• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • Tagged with
  • 33
  • 22
  • 20
  • 20
  • 9
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Sjuksköterskors upplevelser av orsaker till bristande läkemedelshantering

Almqvist, Per, Göransdotter, Laila January 2013 (has links)
Bakgrund: Vårdskador är ett internationellt problem inom vården och en stor del av dessa är läkemedelsrelaterade. Följderna blir skador eller i värsta fall döden för patienten. Ofta kan det resultera i förlängda vårdtider och emotionell påverkan för sjuksköterskan som har begått misstaget. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter om vilka orsaker som bidrar till att fel begås vid hantering av läkemedel. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar i form av primärkällor söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Fjorton artiklar hittades med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Dessa granskades med hjälp av granskningsmall och analyserades genom att de lästes upprepade gånger därefter sammanställdes i en översiktstabell. Likheter och skillnader jämfördes. Sex huvudområden identifierades med hjälp av färgkodning. Resultat: Huvudområdena som framkom var pressade arbetssituationer, brister i arbetsmiljön, otydlig information, brister i samarbete och laganda, brist på uppmärksamhet och brist på kunskap och erfarenhet. Diskussion: Bemanningen bör motsvara arbetstyngden på avdelningen, arbetsmiljön kan förbättras för att undvika distraktioner, tekniska system för läkemedelshantering kan bidra till att höja säkerheten. Slutsats: Förbättrad kunskap om bakomliggande orsaker till bristande läkemedelshantering kan bidra till högre patientsäkerhet på sjukhus. Mera forskning i ämnet kring orsaker och preventionsarbete behövs.
2

Patientsäkerhet eller inte? : En kvalitativ litteraturstudie av sjuksköterskors erfarenheter

Henning, Sara, Mattila, Sandra January 2018 (has links)
Bakgrund: Patientsäkerhetsarbete är en del av sjuksköterskors arbete. En ökande befolkning kan leda till att fler patienter skadas i vården och för att minska antalet vårdskador som uppstår måste sjuksköterskor arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ ansats. Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Efter analysen framkom två teman och fyra subteman. Tema 1) Att försöka säkerställa patientsäkerheten som inkluderar: Att vilja förbättra vården och Att prioritera samarbete. Tema 2) När patientsäkerhetsarbete väljs bort som inkluderar: Att prioritera patienter och Att skydda sig själv. Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete innefattar både deras försök att säkerställa patientsäkerheten och deras medvetna val av att inte arbeta patientsäkert. Deras försök att säkerställa patientsäkerheten inbegriper sjuksköterskor vilja att förbättra vården och att prioritera samarbete. Patientsäkerhetsarbete väljs bort för att sjuksköterskor ska kunna prioritera patienter eftersom patientsäkerhetsarbetet kan ses ett hinder för vårdandet av patienter. Sjuksköterskor kan välja att inte arbeta patientsäkert för att skydda sig från negativa konsekvenser och hot. Slutsats: Utmanande arbetsförhållanden, tidsbrist, bristande utrustning och bristfälliga lokaler ses som hinder som kan försvåra sjuksköterskors arbete, vilket leder till att sjuksköterskor kan välja bort patientsäkerhetsarbete för att prioritera patienter eller skydda sig själv.
3

Oregelbundna arbetstiders påverkan på patientsäkerheten ur sjuksköterskors perspektiv : En litteraturstudie / Irregular working hours impact on patient safety from nurses perspective : A literature study

Ohlsson, Fanny, Björnlod, Ebba January 2020 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Oregelbundna arbetstider har flertalet negativa hälsoeffekter på sjuksköterskan och ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska konsekvenser. Cirka var tionde patient som vårdas via slutenvården drabbas av en vårdskada. Detta innebär höga kostnader för samhället och lidande för patienten.  Syfte: Syftet var att belysa konsekvenserna av sjuksköterskors oregelbundna arbetstider på patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades med Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultatet är baserat på nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och en tabell; Risker och uppkomst av vårdskador och Brister i omvårdnaden.  Slutsats: Litteraturstudien påvisade negativa effekter på patientsäkerheten till följd av oregelbundna arbetstider. De främsta konsekvenserna var medicinska fel och försämrad vårdkvalité.
4

Jag önskar jag vore en bläckfisk : Utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor på sjukhus - en litteraturstudie. / I wish I was an octopus : Missed care in relation to understaffing of hospital nurses - A literature study.

