Bakgrund: Inom revisorsyrket är personalomsättningen hög vilket har medfört att antalet kvalificerade revisorer i Sverige har minskat med 23 procent sedan år 2009. Branschorganisationen varnar för att en brist på revisorer kommer uppstå om trenden inte vänder. För att nå auktorisation har både revisorerna och byråerna investerat tid, arbete och kapital ändå väljer många auktoriserade revisorer att lämna yrket. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för varför auktoriserade revisorer väljer att lämna yrket. Metod: Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och är baserad på 14 semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är före detta auktoriserade revisorer som valt att lämna yrket som revisor. Slutsats: Auktoriserade revisorer lämnar yrket som revisor av flera olika anledningar och det finns inget enhetligt svar på varför de väljer att lämna. Det är många delar som spelar in när det handlar om deras val att lämna vilket gör det komplext. Valet att lämna är personligt, men från de teman och mönster som har framträtt är det delar som har att göra med själva revisorsyrket (så som strukturen, partnerskapet, ledarskapet, arbetsuppgifterna, arbetsbördan och mentaliteten) som gör att revisorer lämnar. Men även omständigheter runt om revisorn (som familjeliv, längtan till andra sidan och externa erbjudanden) påverkar beslutet.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förändrats i och med förändringar i omvärlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare år. Ett annat problem som uppmärksammats i USA är att många redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet är att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsämnet på universitetsnivå och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkätundersökning riktad till revisorer och intervjuer med två av dessa, samt en enkät riktad till studenter vid Linköpings universitet. Slutsats: Antalet redovisningsstuderande har minskat vid Linköpings universitet dock har detta inte skett vid Stockholms universitet. Redovisningsstuderande i Sverige har en bredare kunskap utanför redovisningsämnet än redovisningsstudenter i USA. I Sverige anser inte revisorer att studenter känner till vad revisorsyrket innebär.

<p>Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förändrats i och med förändringar i omvärlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare år. Ett annat problem som uppmärksammats i USA är att många redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet är att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsämnet på universitetsnivå och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkätundersökning riktad till revisorer och intervjuer med två av dessa, samt en enkät riktad till studenter vid Linköpings universitet. Slutsats: Antalet redovisningsstuderande har minskat vid Linköpings universitet dock har detta inte skett vid Stockholms universitet. Redovisningsstuderande i Sverige har en bredare kunskap utanför redovisningsämnet än redovisningsstudenter i USA. I Sverige anser inte revisorer att studenter känner till vad revisorsyrket innebär.</p>

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen. / The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.