Bakgrund: Säker vård innebär att sjuksköterskor ska arbeta förebyggande mot att minskaoch förhindra vårdskador, vilket både Svensk sjuksköterskeförening ochPatientsäkerhetslagen omnämner. Det är en viktig del i det dagliga omvårdnadsarbetet försjuksköterskor att bedriva patientsäker omvårdnad. Trots att det ingår både ikompetensbeskrivningen och svensk lagstiftning drabbas över 100 000 patienter årligen avnågon form av vårdskada i Sverige.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever attarbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten på akutmottagningar.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapligaartiklar inkluderades. Databaserna som användes när artiklarna söktes fram var CINAHL ochPubMed. De artiklar som inkluderades var publicerade mellan åren 2011 - 2021.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde flera områden som bidrog till brister ipatientsäkerheten där tidsbrist och teamarbete var de mest framträdande. Andra områden somvar bidragande var svårarbetad arbetsmiljö, konsekvenser av personalbrist och bristandekommunikation. Sammantaget av dessa områden kunde utgöra svårigheter försjuksköterskorna att arbeta patientsäkert och prioritera den grundläggande omvårdnaden.Slutsats: Sjuksköterskor är ofta medvetna om patientens risker och hur det förebyggandearbetet ska gå till för att undvika vårdskada, men det som visas i resultatet tyder på att det ärområden som påverkar patientsäkerheten. Det som i grund och botten skapar vårdskador är attsjuksköterskorna inte har tid att vara noggrann i sitt arbete. Sammanfattningsvis pekarresultatet på att det finns ett glapp mellan den forskning som finns om patientsäkerhet och hurverksamheten är utformad och strukturerad. / Background: Nurses must work to reduce and prevent injuries caused by healthcare thatsafe care entails, which both Svensk sjuksköterskeförening and Patientsäkerhetslagenmention. It is an important part of the daily care for nurses to conduct patient-safe care.Despite the fact that it is included in both the competence description and Swedish legislation,more than 100,000 patients suffer from some form of healthcare injury annually in Sweden.Aim: The aim is to explore how nurses experience that the workload affects patient safety inemergency departments.Method: This study was conducted as a literature review which included 15 qualitativearticles. The databases used when searching for the articles were CINAHL and PubMed. Thearticles that were included were published between the years 2011 - 2021.Results: The nurses experienced several factors that contributed to deficiency in patientsafety, where lack of time and teamwork were the most outstanding. Other factors that werecontributed were difficult work environment, staff shortages and lack of communication.Overall, these factors made it difficult for the nurses to work patient safely and prioritize basiccare.Conclusions: Nurses are often aware of the patient's risks and how the preventive workshould be done to avoid injuries, but what is shown in the results indicates surroundingfactors. What basically creates care injuries is that the nurses do not have time to be accuratein their work. In summary, the results indicate that there is a gap between the research thatexists on patient safety and how the organization is designed and structured.

Många universitetsstudenter upplever studierelaterad stress och copingstrategier är avgörande för hanteringen av denna stress. Studiens syfte var att undersöka studierelaterad stress och copingstrategier hos universitetsstudenter. Studien konkretiserades i följande frågeställningar: Vilka upplevda faktorer kan relateras till studierelaterad stress hos universitetsstudenter? och Vilka copingstrategier använder sig universitetsstudenter av för att hantera studierelaterad stress? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 kvinnor och 3 män i åldrarna 19-25 år. Teman som identifierades till den första frågeställningen var hög arbetsbelastning, ekonomisk stress samt press från föräldrar. Teman som identifierades till den andra frågeställningen var få kontroll genom att skapa struktur, skaffa socialt stöd, prokrastinering samt avslappning. Studiens resultat visar att hög arbetsbelastning är en stor stressor bland universitetsstudenter och att få kontroll genom att skapa struktur är den mest framträdande copingstrategin. Resultatet kan bidra till en ökad medvetenhet kring stress och coping bland universitetsstudenter och även vad som är bra att tänka på som förälder.