Johanna, Wide, Mikaela, Eriksson January 2020 (has links)
Bakgrund: Utebliven vård är ett globalt och relativt outforskat fenomen. Idag redovisar 20 av 21 regioner brist på sjuksköterskor. Antalet patienter per sjuksköterska ökar, vilket leder till att kravet på den enskilda sjuksköterskan växer. Ungefär 100 000 patienter ådrar sig en vårdskada per år vilket betyder att var tionde vårdtillfälle resulterar i en vårdskada som kunde ha undvikts. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor på vårdavdelningar med tillhörande forskningsfrågor: ”Varför uteblir vård?”, ”Vilka omvårdnadsåtgärder uteblir?” samt ”Vad blir konsekvenserna av utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor?”. Metod: Litteraturstudien var utformad utifrån Polit och Becks nio steg (2017). Resultatet baserades på 13 kvantitativa artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Underbemanning har påvisats vara en bidragande faktor till att vård uteblir. Sjuksköterskor som upplever sig vara underbemannade rapporterade fler uteblivna omvårdnadsåtgärder jämfört med de sjuksköterskor som upplevde sig vara tillräckligt bemannade. De tre vanligaste omvårdnadsåtgärderna som uteblev var: mobilisering tre gånger per dag eller enligt ordination, munvård samt vändning i säng varannan timme. Patientsäkerheten riskerades när vård uteblev, då det fanns ett samband mellan uteblivna omvårdnadsåtgärder och vårdskador. Slutsats: Mer forskning behövs generellt om utebliven vård, men särskilt dess relation till patientsäkerheten.
5

Patientsäkerhetsarbete på ortopediska avdelningar : chefsjuksköterskors erfarenheter / Patient safety work at orthopedic wards : first-line nurse managers’ experiences

Nylander, Agnes, Rydberg, Helena January 2013 (has links)
Bakgrund Nästan var tionde patient inom den somatiska slutenvården drabbas av en vårdskada; en skada som hade kunnat undvikas om lämpliga åtgärder vidtagits av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården och dess personal är enligt gällande svensk lagstiftning skyldiga att erbjuda patienter en god och säker vård, vilket innebär att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga vårdskador och arbeta patientsäkert. Patientsäkerhetsarbetet innebär att arbeta fram rutiner och riktlinjer för att förebygga vårdskador samt uppmärksamma och åtgärda risker. Chefsjuksköterskan är vårdpersonalens närmaste chef och är ledare för omvårdnaden på avdelningen. Chefsjuksköterskans ansvar inbegriper att bedriva avdelningens systematiska patientsäkerhetsarbete och att upprätthålla omvårdnadens kvalitet.     Syfte  Syftet var att beskriva chefsjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på ortopediska avdelningar.   Metod  Eftersom syftet var att beskriva personliga erfarenheter valdes en kvalitativ intervjustudie som metod. Sex chefsjuksköterskor intervjuades om deras erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på ortopediska avdelningar.   Resultat  Chefsjuksköterskorna ansåg att avdelningens patientsäkerhetsarbete var en av de viktigaste delarna i deras ansvarsområde. De satte de ramar och förutsättningar som vårdpersonalen behövde för att kunna arbeta patientsäkert, samtidigt som de såg medarbetaransvaret hos varje anställd som en viktig förutsättning i patientsäkerhetsarbetet. Chefsjuksköterskorna beskrev även flera hinder som försvårade patientsäkerhetsarbetet. Bland annat upplevde de att tidsbristen var ett stort problem för patientsäkerheten, eftersom den tunga arbetsbördan och stressen som vårdpersonalen därmed utsattes för ökade sannolikheten för fel att begås. Hög omsättning av sjuksköterskor, låga sjuksköterskelöner och bristande kommunikation såg de som andra hinder i patientsäkerhetsarbetet. De såg förekomsten av vårdskador som ett av vårdens största problem. De poängterade vikten av att ständigt förbättra avdelningens patientsäkerhetsarbete genom kompetensutveckling, avvikelsehantering, och genom att öppet diskutera patientsäkerhetsfrågor.   Slutsats Chefsjuksköterskan upplevde både möjligheter och begränsningar att påverka patientsäkerhetsarbetet. De ansåg att målet för patientsäkerheten under alla omständigheter ska vara en nollvision för vårdskador.
6

Sjuksköterskans läkemedelshantering inom slutenvård : en litteraturöversikt om åtgärder som främjar patientsäkerhet

