Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande. Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

No description available.

Bakgrund: Patientsäkerhet är en viktig del inom hälso- och sjukvården eftersom att patientsäkerhet har en avgörande betydelse för vårdens kvalité. En hög patientsäkerhet är en förutsättning för att kunna ge en god och säker vård. Patientsäkerhet är ett ständigt aktuellt ämne som berör många, både hälso- och sjukvårdspersonal, patienter men även samhället. Att arbeta patientsäkert och följa evidensbaserad kunskap är viktigt för att kunna förhindra riskfyllda situationer där vårdskador kan inträffa. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Metod: Studien genomfördes och utformades som en systematisk litteraturöversikt med utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? samt vilka faktorer i den sociala arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten? Fjorton vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultat: Flera faktorer i sjuksköterskans organisatoriska och sociala arbetsmiljö kunde påverka patientsäkerheten. Faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön var bemanning, arbetsbelastning, kompetens, arbetslivserfarenhet, återhämtning och trötthet. Faktorer i den sociala arbetsmiljön var samarbete, kommunikation och säkerhetskultur. Slutsats: Det fanns ett samband mellan patientsäkerhet och sjuksköterskans arbetsmiljö. Åtgärder bör vidtas i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det kan handla om att sjukvårdsledningen och chefer uppmärksammar brister i arbetsmiljön och vidtar relevanta åtgärder för att förbättra patientsäkerheten och uppkomsten av vårdskador. Det kan även handla om att sjuksköterskorna synliggör brister i arbetsmiljön som kan påverka patientsäkerheten negativt. Det är även viktigt att belysa de aspekter i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten positivt för att kunna utveckla patientsäkerhetsarbetet.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort problem för hälso-och sjukvården där mellan tre och sjutton procent av alla inneliggande patienter drabbas, detta till en kostnad av 11,5 miljarder kronor per år. Sverige står inför en stor utmaning med både kraftigt ökad population, och samtidigt åldrande population. Dessutom har Sverige under flera år lidit av en sjuksköterskebrist och som följd har sjukhus tvingats skära ner på vårdplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskans arbetsbelastning påverkar förekomst av vårdskador. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvantitativ ansats, inriktad på arbetsbelastning inom slutenvården och förekomsten av vårdskador. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. Granskningen och innehållsanalysen följde modellen utvecklad av Forsberg och Wengström där 10 artiklar granskades med en granskningsmall för kvasi-experimentella studier.Resultat: Samtliga studier fann en korrelation mellan ökad arbetsbelastning och förekomsten av vårdskador. Flertalet studier fann att patienterna löper 5-7% ökad risk att avlida för varje extra patient en sjuksköterska ansvarar för. Resultatet delades upp i tre teman: Antal patienter per sjuksköterska, antal timmar per patient samt övertidsarbete. Konklusion: En förhöjd arbetsbelastning har i denna uppsats konstaterats ha en direkt koppling till exempelvis felmedicinering, fall, uppkomsten av trycksår, förväxling av patienter och ökad mortalitet. / Background: Medical errors are a large problem for healthcare providers. Between three and seven percent of all hospitalized patients are affected, to a cost of 11,5 billion Swedish crowns per year. Sweden is facing a challenge with rapid populations growth, and at the same time the population is becoming older. Meanwhile Sweden has for a number of years been faced with a deficit of nurses, causing hospitals to cut down on the number of available beds in hospitals. Aim: The aim with this literature study was to examine how nurse’s workload affect the number of medical errors. Method: The study was conducted as a literature review with a quantitative approach, with focus on nurse’s workload and the number of medical errors. The database search was performed with searches in CINAHL and PubMed. Forsberg and Wengström reviewed 10 articles with a template. A simple form of content analysis was used for analyzing the articles.Results: Every reviewed study found a correlation between an increased workload and the number of medical errors. Several studies found a 5-7% increase in mortality rates for every extra patient a nurse hade to care for. The results were presented in three themes: Number of patients per nurse, number of hours per patient, and overtime. Conclusion: An increased workload has, in this literature study, been observed have a direct link to medication errors, cases of patient falls, the occurrence of pressure ulcers, mix-up of patients and increased mortality.

Akutmottagningens uppgift är att omhänderta den akut sjuka patienten, stabilisera, behandla och erbjuda en patientsäker vård av god kvalitet vid oförutsägbara och akuta händelser. Sedan längre tid ses en global trend med ett ökande inflöde till akutmottagningarna, även i Sverige. Detta belastar i allt högre grad en redan pressad organisation och orsakar överbeläggning (“Crowding”), en situation där patientflödet på akutmottagningen överstiger kapaciteten som verksamheten är dimensionerad för. Inte bara inflöde påverkar, utan även vårdtyngd och möjlighet att förflytta patienternavidare i vårdkedjan. Crowding kan leda till försämrat patientflöde, längre vänte- och vårdtider på akutmottagningen, högre arbetsbelastning för personalen och negativa konsekvenser för patienterna. Syftet med detta examensarbete var att belysa hur crowding på akutmottagningen kan påverka patientsäkerheten. För att besvara syftet gjordes en systematisk, integrativ litteraturstudie inkluderande 18 vetenskapliga studier publicerade mellan 2013-2022. Inkluderade studier hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus och kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. En tematisk analys genomfördes, där tre huvudteman identifierades: “Organisatoriska brister”, “Upplevelser av crowding” samt “Vårdskador orsakade av crowding”. Resultatet påvisade att crowding har negativ påverkan på patientsäkerheten, med ökning av både mortalitet och morbiditet. Det tycks däremot inte vara någon proportionell samstämmighet, utan andra faktorer tycks påverka i hög grad. Crowding och otillräckliga resurser medför ett ökat lidande för patienter, anhöriga och personal. Slutsatsen är att crowding på akutmottagningen är ett komplext problem som påverkar hela sjukvården. Med växande och åldrande befolkning kommer problemet troligen fortsätta öka och åtgärder i hela vårdkedjan blir nödvändiga för att inte äventyra patientsäkerheten.

Background: Nurses’ have a responsibility to provide patient-safe care and work to prevent healthcare damages. Improvements in patient safety have been made, but events still occur that lead to deficiencies in patient safety every year. Problem: There are events that lead to compromised patient safety in nursing care being documented, but not how the nurses have experience of what the cause is. In order to reduce the knowledge gap, insights in nurses' experiences of attending to patient safety are needed. Aim: The aim is to describe nurses´ experiences of patient safety care. Method: Systematic literature review. Result: In order to perform nursing with high patient safety, communication, knowledge development, cooperation and leadership were required. The two central parts were developed, and which affected the safety of the nurses' experiences was the time for nursing and the care staff's competence. Conclusion: The nurses' experience of patient safety in nursing varied. Time and competence affect the possibilities of fulfill safe care for the patients.

No description available.

Bakgrund: Vårdskador är ett vanligt förekommande problem inom slutenvården. En vårdskada är en skada som hade kunnat undvikas. I Sverige drabbas årligen ungefär var tionde patient av en vårdskada vilket medför stora merkostnader både på individ- och samhällsnivå. I varje landsting finns en Patientnämnd vars syfte bland annat är att ta emot patienter och anhörigas synpunkter och klagomål på vården samt förmedla dessa vidare till berörd verksamhet. Syfte: studien granskade vilka vårdskador som anmäldes till Patientnämnden under hösten 2014 i ett landsting i Mellansverige samt vilka åtgärder som vidtogs från vårdgivarens sida efter kontakt från Patientnämnden. Metod: En empirisk studie med kvantitativ design, data erhölls från avslutade ärenden hos Patientnämnden. Resultat: 34,2 % av anmälda ärenden rörde vårdskador. Vanligast var att ärendet gällde en kvinna (69 %) och att patienten själv anmälde till Patientnämnden (71 %). Försenad och/eller felaktig behandling och/eller diagnos var de vanligaste anmälda vårdskadorna i denna studie. I 47,4 % fall vidtogs åtgärder från vårdgivarens sida. Slutsats: I 41 av 75 ärenden kontaktades inte berörd verksamhet för yttrande. Detta då Patientnämnden ej kunde gå vidare med ärendet eftersom skriftliga synpunkter uteblev från anmälande part. Anledningen till detta kan vara värd att studera vidare. Kanske behöver Patientnämnden utveckla ett alternativt anmälningssystem för att underlätta processen för att inte tappa denna grupp som kan behöva mer stöd för att fullfölja sin anmälan. Då även dessa synpunkter är viktiga för fortsatt arbete med kvalitetssäkring och en öka patientsäkerheten inom slutenvården. / Background: Adverse events are a common problem in inpatient care. An adverse event is an injury that could have been avoided. In Sweden every tenth patient are affected every year of injuries form health care which results in big costs both at an individual and a society level. Every county has a Patient Advisory Board whose purpose is to receive patients and relatives' opinions and complaints of the health care and to communicate these to the concerned care unit. Objective: The study examined reported adverse events to the Patient Advisory Board in the fall of 2014 in a county in central Sweden and the measures that were taken from the caregiver's side after being contacted by the Patient Advisory Board. Method: An empirical study using quantitative design, data were obtained from closed cases of this board. Results: 34.2 % of the studied cases concerned nursing injuries. Most commonly the case involved a woman (69 %), and in 71 % of reviewed cases the patients themselves contacted the Patient Advisory Board. Delayed and/or improper treatment and/or diagnosis were the most commonly reported adverse events in this study. In 34 cases, measures were taken from a health care provider. Conclusion: In 41 of the 75 cases the caregiver was not contacted because the Patients Advisory Board could not proceed since written comments regarding the case was not obtained from notifying party. In the future further studies may be needed to find strategies for helping those who have trouble reporting discontent in healthcare.