Introduktion: Vårdskador relaterade till fel läkemedelshantering är ett bestående problem inom hälso- och sjukvården globalt. Läkemedelsrelaterade vårdskador har ett tydligt samband med stressade sjuksköterskor på underbemannade vårdavdelningar. Stress och avbrott vid läkemedelshantering ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av läkemedelshantering inom slutenvården. Metod: Undersökningen har en kvalitativ metod med en induktiv ansats och ett avsiktligt urval för att bäst svara till syftet. Det genomfördes sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det finns bra system och möjligheter för en säker läkemedelshantering, samtidigt som de upplyser flera risker som hotar patientsäkerheten. I resultatet framgår också förslag på åtgärder som sjuksköterskorna anser skulle vara till hjälp i arbetet. Olika tekniska hjälpmedel skulle både kunna öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet så sjuksköterskorna kunde få mer tid till patientnära arbete. Slutsatser: Sjuksköterskorna beskrev att läkemedelshantering på avdelningar tog för mycket tid från patienterna i en stressad arbetsmiljö vilket ökar risken för läkemedelsrelaterade fel. För en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård med god kvalitet krävs förbättringsarbeten på vårdavdelningarna som är riktade mot läkemedelshantering. / Introduction: Injuries related to errors in drug management are a consistent global healthcare problem. Drug-related health injuries are connected to stressed nurses and understaffed departments. Stress and disruption in drug management increases the risk of errors and reduces patient safety. Aim: To describe the nurse's experience of drug management in the field of inpatient care. Method: The study has a qualitative method with an inductive approach and a strategic selection to best respond the aim of the study. Seven semi structured interviews were conducted which were analysed by a content analysis. Result: Nurses feel that there are useful systems and opportunities for safe drug management, while they indicate several risks that threatens patient safety. The results also show suggestions on measures that nurses consider would be helpful at work. Technical tools could both increase patient safety and efficiency in work and nurses could recieve more time for patient-related work. Conclusions: Nurses described that drug management at departments were time consuming and gave little time for patients in a stressful work environment, increasing the risk of drug-related errors. To obtain a better work environment and safer quality of care improvements that focus on drug management are required in healthcare departments.

Bakgrund: Sjuksköterskor har i forskning visat att en ökad arbetsbelastning skulle kunna ha ett samband till minskad vårdkvalitet och patientsäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter vid hög arbetsbelastning.Metod: Arbetet är en allmän litteraturöversikt och resultatet baseras på tretton vetenskapliga artiklar, som erhållits via sökningar i PubMed och CINAHL. Artiklarna har analyserats efter Fribergs trestegs analys.Resultat: Analysen av resultatartiklarna genererade i sex kategorier, Positiv omvårdnad trots hög arbetsbelastning, Svårt att uppfylla omvårdnadsbehov, Etiska utmaningar, Grundläggande omvårdnadsbehov kan inte tillgodoses, Patientsäkerheten hotas, Bristande omvårdnadskvalitet. I resultatet framkommer det att patientens omvårdnad inte alltid är i centrum eller att omvårdnaden av patienten inte alltid är säker speciellt under hög arbetsbelastning.Slutsatser: Artiklarnas resultat visade på att sjuksköterskor kan uppleva omvårdnad av patienter som positiv trots en hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor beskrev också omvårdnaden av patienten vid hög arbetsbelastning kunde uppfattas som etiskt utmanande. Det var inte alltid patienter som fick rätt eller behövlig vård. Sjuksköterskor upplevde ofta frustration över att inte kunna ge grundläggande vård eller säker vård till patienter med hög arbetsbelastning. / Background: In research, nurses have shown that an increased workload could be linked to reduced quality of care and patient safety.Aims and objectives: The purpose of the study was to describe the nurse's experiences of caring for patients at high workload.Method: The work is a general literature review, and the results are based on thirteen scientific articles, obtained through searches in PubMed and CINAHL. The articles have been analyzed according to Friberg's three - step analysis.Result: The analysis of the result articles generated in six categories, Positive nursing despite high workload, Difficulty meeting nursing needs, Ethical challenges, Basic care needs cannot be met, Patient safety is threatened, Lack of care quality. The results show that the patient's care is not always at the center or that the care of the patient is not always safe especially during high workloads.Conclusions: The articles' results showed that nurses can experience patient care as positive despite a high workload. Nurses also described the care of the patient at high workload could be perceived as ethically challenging. It wasn't always patients who got it right or needed care. Nurses often experienced frustration at not being able to provide basic care or safe care to patients with high workloads.