Jounger, Hanna, Kronqvist, Madeleine January 2015 (has links)
En av tio patienter drabbas årligen av en vårdskada varav majoriteten hade kunnat undvikas. Orsaken till vårdskadors uppkomst kan betraktas ur både ett individ- och systemperspektiv. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att tillämpa ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete. Ett riskmoment inom patientsäkerhetsområdet är sjuksköterskans läkemedelshantering eftersom uppgiften består av många delmoment i vilka det kan bli fel. Patientsäkerheten främjas genom implementering av åtgärder som minskar inverkan från den mänskliga faktorn och systemrelaterade faktorer.
7

Vårdskadeärenden till patientnämnden

Westerberg, Albin, Andersson, André January 2017 (has links)
SAMMANFATTNING BAKGRUND: För att hälso- och sjukvården ska kunna hålla en hög kvalitet och fortsätta att utvecklas är det viktigt att uppmärksamma när patienter anser sig felbehandlade av vården. Vårdgivaren är skyldig att granska och utreda händelser och klagomål rörande vårdskador (SFS 2010:659), och patientnämnden har som samhällsinstans en central roll att på landstingsnivå granska patientärenden och utgöra en opartisk bro mellan patient och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att belysa förekomsten och typen av anmälningsärenden för att kunna bedriva kontinuerligt förbättringsarbete. SYFTE: Syftet med denna studie är att kvantitativt beskriva de anmälningar rörande vårdskador som inkommit till patientnämnden i ett landsting i Mellansverige under 2015. METOD: Denna studie är en empirisk retrospektiv studie med kvantitativ ansats. Ärendena inhämtades från patientnämnden. Totalt 893 ärenden inkom till patientnämnden år 2015 och samtliga ärenden granskades. Därefter inkluderades 229 ärenden som kategoriserades med hjälp av en modifierad granskningsmall. RESULTAT: De vanligaste förekommande anledningarna till anmälan om vårdskada är misstanke eller upplevelse av felbehandling respektive feldiagnos (54 %). Kirurgi- och onkologidivsionen är den division varifrån flest ärenden kommer (41 %). Majoriteten (74 %) av ärendena anmäls av patienten själv. Kvinnor står för fler anmälningar till patientnämnden än män (65 % vs 35 %).  I 41 % av de granskade fallen har berörd divison fastställt att vårdskada inträffat. SLUTSATS: Totalt 229 ärenden bedömdes som vårdskador. Det behövs vidare forskning för att bekräfta studiens resultat. Nyckelord: patientsäkerhet, vårdskador, patienträttigheter / ABSTRACT BACKGROUND: It´s important to acknowledge when patients consider themselves mistreated, in order to strive for better and safer health care. The caregiver is obliged to investigate events and complaints resulting in patient injuries (SFS 2010:659). Patientnämnden is an organizational unit within the county and it has a central role in reviewing patient complaint cases, being an impartial bridge between the patient and the health care. OBJECTIVE: The aim of this study is to describe the complaints regarding patient injuries from a county in mid Sweden 2015. METHODS: An empirical retrospective study with a quantative approach was conducted. The data was collected from patientnämnden. A total of 893 complaints were received by patientnämnden during the year 2015. All of the complaints were reviewed. Two hundred twenty-nine complaints were included and categorized with a modified examination instrument. RESULTS: The most common reason for complaints regarding patient injuries are mistreatment and misdiagnosis (54 %). Most of the complaints come from the surgery and oncology division (41 %). The majority (74 %) of the complaints is reported by the patient, and it´s more common for women compared to men to file complaints to patientnämnden (65 % vs 35 %). In 41 % of the cases, a medical injury was confirmed by the caregiver in some way. CONCLUSION: A total of 229 complaints was categorized as patient injuries. More research are needed to confirm the result of this study. Keywords: patient safety, patient harm, patient rights
8

Nässkador av NCPAP som kan orsaka vårdlidande hos neonatala barn : En litteraturstudie

Petersson, Mona, Sjögren, Lena January 2014 (has links)
Inom neonatalvården möter vi många barn som behandlas i NCPAP. Vård i NCPAP är en etablerad och i många avseende livsnödvändig behandling för neonatala barn, men innebär också risker för komplikationer som kan orsaka ett vårdlidande hos barnet. Dåantalet barn som överlever trots att de fötts mycket för tidigt ökar, ökar också antalet barn som behandlas lång tid i NCPAP. Syftet med studien är att kartlägga nässkador till följd av NCPAP-vård som kan orsaka vårdlidande hos neonatala barn. Metoden är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie. Åtta artiklar från olika delar av världen, ligger till grund för resultatet som delas in i kategorierna: skadornas utseende, skadornas lokalisation incidensen, uppkomst av skada och riskfaktorer för skador. Resultatet visar att de prematura barnen är mest utsatta och att bland annat tid i NCPAP, låg födelsevikt och låg gestationsålder är riskfaktorer för uppkomst av skada.Lättare skador som rodnad är en vanlig komplikation, däremot är svårare skador somcolumella nekros mer ovanliga. Det innebär dock att många barn utsätts för vårdlidandetill följd av vårdskador som orsakats av NCPAP-behandlingen. I diskussionenframkommer att regelbunden utbildning och träning för vårdpersonalen måste ses somen av de allra viktigaste delarna när det gäller att förhindra dessa vårdskador. Ingen avartiklarna tar upp problemet med barnets smärta i samband med vårdskadorna, vilketväcker frågan om vårdskadorna och vårdlidandet som orsakas av NCPAP tas tillräckligt på allvar. Resultatet i den här studien kan användas i ett förbättringsarbete påförfattarnas egen arbetsplats. / Program: Fristående kurs
9

