Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Den teknologiska utvecklingen är i ständig gång och företag arbetar hårt för att stanna i dess framkant och att vara konkurrenskraftiga. En central del i företagsverksamhet blir därmed produktutveckling. För att lyckas med sin produktutveckling förekommer det att organisationer anställer konsultfirmor för att få tillgång till dess kunskap och kompetens. Men hur ser detta samarbete ut? Vilka kunskaper bidrar konsulterna med? Vilka faktorer får denna roll att variera? Denna rapport syftar till att redogöra för den tekniska konsultens roll i produktutvecklingsprojekt, vilka faktorer som påverkar denna roll, samt hur de gör det. Rapporten är dels uppbyggd på en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram angående vad den tekniska konsultrollen innebär och dess grundpelare. Fortsättningsvis är rapporten även baserad på en kvalitativ intervjustudie vilken utfördes hos tre organisationer och med fyra respondenter. Samtliga organisationer är konsultfirmor i Sverige och samtliga respondenter är tekniska konsulter inom produktutveckling och dess erfarenheter är därmed högst väsentliga för arbetet. Respondenterna fick i enskilda intervjuer berätta om sina erfarenheter och svara på frågor utformade ur rapportens forskningsfrågor. Resultaten från denna empiriska studie samt den teori som hämtades ur litteraturstudien har jämförts och analyserats. De slutsatser som framgick ur studien är att små uppdragsgivare medför en bredare roll för konsulten, stora uppdragsgivare medför en smalare roll för konsulten, uppdragsgivare efterfrågar främst tekniska kunskaper från konsulter, uppdragsgivare bestämmer nivå av autonomi samt att tät och kontinuerlig kommunikation främjar ett gott samarbete mellan interna och externa parter.