Bakgrund: I Sverige, när patienter och/eller närstående är missnöjda med vården, eller har skadats i samband med denna, kan de vända sig till patientnämnden och anmäla detta. Detta anmäls som ett klagomål till patientnämnden. Under senaste åren har antal klagomål till patientnämnden gällande sjukvård ökat och i region Gävleborg har det mellan år 2021 och 2022 ökat med 4%.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva de patientklagomål gällande Primärvården från patienter och närstående som inkommit till patientnämnden i Region Gävleborg under tidsperioden januari till december 2023 utefter tre frågeställningar.Metod: Studien använde en deskriptiv design med både en kvalitativ- och kvantitativ ansats. Samtliga klagomål gällande regiondrivna hälsocentraler inom region Gävleborg inom tidsperioden 1 januari till 31 december år 2023 samlades in från patientnämnden i Region Gävleborg, totalt 354 ärenden.  Huvudresultat: Studiens huvudresultat visade att klagomålen som inrapporterats till patientnämnden i Region Gävleborg under 2023 handlar främst om bristande kommunikation/information. Klagomålen var främst riktade mot läkare. Majoriteten av klagomålen gällde kvinnor och åldersgrupperna 70-79 och 60-69 är de åldersgrupperna som ärendena gällde främst. Gällande verksamhetsåtgärd var det lika många verksamheter som rapporterar en åtgärd som inte har gjort det.  Slutsats: Föreliggande studie belyser flera viktiga aspekter av patienternas upplevelser av vården. De flesta klagomål rapporterades av patienten själv, vilket understryker behovet av att förbättra patientkommunikationen och bemötandet i vården. För att förbättra vårdkvaliteten och patientnöjdheten i Region Gävleborg bör fokus ligga på att förbättra kommunikationen. Implementering av tydligare och mer konsekventa rutiner samt ökad uppföljning och återkoppling kan bidra till att minska antalet klagomål och öka patienternas förtroende för vården.

Bakgrund: I mötet med vården upplever många patienter att kommunikationen och bemötandet brister. Den nya Patientlagen är avsedd för att förbättra situationen. Patientklagomål som har skickats in till patientnämnden kan hjälpa till att förstå faktorer och hinder som finns och vilka delar av Patientlagen som behöver implementeras bättre för att förbättra kvalitet av vården för alla. Syfte: Att granska klagomål om kommunikation inkomna till en patientnämnd vad gäller bakgrundsfaktorer bland patienterna, analysera anmälningarna utifrån Patientlagens bestämmelser samt undersöka vilka åtgärder de har lett till. Metod: En empirisk studie med beskrivande design med en kvantitativ ansats användes. Materialet samlades in från en patientnämnds databas i Sverige. Alla ärenden som handlade om kommunikation på ett sjukhus i Mellansverige och som kom in under 2015 inkluderades. Resultat: I de flesta fall anmälde patienten själv (72,7 %) händelsen och de var ofta kvinnor (61,7 %). Medelåldern på de som anmälde var 44 år. Det verksamhetsområde som gav flest anmälningar var ortopedi (13,7 %). Anmälningarna visade problem med att uppfylla Patientlagens kapitel om inledande bestämmelser, information, samtycke och delaktighet. Patientnämnden hade kontakt med vården i över hälften av fallen samtidigt som en femtedel av anmälningarna inte ledde till någon åtgärd. Slutsats: I vården finns det brister på hur Patientlagens krav uppfylls för till exempel information, samtycke och delaktighet. Mer uppmärksamhet borde ges till att utveckla fungerande kommunikation mellan vården, patienten och anhöriga. / Background: There is a lot of room for improvement in how patients experience their communication with the health care providers. The new Patient Law is intended to improve the situation. Patient complaints that are submitted to the Patient Advisory Committee can help to understand the factors and barriers that exist and which parts of the Patient Law that need more implementation to make health care better for all. Objective: This study examined complaints about communication that had been sent in to one Patient Advisory Committee in Sweden. From the complaints the study examined who makes the complaint (patient/relative, gender and age), in which care unit most of the complaints occur in and to which paragraphs of the Patient Law the complaint could be classified into. Finally the study examined what measures had been taken because of the complaints. Method: An empirical study with descriptive design with quantitative approach was used. The complaints were gathered from one Patient Advisory Committees database. All complaints concerning communication in one hospital in Sweden that were sent in during 2015 were included. Results: In the majority of all cases the patient reported the complaints themselves (72,7 %) and they were mostly women (61,7 %) The average age of those whom the complaints were about was 44 years. The care unit that got most complaints was orthopedics (13,7 %). The reports showed problems implementing Swedish Patient law’s chapter on initial regulations, information, consent and participation. The Patient Advisory Committee had contact with the health care providers in over 50 % of the cases but in 20 % of the cases the complaints did not lead to any measures. Conclusion: There are a lot of deficiencies in adhering to the Patient Laws requi,,rements for instance for information, approval and participation and more attention should be given to developing a well-functioning communication between the health care personnel, the patient and the relatives.

