Bakgrund och problem: ISA är det internationella regelverk som reglerar hur en revision ska utföras. En revisor ska planera sin arbetsprocess på ett strukturerat och noggrant vis och inför varje revision fastställa ett väsentlighetsbelopp som motsvarar det fel en extern intressent av ett företag kan acceptera. Väsentlighetsbeloppet får en direkt påverkan på hur omfattande revisionen blir. Processen med att fastställa väsentlighetsbeloppet regleras inte tydligt i regelverket vilket medför risk för varierande bedömningar. Eftersom området saknar reglering ser vi det därför som viktigt att delge personer som saknar insyn i branschen en inblick i hur en revisors arbetsprocess fungerar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad kunskap om hur auktoriserade revisorer fastställer väsentlighetsbeloppet vid planeringen av en revision. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts med övervägande induktiv ansats. Det har genomförts intervju med tio auktoriserade revisorer med öppna frågor utifrån en uppgift som de utfört på förhand. Slutsats: Revisorerna gör en bedömning genom att identifiera och analysera kvalitativa faktorer och tillämpa kvantitativa beräkningsmodeller. Utifrån analysen och empirin har det framkommit att revisorerna är överens om vilka faktorer som är mest relevanta. Däremot bidrar revisorernas personlighet, professionella bedömningar och magkänsla till att väsentlighetsbeloppet slutligen varierar kraftigt.

Bakgrund: Inom revisorsyrket är personalomsättningen hög vilket har medfört att antalet kvalificerade revisorer i Sverige har minskat med 23 procent sedan år 2009. Branschorganisationen varnar för att en brist på revisorer kommer uppstå om trenden inte vänder. För att nå auktorisation har både revisorerna och byråerna investerat tid, arbete och kapital ändå väljer många auktoriserade revisorer att lämna yrket. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för varför auktoriserade revisorer väljer att lämna yrket. Metod: Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och är baserad på 14 semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är före detta auktoriserade revisorer som valt att lämna yrket som revisor. Slutsats: Auktoriserade revisorer lämnar yrket som revisor av flera olika anledningar och det finns inget enhetligt svar på varför de väljer att lämna. Det är många delar som spelar in när det handlar om deras val att lämna vilket gör det komplext. Valet att lämna är personligt, men från de teman och mönster som har framträtt är det delar som har att göra med själva revisorsyrket (så som strukturen, partnerskapet, ledarskapet, arbetsuppgifterna, arbetsbördan och mentaliteten) som gör att revisorer lämnar. Men även omständigheter runt om revisorn (som familjeliv, längtan till andra sidan och externa erbjudanden) påverkar beslutet.

FAR är en svensk branschorganisation inom revision, redovisning ochrådgivning. Enligt FAR:s yrkesetiska regler återfinns ett krav på 120 timmarfortbildning under en treårsperiod för att upprätthålla och anskaffa sigkunskap för att klara av de problem som revisorer ställs inför i dagenssamhälle. Av dessa 120 timmar ska 20 av dem vara verifierbara per år vilketbetyder att hälften under en treårsperiod ska vara verifierbara. Hur detta skautföras står det ingenting om utan det är upp till individen och revisionsbyrånatt utföra. Studiens syfte är att jämföra hur fortbildningen skiljer sig mellan storarevisionsbolag (”Big 4”) och resterande som är benämnda små byråer. För attgenomföra detta utformades sex hypoteser som sedan skulle förkastas ellerverifieras. En enkät skickades till revisorer i båda grupperna för att se likheteroch skillnader inom området fortbildning. Resultatet från undersökningen visade att revisorer inom “Big 4” har flerfortbildningstimmar än revisorer på små byråer samt att revisorer inom “Big4” har större andel intern utbildning. Det fanns ingen signifikant skillnad somvisade på att “Big 4” specialiserar sig mer inom vissa områden än revisorerpå mindre byråer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad iupplevelsen att hinna med fortbildningtimmarna från FAR som nämns i förstastycket. Av studien framgick det dock att revisorer inom “Big 4” fortbildarsig mer inom hållbarhetsredovisning samt IFRS. Fyra av studiens sexhypoteser kunde verifieras medan två hypoteser kunde förkastas.

<p>Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.</p>

De kommunala aktiebolagen måste granskas av en auktoriserad revisor. Dock måste dessa upphandlas enligt LOU. LOU har kritiserats för att påverka vilka faktorer som avgör vilken revisionsbyrå som upphandlas. De kommunala aktiebolagen har också kritiseras för att brista i transparens. Få tidigare studier har fokuserat på revision inom kommunala aktiebolag på grund av att det hamnar mellan två forskningsfält. Därför är det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av revisor. Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som påverkar om sakkunnig yrkesrevisorer anlitade av kommunens revisorer och auktoriserad revisor i kommunens bolag upphandlas från samma revisionsbyrå eller inte. Studien har en deduktiv ansats eftersom befintliga teorier härleds och ligger till grund för studiens hypoteser. En tvärsnittsstudie har genomförts för att förklara sambandet mellan olika faktorer och valet av revisionsbyrå. Empirin består av primär- och sekundärdata och datainsamling har gjorts genom dokumentstudier samt en enkätundersökning. Detta analyseras sedan med hjälp av regressionsanalyser. Studiens resultat visar att det finns faktorer som förklarar valet av revisionsbyrå. Upphandlingsprocessen uppvisar ett signifikant samband med valet av revisionsbyrå. / Municipal corporations require auditing by a certified auditor. These must be procured in accordance with Swedish legislation (LOU). However, this process of procurement has been criticized for affecting auditor choice while Municipal corporations have been criticized for lacking transparency. The fact that municipal corporations are considered part of both the private and public sector have lead to few studies focused on this type of organization. Auditing in municipal corporations is therefor of interest to study. The aim of this thesis is to explain which factors affect whether or not municipal auditors and certified auditors for the municipal corporations are procured from the same audit firm. A deductive approach is used for creating hypotheses based on existing theories. In order to explain the relationship between different factors and the choice of audit firm we use a cross-sectional design. Secondary data is gathered through documents and a survey is designed for the purpose of collecting primary data. The data is analyzed through regression analysis. Results show factors affecting the choice of audit firm. There is a significant relationship between the procurement process and the choice of audit firm.

<p>Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .</p><p>Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen.</p><p>Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras.</p>

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten . Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen. Resultat &amp; slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.