Duk i buk : Functional Resonance Accident Model i en vårdrelaterad kontext

Alm, Helen January 2008 (has links)
<p><p>Ett stort antal människor dör på grund av skador som de fått inom vården och som hade kunnat förebyggas. Det finns siffror som pekar på att dessa vårdskador överskrider antalet döda i trafiken. Vid Östergötlands landsting finns sedan år 2005 en fast enhet som arbetar med patientsäkerhet. En av deras uppgifter är att, tillsammans med berörd verksamhet, utföra händelseanalyser inför anmälningar av Lex Maria-fall. Den analysmetod som används av patientsäkerhetsenheten är uppbyggd på en epidemiologisk olycksmodell.</p><p>Syftet med denna studie har varit att använda analysmetoden FRAM (Functional Resonance Accident Model), som är en systemisk analysmetod utarbetad av Erik Hollnagel, i en vårdrelaterad kontext, någonting som inte har gjorts tidigare. FRAM har applicerats på en händelse under en operation då material glömdes kvar i patientens buk. Samtidigt har patientsäkerhetsenheten analyserat samma händelse med sin metod. En jämförelse mellan de två olika analysmetodernas slutsatser har gjorts.</p><p>För insamling av information om arbetet i operationssal har en triangulering av observation, intervjuer med sakkunniga och genomgång av viss dokumentation genomförts. De personer som varit inblandade i den aktuella händelsen har intervjuats av patientsäkerhetsenhetens analysteam. När de båda analyserna var genomförda ordnades en fokusgrupp med diskussion kring analysmetoder.</p><p>Studien har visat att FRAM kan vara lämplig för tillämpning på vårdskador. Det finns fördelar med en systemisk analysmetod som FRAM då den i större utsträckning speglar den omfattande komplexitet som, i detta fall, en operationssal och dess omgivning består av. Detta medför dock att analysprocessen blir mer omfattande och krävande. I dagsläget används landstingets analysmetod av ett stort antal människor efter en relativt kort utbildning, vilket skulle vara svårt att genomföra med FRAM. Det är även tydligt att mer forskning behövs då FRAM är en relativt ny analysmetod under utveckling.</p></p>
10

Patienters upplevelser av att drabbas av vårdskador – en litteraturstudie / Patients' experiences of suffering from adverse events – a literature study

Modig, Sibylla, Hjelm, Henrietta January 2018 (has links)
Vårdskador innebär ett stort lidande och var tionde patient som får vård drabbas av vårdskada. Genom att ta del av patienters upplevelser kan hälso- och sjukvården få hjälp med att identifiera risker till vårdskador i arbetet med att förhindra uppkomst till dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskador. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att fungerande kommunikation,information och bemötande är viktigt; Att komplikationer skapar obehagoch begränsar vardagen; Att känna oro och rädsla över att inte ha kontroll;Att få ekonomiska problem som förändrar livet och Att påverkas negativt av personalens kompetens och ansvarstagande. I resultatet framkom att patienter upplevde att livet förändrades på många olika sätt efter att ha drabbats av vårdskada. De försämrades i sina grundsjukdomar, fysiska och ekonomiska problem uppstod, relationer till närstående påverkades, vardagen blev begränsad och det psykiska måendet försämrades. De upplevde även bristfällig kommunikation och dåligt bemötande från hälso- och sjukvården. Vårdskador påverkar livet i helhet för många patienter och gör det svårt för dem att förlika sig med det som hänt och gå vidare med sina liv. De behöver känna sig delaktiga i sin egen vård samtidigt som de behöver få stöd och förståelse från vårdpersonal för att kunna hantera upplevelsen av att drabbas av vårdskada.

Page generated in 0.0505 seconds