Bakgrund: Patientnämnden är en förtroendenämnd dit patienter och anhöriga kan vända sig för att lämna synpunkter och klagomål på den vård de mottagit. Patientnämnden arbetar bland annat med att sammanställa de inkomna ärendena och återkopplar tillbaka till hälso- och sjukvården för att främja patientsäkerheten. Hur patienter och anhöriga använder sig av Patientnämnden för att rapportera vårdskador är ett relativt outforskat område i dagens läge. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ärenden som inkommit till Patientnämnden i ett landsting i Mellansverige under 2015 för att identifiera, analysera och beskriva andelen somatiska vårdskador som anmäls av patienter och anhöriga. Metod: Studien är en empirisk studie där data från redan befintliga ärenden granskats och studien har en kvantitativ, beskrivande design. Huvudresultat: 86 av 395 studerade ärenden handlade om somatisk vårdskada, av dessa var 59 allvarliga somatiska vårdskador. Det var fler kvinnor än män som anmält somatiska vårdskador, både vad gäller allvarliga och lätta somatiska vårdskador. Den vanligaste orsaken till vårdskada var kirurgirelaterade komplikationer. Slutsats: Endast en liten del av de inkomna ärendena handlade om somatiska vårdskador, och då oftast om allvarliga vårdskador. Det behövs mer information och vägledning från vårdpersonal till patient för att fånga upp och synliggöra både lätta och allvarliga vårdskador. Det behövs även mer forskning om varför kvinnor anmäler vårdskada i större utsträckning än män. / Background: The patients' advisory committee is an independent committee to which patients and relatives can file complaints and comments about their recieved care. The patients' advisory committee works with patient safety through reconnecting the patients' cases to their caregiver. Research regarding the patient useage of the Patients' advisory committee for reporting care injuries is currently quite uncharted. Study aim: The aim of the study was to investigate cases recieved at the Patients' advisory committee in a county in Sweden during 2015 to identify and describe the somatic care injuries reported by patients and relatives. Method:  This study examines existing cases from the Patients' advisory committee and uses a quantitative, descriptive design. Main results: 86 out of 395 cases regarded somatic care injuries, of which 59 were severe care injuries. Women reported both severe and non severe care injuries more often than men. The most often occuring resason for a care injury was surgery-related complications. Conclusion: Only a small fraction of the total amount of cases regarded somatic care injuries. Severe care injuries appeared more often than non severe care injuries. More guidance and information to the patients and relatives is required from the caregivers to enlighten the occurance of care injuries. More research is needed regarding why women report care injuries more often than men.

Bakgrund: Vårdskador är ett vanligt förekommande problem inom slutenvården. En vårdskada är en skada som hade kunnat undvikas. I Sverige drabbas årligen ungefär var tionde patient av en vårdskada vilket medför stora merkostnader både på individ- och samhällsnivå. I varje landsting finns en Patientnämnd vars syfte bland annat är att ta emot patienter och anhörigas synpunkter och klagomål på vården samt förmedla dessa vidare till berörd verksamhet. Syfte: studien granskade vilka vårdskador som anmäldes till Patientnämnden under hösten 2014 i ett landsting i Mellansverige samt vilka åtgärder som vidtogs från vårdgivarens sida efter kontakt från Patientnämnden. Metod: En empirisk studie med kvantitativ design, data erhölls från avslutade ärenden hos Patientnämnden. Resultat: 34,2 % av anmälda ärenden rörde vårdskador. Vanligast var att ärendet gällde en kvinna (69 %) och att patienten själv anmälde till Patientnämnden (71 %). Försenad och/eller felaktig behandling och/eller diagnos var de vanligaste anmälda vårdskadorna i denna studie. I 47,4 % fall vidtogs åtgärder från vårdgivarens sida. Slutsats: I 41 av 75 ärenden kontaktades inte berörd verksamhet för yttrande. Detta då Patientnämnden ej kunde gå vidare med ärendet eftersom skriftliga synpunkter uteblev från anmälande part. Anledningen till detta kan vara värd att studera vidare. Kanske behöver Patientnämnden utveckla ett alternativt anmälningssystem för att underlätta processen för att inte tappa denna grupp som kan behöva mer stöd för att fullfölja sin anmälan. Då även dessa synpunkter är viktiga för fortsatt arbete med kvalitetssäkring och en öka patientsäkerheten inom slutenvården. / Background: Adverse events are a common problem in inpatient care. An adverse event is an injury that could have been avoided. In Sweden every tenth patient are affected every year of injuries form health care which results in big costs both at an individual and a society level. Every county has a Patient Advisory Board whose purpose is to receive patients and relatives' opinions and complaints of the health care and to communicate these to the concerned care unit. Objective: The study examined reported adverse events to the Patient Advisory Board in the fall of 2014 in a county in central Sweden and the measures that were taken from the caregiver's side after being contacted by the Patient Advisory Board. Method: An empirical study using quantitative design, data were obtained from closed cases of this board. Results: 34.2 % of the studied cases concerned nursing injuries. Most commonly the case involved a woman (69 %), and in 71 % of reviewed cases the patients themselves contacted the Patient Advisory Board. Delayed and/or improper treatment and/or diagnosis were the most commonly reported adverse events in this study. In 34 cases, measures were taken from a health care provider. Conclusion: In 41 of the 75 cases the caregiver was not contacted because the Patients Advisory Board could not proceed since written comments regarding the case was not obtained from notifying party. In the future further studies may be needed to find strategies for helping those who have trouble reporting discontent in healthcare.