolag. Undersökningen visar även att för att bli revisorsassistent bör man som person vara utåtriktad, och tycka om att möta människor. Man ska även vara självdrivande och inte beroende av en fast arbetsplats. Studien tyder också på att alla som söker till yrket inte har en bra uppfattning om vad yrket på förhand innebär.</p>

Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ”siffermänniska” för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent. I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten. Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1). Detta för att peka på vilka egenskaper som behövs för att vara revisor, samt för att tydliggöra vad som krävs för att bli revisor. Teori som rör förväntningar och kommunikation har också använts för att visa vilka faktorer som kan påverka den förmedlade bilden av yrket till oss studenter. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där vi dels intervjuat tre stycken rekryteringsansvariga och dels fyra revisorsassistenter. Vi har även intervjuat en HR-ansvarig för Lindebergs Grant Thornton. Uppsatsen präglas av ett hermeneutiskt synsätt då vi genom våra kvalitativa intervjuer lämnat plats åt tolkning och reflektioner. Resultatet av studien visar att om man vill bli revisorsassistent bör man som ekonomstudent ha läst 160 poäng enligt de rekommendationer som revisorsnämnden har för att få skriva högre revisorsexamen. I undersökningen framkommer det även att många av de redovisningskurser som läses på civilekonomprogrammet är för internationellt inriktade. Detta leder till att nyttan av dessa kurser inte är direkt synliga hos revisorsassistenterna på de lokala revisionsbyråerna eftersom dessa mestadels hanterar mindre svenska bolag. Undersökningen visar även att för att bli revisorsassistent bör man som person vara utåtriktad, och tycka om att möta människor. Man ska även vara självdrivande och inte beroende av en fast arbetsplats. Studien tyder också på att alla som söker till yrket inte har en bra uppfattning om vad yrket på förhand innebär.

Revisionsbranschen har en förhållandevis hög personalomsättning, särskilt högt är det bland revisorsassistenter som arbetat tre till fem år i branschen. Det finns ett flertal studier som försöker svara på frågan kring orsaken till detta. Syftet med vår studie har istället varit att fokusera på vilka attribut revisorsassistenter som lämnar branschen tar med sig ut i arbetslivet samt hur attraktiva före detta revisorsassistenter faktiskt är på arbetsmarknaden. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk referensram som består av två grundläggande teorier, up or outoch förväntningsgapet,för att förklara varför många revisorsassistenter förhållandevis tidigt lämnar revisorsyrket. Dessa teorier har vi kompletterat med utveckling av tre identifierade attribut: praktiska erfarenheter, utbildning och kontaktnät.    Denna kvalitativa studies empiri består av semistrukturerade intervjuer med nuvarande- och före detta revisorsassistenter, en auktoriserad revisor samt rekryterare som arbetar med att anställa ekonomer. Analysen av intervjuerna ledde fram till slutsatsen att det är en kombination av de tre attributen tillsammans med ett fjärde attribut; hårt arbete, som bidrar till attraktivitet på arbetsmarknaden för före detta revisorsassistenter.

<p>Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet.</p><p>Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på.</p><p>Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden. Uppsatsens bidrag: Vi tror att man som revisionsbyrå kan dra nytta av vår undersökning eftersom de får ta del av faktorer som kan påverka individens val i att avlägga revisorsexamen.</p>

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på. Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte. Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden. Uppsatsens bidrag: Vi tror att man som revisionsbyrå kan dra nytta av vår undersökning eftersom de får ta del av faktorer som kan påverka individens val i att avlägga revisorsexamen.