Revisorsyrket kännetecknas av perioder med hög arbetsbörda på grund av att många företag har kalenderår som räkenskapsår. Tidigare forskning visar att hög arbetsbörda i revisorsyrket medför negativa effekter för enskilda revisorer såväl som för revisionsbyråer, eftersom många revisorer väljer att lämna yrket. Revisorer antas därmed inte vara tillräckligt motiverade att utföra den ansträngning som krävs under perioder med hög arbetsbörda. Vidare saknar tidigare forskning en förståelse för hur revisionsbyråerna kan hantera problemet med låg motivation under hög arbetsbörda. Belöningar är en styrmekanism som kan öka motivation hos individer, vilket medför att syftet med studien är att skapa förståelse för om belöningar har betydelse för revisorers motivation till att anstränga sig mer under perioder med hög arbetsbörda. För att uppfylla syftet har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, bestående av 13 semistrukturerade intervjuer med revisorer verksamma inom en av de största revisionsbyråerna i Sverige.  Studien visar att revisorer har olika inställning till revisorsyrket vilken konstateras bero på vilken typ av motivation revisorerna i huvudsak har till revisorsyrket. Följaktligen har den huvudsakliga motivationen till revisorsyrket betydelse för om och på vilket sätt revisorer motiveras av belöningar. I studien framkommer att monetära belöningar har betydelse för revisorers motivation till ökad ansträngning under perioder med hög arbetsbörda. Icke- monetära belöningar visade sig inte ha någon direkt betydelse för revisorers motivation till ökad ansträngning, däremot ansågs de vara viktiga som hygienfaktorer för en del revisorer för att inte skapa missnöje på arbetsplatsen. Vidare återfanns ett fåtal revisorer där varken monetära eller icke-monetära belöningar hade någon betydelse för motivation till ökad ansträngning under hög arbetsbörda, vilket förklaras med att dessa revisorer har en inre motivation till revisorsyrket. För de revisorer där monetära belöningar hade betydelse för motivation till ökad ansträngning under hög arbetsbörda noterades även en potential att nå inre motivation då inställningen till revisorsyrket utlästes bli mer positiv av monetära belöningar. Avslutningsvis kan revisorers preferens för monetära belöningar förklaras med att lönen upplevs vara för låg i revisorsyrket för det merarbete som krävs under perioder med hög arbetsbörda. / The audit profession is characterized by periods of high workload due to the fact that many companies have calendar year as accounting year. Previous research shows that high workload within the audit profession has negative effects for individual auditors as well as for the audit firms, since many auditors choose to leave the profession. Auditors are thus assumed to be insufficiently motivated to perform the required effort during periods of high workload. Furthermore, previous research lacks an understanding of how audit firms can handle the problem of low motivation during high workload. Rewards are a control mechanism that can increase individuals' motivation, the purpose of the study is therefore to create an understanding of whether rewards have significance for auditors' motivation to increase effort during periods of high workload. To fulfill the purpose, a qualitative research strategy has been applied, consisting of 13 semi-structured interviews with auditors working within one of the largest audit firms in Sweden.  The study shows that auditors have different attitudes towards the audit profession, which are found to depend on the main type of motivation the auditors have towards the audit profession. Consequently, the main motivation towards the audit profession have significance for if and in what way auditors are motivated by rewards. The study concludes that monetary rewards have significance for auditors' motivation to increase effort during periods of high workload. Non-monetary rewards were found to have no direct effect on auditors' motivation for increased effort, on the other hand, they were considered important as hygiene factors for some auditors in order not to create dissatisfaction at the workplace. Furthermore, a few auditors were found where neither monetary nor non- monetary rewards had any significance for motivation to increase effort during high workload, which is explained by the fact that these auditors have an intrinsic motivation towards the audit profession. For those auditors where monetary rewards had significance for motivation to increase effort during high workload, a potential to achieve intrinsic motivation was also noted as the attitude towards the audit profession became more positive due to monetary rewards. In conclusion, auditors' preference for monetary rewards can be explained by the fact that the salary is experienced as being too low in the audit profession for the additional work that is required during periods of high workload.

Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om.  Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen.  Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. / Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart