Bakgrund: Patientnämnden är en förtroendenämnd dit patienter och anhöriga kan vända sig för att lämna synpunkter och klagomål på den vård de mottagit. Patientnämnden arbetar bland annat med att sammanställa de inkomna ärendena och återkopplar tillbaka till hälso- och sjukvården för att främja patientsäkerheten. Hur patienter och anhöriga använder sig av Patientnämnden för att rapportera vårdskador är ett relativt outforskat område i dagens läge. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ärenden som inkommit till Patientnämnden i ett landsting i Mellansverige under 2015 för att identifiera, analysera och beskriva andelen somatiska vårdskador som anmäls av patienter och anhöriga. Metod: Studien är en empirisk studie där data från redan befintliga ärenden granskats och studien har en kvantitativ, beskrivande design. Huvudresultat: 86 av 395 studerade ärenden handlade om somatisk vårdskada, av dessa var 59 allvarliga somatiska vårdskador. Det var fler kvinnor än män som anmält somatiska vårdskador, både vad gäller allvarliga och lätta somatiska vårdskador. Den vanligaste orsaken till vårdskada var kirurgirelaterade komplikationer. Slutsats: Endast en liten del av de inkomna ärendena handlade om somatiska vårdskador, och då oftast om allvarliga vårdskador. Det behövs mer information och vägledning från vårdpersonal till patient för att fånga upp och synliggöra både lätta och allvarliga vårdskador. Det behövs även mer forskning om varför kvinnor anmäler vårdskada i större utsträckning än män. / Background: The patients' advisory committee is an independent committee to which patients and relatives can file complaints and comments about their recieved care. The patients' advisory committee works with patient safety through reconnecting the patients' cases to their caregiver. Research regarding the patient useage of the Patients' advisory committee for reporting care injuries is currently quite uncharted. Study aim: The aim of the study was to investigate cases recieved at the Patients' advisory committee in a county in Sweden during 2015 to identify and describe the somatic care injuries reported by patients and relatives. Method:  This study examines existing cases from the Patients' advisory committee and uses a quantitative, descriptive design. Main results: 86 out of 395 cases regarded somatic care injuries, of which 59 were severe care injuries. Women reported both severe and non severe care injuries more often than men. The most often occuring resason for a care injury was surgery-related complications. Conclusion: Only a small fraction of the total amount of cases regarded somatic care injuries. Severe care injuries appeared more often than non severe care injuries. More guidance and information to the patients and relatives is required from the caregivers to enlighten the occurance of care injuries. More research is needed regarding why women report care injuries more often than men.

Trycksår definieras av sår som uppstår när huden belastas med ett ihållande tryck som förhindrar att syre och näringsämnen når cellerna. Det är ett vanligt förekommande problem som drabbar patienter med begränsad rörlighet på grund av sjukdom och/eller behandling. Sjuksköterskors roll i det förebyggande arbetet av trycksår är att kontinuerligt bedöma risker och vidta åtgärder, för detta krävs kunskap och en positiv inställning. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskors kunskap och inställning till förebyggande av trycksår. En litteraturöversikt utfördes enligt Fribergs metod, elva kvantitativa vetenskapliga artiklar valdes då författarna bedömde att dessa besvarar studiens syfte. Dessa artiklar analyserades, jämfördes och kategoriserades i olika rubriker och underrubriker som presenteras i resultatet. Databaserna Nurse & Allied Health Database och Cinahl Complete användes. I resultatet identifierades två olika huvudrubriker: Kunskap och Inställningar till förebyggande av trycksår, under dessa rubriker finns också underrubriker. I resultatet framkom varierande kunskapsnivåer och inställningar till förebyggande av trycksår. För att begränsa trycksårs utveckling krävs det kunniga och positivt inställda sjuksköterskor, de är en viktig del av ett tvärprofessionellt team som arbetar mot samma mål: lindra patientens lidande, säkerställa en patientsäker vård och minska kostnader för hälso- och sjukvården. / Pressure ulcers are defined as ulcers that occur when the skin is loaded with a sustained pressure that prevents oxygen and nutrients from reaching the cells. It is a common problem that affects patients with limited mobility due to illness and/or treatment. The role of nurses in the preventive work of pressure ulcers is to continuously assess risks and take measures, for this, knowledge and a positive attitude is required. The purpose of this paper is to shed light on nurses' knowledge and attitudes to the prevention of pressure ulcers. A literature review was performed according to Friberg's method, eleven quantitative scientific articles were chosen when the authors of this paper judged that these answered the purpose of the study. These articles were analyzed, compared and categorized into different headings and sub-headings presented in the results. The databases PubMed, Nurse & Allied Health Database and Cinahl Complete were used. The results identified two different main headings: Knowledge and Attitude towards prevention of pressure ulcers, under these headings also received subheadings. The studies showed varied knowledge levels and attitude towards pressure ulcer and pressure ulcer prevention. To limit the development of pressure ulcers requires knowledgeable and positive nurses, they are an important part of an interprofessional team that works together towards the same goal: alleviate the patient’s suffering, ensure safe patientcare and reduce costs of health care.