Bakgrund: Det finns ett begränsat utbud av vetenskaplig forskning omrevisorsassistenter, men av tillgänglig forskning framgår att revisorsassistentergenomför en stor del av revisionens granskning. Okunskap om hur revisorsassistenternasjälva upplever sin arbetssituation - handlingsutrymme och comfort - motiverar vårstudie. Syfte: Syftet med vår uppsats är att utforska relationen mellan revisorsassistentersupplevda handlingsutrymme och comfort. Metod: För att uppnå vårt syfte utfördes tio semistrukturerade intervjuer. Åtta av dessaintervjuer utfördes med revisorsassistenter och två stycken med före dettarevisorsassistenter som lämnat yrket inom det senaste året. Slutsats: Vi kommer fram till att det framförallt är erfarenhet, personlighet ochstructure/kontroller som påverkar relationen mellan revisorsassistenters upplevdahandlingsutrymme och comfort / Background: The research regarding audit associates is limited, but available researchshows that audit associates perform a great deal of the audit. Our study is motivated bythe lack of research concerning the audit associates own experience of their worksituation, discretion and comfort. Purpose: To explore the relationship between audit associates perceived discretion andcomfort. Method: We performed ten semistructured interviews. Eight of these with auditassociates and two with former audit associates who left the occupation the latest year. Conclusion: We conclude that the main factors that affect the relationship betweenaudit associates perceived discretion and comfort is experience, personality andstructure/controls.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Bakgrund: The Big Four anses, likt tidigare år, vara en bland de 100 mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige vilket indikerar att det fortfarande är av stort intresse att arbeta med revision. Att arbeta med revision innebär att alla anställda arbetar tillsammans, och en revisor kan ses som en länk mellan det företag som de reviderar och företagets intressenter. Titeln auktoriserad revisor är skyddad och kräver dels en teoretisk- och en praktisk utbildning som ges från en ekonomiutbildning samt teoretisk och praktisk erfarenhet på en revisionsbyrå. Tidigare forskning har belyst problematiken mellan olika uppfattningar kring förväntningar från revisionsbyråer och nyutexaminerade ekonomers kompetens. Problemformulering: Vilket gap existerar mellan revisionsbyråers förväntningar och nyutexaminerade ekonomers erhållna kompetens, ställt mot den kompetensen som erhållits från en ekonomiutbildning på kandidatnivå? Syfte: Studien syftar i att utforska hur väl förbereda nyutexaminerade ekonomer är utifrån revisionsbyråernas förväntningar på deras kompetens. Samt om det finns en eventuell avsaknad på den förväntade kompetensen ställt mot akademins utbildning, genom att undersöka om den kompetens som nyutexaminerade ekonomer erhållit från sin utbildning överensstämmer med vad medlemmar i redovisningskollegiet anser att de ska ha erhållit vid examen. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade informanterna representerar tre olika grupper: rekryteringsansvariga, revisorsassistenter samt medlemmar i ett redovisningskollegie på en högskola. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det finns en förväntan på att de nyutexaminerade ekonomerna ska besitta grundläggande redovisningskunskaper samt att det finns en klyfta mellan vilka färdigheter som ska erhållits vid examination från en ekonomiutbildning på kandidatnivå och vilka som därefter uppnås på revisionsbyråerna. Detta leder fram till att en förändring måste ske, antingen av utbildningsplanen eller av innehållet i utbildningen. / Background: As in previous years is The Big Four considered one of the 100 most attractive employers in Sweden, which indicates that it is still of great interest to work with auditing. Working with auditing means a teamwork, and an auditor can be seen as a link between the company they audit and the company's stakeholders. The Swedish title for certified public accountant is protected and requires both a theoretical and a practical education, in the form of bachelor’s degree in economics and additional theoretical education according with RI studies curricula and practical at an auditing firm. Previous research has highlighted the problem of differing perceptions of expectations from audit firms and the skills of newly graduated economists. Question: What gap exists between the auditing firms expectation and graduate economics view of acquired competence, compared to the competence gained from an bachelor of economics? Purpose: The study aims to explore how well prepared newly graduated economists are based on the auditing firms expectations of their competence. As well as whether there is a possible lack of the expected competence placed against the education of the academy, by examining whether the skills that newly graduated economists obtained from their education correspond to what members of the accounting college believe they should have obtained at the degree. Method: In this study, a qualitative method was used, and the empirical material was collected through semi-structured interviews. The interviewees interviewed three different groups: recruiters, assistant auditors and faculty members of the Accounting College of a university. Results and conclusions: The results of the study shows that there is an expectation, that the newly graduated economists should possess basic accounting knowledge and that there is a gap between the received competences obtained at the examination from the bachelor studies and which are subsequently obtained at the accounting firms. A change needs to be made, either by the educational plan or by the content of the education.