Ett stort antal människor dör på grund av skador som de fått inom vården och som hade kunnat förebyggas. Det finns siffror som pekar på att dessa vårdskador överskrider antalet döda i trafiken. Vid Östergötlands landsting finns sedan år 2005 en fast enhet som arbetar med patientsäkerhet. En av deras uppgifter är att, tillsammans med berörd verksamhet, utföra händelseanalyser inför anmälningar av Lex Maria-fall. Den analysmetod som används av patientsäkerhetsenheten är uppbyggd på en epidemiologisk olycksmodell. Syftet med denna studie har varit att använda analysmetoden FRAM (Functional Resonance Accident Model), som är en systemisk analysmetod utarbetad av Erik Hollnagel, i en vårdrelaterad kontext, någonting som inte har gjorts tidigare. FRAM har applicerats på en händelse under en operation då material glömdes kvar i patientens buk. Samtidigt har patientsäkerhetsenheten analyserat samma händelse med sin metod. En jämförelse mellan de två olika analysmetodernas slutsatser har gjorts. För insamling av information om arbetet i operationssal har en triangulering av observation, intervjuer med sakkunniga och genomgång av viss dokumentation genomförts. De personer som varit inblandade i den aktuella händelsen har intervjuats av patientsäkerhetsenhetens analysteam. När de båda analyserna var genomförda ordnades en fokusgrupp med diskussion kring analysmetoder. Studien har visat att FRAM kan vara lämplig för tillämpning på vårdskador. Det finns fördelar med en systemisk analysmetod som FRAM då den i större utsträckning speglar den omfattande komplexitet som, i detta fall, en operationssal och dess omgivning består av. Detta medför dock att analysprocessen blir mer omfattande och krävande. I dagsläget används landstingets analysmetod av ett stort antal människor efter en relativt kort utbildning, vilket skulle vara svårt att genomföra med FRAM. Det är även tydligt att mer forskning behövs då FRAM är en relativt ny analysmetod under utveckling.

Bakgrund: Varje år drabbas nästan var tionde patient av skador under vårdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras närstående. Vårdskadorna beräknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhället sex miljarder kronor per år. Operationssjuksköterskor liksom all vårdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera händelser som kunnat leda till eller lett till vårdskada. Syftet med att rapportera avvikelser är att dra lärdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att händelserna uppstår igen. Syfte: Att studera vilken erfarenhet operationssjuksköterskor har av avvikelserapportering. Metod: Studien utfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Ett studiespecifikt frågeformulär innehållande tio strukturerade frågor med möjlighet till egna kommentarer användes. Formulärets frågor behandlade erfarenheter kring avvikelserapportering. Resultat: En stor majoritet av deltagarna (85 %) hade någon gång avstått från att skriva avvikelserapport. Slutsatser: Bland annat var tidsbrist en avgörande faktor varför operationssjuksköterskorna inte dokumenterade en avvikelserapport. / Background: Each year, nearly every tenth patient suffers of injuries during hospitalization, which could have been avoidable. This leads to unnecessary suffering for the patients and their families. Health damage according to the National Board (the Swedish Socialstyrelsen) (2008) costs the society six billion Swedish kronor (SEK) every year. It is mandatory for theatre nurses to report incidents that could have coast injuries to the patient during hospitalization. The purpose with incident reports is to learn from mistakes and with preventive measurements make the healthcare safer for the patients. Aim: To evaluate theatre nurses experience with reporting incidents. Method: The study was conducted as a cross-sectional design with quantitative data. A study- specific questionnaire comprising ten structured questions with the possibility of their comments was used. The form´s questions dealt with experiences about incident reporting. Result: A large majority of respondents (85 %) had at some point refrained from writing incident reports. Conclusions: Among other things, lack of time was the decisive factor why theatre nurses were not documented an incident report.