Bakgrund: En stor del av vårdskadorna i Sverige beror på undvikbara händelser i samband med kirurgiska ingrepp och årligen anmäls hundratals lex Maria anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg för utredning. Riskerna i den intraoperativ vården är väl kända, men kunskapen om avvikelserna som faktiskt inträffat är liten. Syfte: Studiens syfte var att beskriva inrapporterade allvarliga avvikelser som uppstått under intraoperativ vård och lett till lex Maria anmälningar. Metod: En kvantitativ innehållsanalys av 173 lex Maria anmälningar som skett under intraoperativ vård. Pearson’s korrelationsanalys utfördes för att studera statistiska samband mellan variabler. Resultat: Vid analys av lex Maria anmälningarna framkom 11 kategorier som beskriver vilken typ av händelse som lett till allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada. De 11 kategorierna är; Operation utförd på fel sätt 17,71 %, oavsiktlig vävnadsskada 15,43 %, fel läkemedelshantering 12,57 %, kvarglömt material 11,43 %, felhantering av medicintekniska produkter 9,14 %, operation av fel område 6,86 %, felpositionering 6,29 %, förväxlad anatomi 5,71 %, brist i patientövervakning 5,14 %, kommunikationsbrister 5,14 % och fel på medicinteknisk produkt 4,57 %. Det framkom att stor del av patienterna behövt genomgå ytterligare ingrepp, fått en skadad kroppsfunktion och fått ett ökat vårdbehov, till följd av händelsen. Slutsats: Det förekommer flera risker som hotar patientsäkerheten under den intraoperativa vården och dessvärre var det en stor del av anmälningarna där patienter drabbats av allvarliga vårdskador. Resultatet kan bidra till medvetenhet om de omständighet som leder till en kirurgisk vårdskada. / Background: A large part of the healthcare injuries in Sweden are due to adverse events in surgical settings, and hundreds of adverse events (lex Maria) are reported annually to the Swedish healthcare authority for investigation. The risks in intraoperative care are well known, but knowledge of the adverse events that actually occurred is small. Aim: The aim of the study was to describe reported serious adverse events that occurred during intraoperative care and led to lex Maria reports. Method: A quantitative content analysis of 173 lex Maria reports that took place during intraoperative care. Pearson’s correlation analysis was performed to study statistic correlation between variables. Results: In the analysis of the lex Maria reports, 11 categories emerged that describe the type of event that led to serious care injury or risk of serious care injury. The 11 categories are; Surgery performed incorrectly 17,71 %, unintentional tissue damage 15,43 %, incorrect drug management 12,57 %, retained foreign objects 11,43 %, incorrect management of medical devices 9,14 %, wrong site surgery 6,86 %, incorrect positioning 6,29 %, mixed up anatomy 5,71 %, lack of patient monitoring 5,14 %, communication deficiencies 5,14 % and errors in medical device 4,57 %. It was also found that a large proportion of patients needed further surgical intervention, received an impaired bodily function and had an increased need of care as a result of the events. Conclusion: There are several risks that threaten patient safety during intraoperative care and unfortunately a large proportion of patients suffered health care injuries. The result can contribute to awareness of the circumstances that lead to a surgical care injury.

Operationssjuksköterskan utför en mängd åtgärder för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta, och alla övriga åtgärder som vidtas i vårdkedjan, fortsätter patienter att drabbas av vårdskador och så mycket som 10 procent av de patienter som genomgår en operation beräknas drabbas. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och innefattar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Vårdskador medför ett stort lidande för patienten samt höga kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. / Operationssjuksköterskor utför en mängd olika uppgifter för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta fortsätter patienterna att lida skada av vården och hela 10 procent av alla patienter som opereras beräknas vara drabbade. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och inkluderar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Sjukvårdsskador leder till stort lidande för patienten och höga kostnader för sjukvården och samhället.