Motivation är viktigt i arbetslivet och utan motivation är det svårt att uppnå mål eller att genomföra någonting med glädje. Karriärutveckling är en viktig del för att kunna motivera anställda inom revisionsbranschen. Eftersom många nyexaminerade väljer att söka sig till Big4 där karriärutvecklingen tydligt präglas av up-or-out är det intressant att undersöka vad som motiverar till karriärutveckling på den mindre byrån.   Syftet är att bidra till förståelsen för karriärutveckling samt vilka motivationsfaktorer som påverkar revisorsassistenten till karriärutveckling på mindre revisionsbyråer. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter. Motivationsfaktorer och karriärutveckling har studerats utifrån centrala begrepp och tre motivationsteorier. Motivation kan enligt Herzbergs tvåfaktorsteori delas in i motivationsfaktorer och hygienfaktorer som utgör en stor del av denna studie.   Studiens resultat visar att när frågan om vad som är motiverande ställs tenderar revisorsassistenter att tänka på motivationsfaktorer snarare än hygienfaktorer. Därmed är det motivationsfaktorerna som är direkt motiverande i arbetet på revisionsbyrå. Den viktigaste motivationsfaktorn som upptäcktes i studien var ansvar under frihet. Samtliga intervjupersoner ansåg att ansvar under frihet var en viktig del för att motivera karriärutveckling.   En slutsats av denna studie är att både faktorerna som motiverar till karriärutveckling och karriärutvecklingen uppfattas olika från individ till individ. Möjligheterna till karriärutveckling på den mindre byrån är inte lika stora som på den större byrån. Däremot behöver inte karriärutveckling endast innebära att bli auktoriserad revisor eller partner på byrån utan kan även innebära att utvecklas på personliga plan eller att bidra till att byrån utvecklas. / In the absence of motivation, it becomes more difficult to achieve goals or to accomplish something with pleasure. Career development is an important part to motivate employees in audit firms. Since many new graduates choose to apply to Big4 where career development is clearly characterized by up-or-out, it is interesting to investigate what characterizes career development at the smaller audit firms.   The purpose is to contribute to the understanding of career development as well as the motivational factors that influence the audit associates to career development at smaller firms. To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method has been used in form of semi-structured interviews with audit associates. Nine interviews were implemented: four personal and five digital interviews. Motivational factors and career development have been studied based on central concepts and three motivational theories.   The results of this study show that audit associates tend to think about motivational factors rather than hygiene factors when asked what motivates them. It is the motivational factors that are directly motivating in the work at the accounting firms. The most important motivating factor discovered in the study was responsibility.   One conclusion in this study is that both the motivational factors and career development are perceived differently from individual to individual. Career development opportunities at the smaller firms are not as great as the larger firms. However, career development does not only mean how to become an authorized auditor or partner at the firm but can also mean developing on a personal level.

Revisionsbranschen i Sverige har under en längre tid haft problem med att behålla sina revisorsassistenter. Detta har skapat ett problem inom den svenska revisorsbranschen där auktoriserade revisorer har drastiskt minskat under senare år. För att bli auktoriserad revisor krävs det att man ska ha utfört minst tre år av praktiskt jobb som revisorsassistent innan man har chans för auktorisation. Tidigare forskning som gjorts gällande detta har främst kollat på auktoriserade revisorer och revisorsassistenter och fokuserat på enskilda fenomen. Forskningen härstammar främst från Ostasien där kvantitativa undersökningar gjorts. Detta väckte ett intresse hos oss där vi ville få en förståelse för vilken motivation de hade när de valde att lämna. Den tidigare forskningen har även bevisat att motivation har en stor påverkan i beslutet av att byta arbete. Studien har genomförts genom att analysera revisorsassistenternas motivation utifrån motivationsteorin om självbestämmande (SDT). Här har de psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet analyserats men även hur de yttre faktorerna som organisatoriska värderingar och belöningar påverkat den inre motivationen. För att få fram information gällande detta så har nio intervjuer genomförts. Studien kom fram till att revisorsassistenterna påverkas av de psykologiska behoven samt de yttre faktorerna som finns i SDT. Efter genomförandet av studien framgick det att motivationen har förändrats under tiden som revisorsassisten och vid tillfället de lämna var som lägst. Resultatet visade på att respondenterna inte hade samma samhörighet som tidigare när beslutet av att lämna gjordes. Respondenterna har även upplevts som kontrollerade där företagets kultur och värderingar inte helt internaliserats.