I samband med operation exponeras patientens kropp för att kunna genomföra ett ingrepp och det är operationssjuksköterskans uppgift att bevara patientens kroppsliga integritet. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för detta och kan vara en svår utmaning för operationssjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet. Kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod valdes för att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter inom området. Urvalet bestod av nio operationssjuksköterskor fördelade på fyra sjukhus inom tre län. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju subkategorier under en och samma kategori. Operationssjuksköterskorna beskrev begreppet integritet som en människas personliga sfär och att varje enskild patients integritet bevaras genom individanpassad vård. Skydda patientens kroppsliga integritet kan göras genom att skyla kroppen och undvika obehöriga blickar, men samtidigt finns faktorer som försvårar bevarandet av patientens kroppsliga integritet. En kombination av professionalism och empati menar operationssjuksköterskorna leder dem till att bevara patientens kroppsliga integritet där patientrelationen är viktig men av olika skäl kan utebli. Slutsatsen av resultatet är att patientrelationen är viktig för att kunna inhämta den information operationssjuksköterskan behöver för att kunna bevara patientens kroppsliga integritet. / During a surgery the patient’s body is exposed in order to carry out the surgery and it is the operating room nurse’s main task to care for and to protect the patient’s bodily integrity. However, at this time there are no clear guidelines on how to treat this subject and it can be a difficult challenge for the nurses. The purpose of this study was to describe the operating room nurses experiences of how they best protect the patient's bodily integrity. A qualitative approach with interviews and data collection methods was chosen to describe the operating room nurses' experiences in the field. The sample consisted of nine surgical nurses, spread across four hospitals in three counties. The data was analyzed according to a qualitative content analysis and resulted into seven sub-categories under the same category. Operating room nurses described the concept of integrity as a human's personal space, and that each patient’s integrity is maintained through individualized care. Protecting the patient’s bodily integrity can be done by covering the body and preventing unauthorized eyes but there are factors that can for different reasons make this difficult. The operating room nurses think that a combination of professionalism and empathy leads them to maintain the patient's bodily integrity where patient relationship is important, but for various reasons may be compromised. The conclusions from the result is that the patient relationship is important in order to obtain the information that the operating room nurse needs to be able to protect the patient's bodily integrity.

Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för en god och patientsäker perioperativ omvårdnad. Preoperativ personcentrerad information är en förutsättning för att kunna tillgodose patientens unika behov och främja kontinuitet i vården. Patientens individuella riskfaktorer är väsentligt för operationssjuksköterskan att känna till för att kunna förebygga vårdskador och genomföra en patientsäker perioperativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att inhämta information för att skapa patientkännedom i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ studiedesign med en induktiv ansats tillämpades. Tio operationssjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sin helhet. Innehållsanalys valdes som metod för dataanalys. Resultat: Två generiska kategorier framkom: Ta del av skriftlig information om patienten och Det preoperativa mötet med patienten. Dessa bildar tillsammans den övergripande huvudkategorin Förutsättning för personcentrerad och patientsäker perioperativ vård. Till den generiska kategorin Ta del av skriftlig information om patienten hör subkategorierna Att inhämta grundläggande kunskap och Att prioritera och ta vara på möjligheter. Till den generiska kategorin Det preoperativa mötet med patienten hör subkategorierna Att träffa och tala med patienten och Att skapa förutsättningar för samtal. Konklusion: Resultatet bidrar med fördjupade kunskaper kring vad som är väsentligt att veta om patienten i den perioperativa vården och varför det är viktig information, utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. Både skriftlig information och ett preoperativt möte med patienten behövs för att skapa förutsättning för personcentrerad och patientsäker perioperativ vård. Resultatet tyder på att det behövs ett förändrat arbetssätt för att möjliggöra skapandet av god kännedom om varje enskild patient och på så sätt öka patientsäkerheten. / Introduction: The operating room nurse is responsible for a good and safe perioperative care. Preoperative person-centered information is a prerequisite to meet the patient´s unique needs and promote continuity of care. The patient´s individual risk factors are essential for the operating room nurse to know in order to prevent hospital acquired injuries and to accomplish safe perioperative care. Aim: The aim was to describe operating room nurses´ experiences of obtaining information to create knowledge of the patient in perioperative care. Method: A qualitative study with an inductive approach was conducted. Ten operating room nurses at a hospital in Sweden were interviewed. The interviews were recorded and transcribed. Content analysis was chosen as the method of data analysis. Result: Two generic categories emerged: Read written information about the patient and The preoperative meeting with the patient. These generic categories together form the main category Prerequisite for person-centered and safe perioperative care. The generic category Read written information about the patient includes the subcategories To acquire basic knowledge and To prioritize and to seize opportunities. The generic category The preoperative meeting with the patient includes the subcategories To meet and talk with the patient and To create conditions for conversation. Conclusion: The findings contribute to a deeper knowledge of what is essential to know about the patient in perioperative care and why this is important information, from the operating room nurse´s perspective. Both written information and a preoperative meeting with the patient are required to create prerequisite for person-centered and safe perioperative care. The results indicate a need of change in the way of working to enable good knowledge of each patient, and thereby increase patient safety in perioperative care.

Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska är idag den äldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir främst en dold yrkesroll på grund av att det utövas bakom stängda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling användes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor från två sjukhus i Sverige under våren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I textanalysen identifierades tolv subkategorier och fyra kategorier; rollen som omvårdnadsansvarig, upplevelsen av vad som gör operationssjuksköterskan trygg i sin yrkesroll, betydelsen av att vara medarbetare i arbetet på operationssalen och synen på den egna professionen. Operationssjuksköterskorna beskrev sitt arbete som patientfokuserat och möjligheten att hjälpa medförde känslan av att göra skillnad. Erfarenhet och uppskattning gav ett självförtroende som resulterade i att operationssjuksköterskorna blev trygga i sin yrkesroll. Operationssjuksköterskorna beskrev kommunikation på salen som essentiellt för ett fungerande samarbete och menade att de anpassade sig efter sina medarbetare. Operationssjuksköterskorna upplevde sin yrkesroll både som osynlig och utvecklande. Citat från informanterna presenterades i texten för att tydliggöra resultatet.  Slutsats Studien visade att operationssjuksköterskorna har en central roll för omvårdnaden på operationsavdelningen och för patienten. Operationssjuksköterskans närvaro och kompetens vid operationer var oersättlig men ständigt beroende av teamet omkring sig. / Background The profession of operating room nurse is now the oldest nursing specialty, but remains primarily a hidden profession because it is exercised behind closed doors. The professional role were described as complex and revolved around the patient, cooperation and the technical equipment. Patricia Benners theories on the nurses’ professional development were used as a theoretical basis in the study. Aim The study aimed to elucidate how the operating room nurse perceives the professional role. Method The study was conducted with a qualitative approach and ten semi-structured interviews were carried out with operating room nurses from two hospitals in Sweden in spring 2011. All interviews were recorded and transcribed verbatim. To analyze the collected data content analysis with an inductive approach was used. Result In the text analysis twelve subcategories and four categories were identified: the role as being responsible of nursing, the experience of what makes the operating room nurse safe in the professional role, the meaning of being a co-worker during the work on the operating room and the view on the own profession Quotes from the informants were presented in the text to clarify the result. Conclusion The study showed that the operating room nurse has a central role for nursing in the surgical ward and the patient. The operating room nurse presence and expertise in operations was irreplaceable, but always dependent of the team around him/her.

Introduktion: Den perioperativa omvårdnaden där operationssjuksköterskan ingår innefattar faserna före, under och efter operation och kan ses som ett arbetssätt. Perioperativ omvårdnad har utarbetats under 1990-talet. Arbetssättet har inte efterlevts i någon stor grad trots positiva effekter för patienter och personal. Operationssjuksköterskans arbete är fortfarande övervägande traditionellt, med fokus på tiden då patienten är sövd och opereras. Vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om den perioperativa omvårdnaden har betydelse för hur arbetet bedrivs på operationsavdelningar. Syfte: Att beskriva vårdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnadsarbete samt om införandet av perioperativ omvårdnad. Metod:Datainsamling skedde genom öppna intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fyra sektionsledare inom operationssjukvården på två länssjukhus och två universitetssjukhus i Sverige. Insamlad data har analyserats kvalitativt med manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Perioperativ omvårdnad som arbetssätt hade enligt vårdenhetschefer och sektionsledare inom operationssjukvård ett värde genom att förnya operationssjuksköterskans arbetssätt vilket anses förbättra patientens omvårdnad. För att införa perioperativ omvårdnad krävdes att olika behov tillgodoses, som tydliggörande av patientnyttan, stöd som skapar rätt förutsättningar, samt att det behövs motivation hos operationssjuksköterskor. Slutsats: Perioperativt omvårdnadsarbete är, trots dess värde, inte möjligt att genomföra utan långtgående förändringar i synsätt och organisation. / Introduction: Perioperative care in which the operating room nurse takes part includes the phases before, during and after operation and can be seen as a way of working in parallel with the care process. This approach has however not been applied to any great extent in pratice despite several studies having shown the positive effects for both patients and staff. The common view of the operating room nurse’s role is still a traditional one with the focus on the time when the patient is anaesthetized and during the actual surgery. Unit managers and section leaders perceptions of perioperative care are important since it affects how the approach is applied in practice. Aim: To describe the unit managers and section leaders perceptions of the operating nurse’s perioperative care work together with how the process is applied in practice. Method: Data were collected by semi-structured interviews with four unit managers and four section leaders within the operating room unit of two provincial hospitals and two university hospitals in Sweden. Data have been analysed with a qualitative content analysis. Main results: Perioperative care as an approach has, according to the unit managers and section leaders in the operating room unit, a value as it revitalises the operating room nurse’s method of working which in turn is thought to improve patient care. It is maintained that in order to introduce perioperative care certain requirements need to be fulfilled, such as clarification of the benefit to patients, support in order to create the right conditions, as well as the need for motivated operating room nurses. Conclusion: Perioperative nursing care is, despite its value, not possible to implement without farreaching changes to how operating room nursing is approached as well as organisational changes.

Introduktion: Omvårdnad är operationssjuksköterskans huvudområde. Operationssjuksköterskan ska förebygga skador och komplikationer som kan uppstå vid en operation. En sådan komplikation kan vara kompartmentsyndrom. Kompartmentsyndrom är en ovanlig komplikation men kan leda till allvarliga skador. Det är därför viktigt att operationssjuksköterskan beaktar det i sitt arbete. Syfte: Detta arbete syftar till att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med att förebygga kompartmentsyndrom i den perioperativa omvårdnaden. Metod: En kvalitativ ansats tillämpades och data samlades in via intervjuer. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I arbetet deltog 11 operationssjuksköterskor, tio kvinnor och en man, som arbetade på fyra olika operationsavdelningar vid två olika sjukhus. Resultat: I den kvalitativa innehållsanalysen av texten framkom två kategorier, Att arbeta förebyggande samt Att handla på osäker grund. I den förstnämnda kategorin beskrevs hur operationssjuksköterskorna genomförde en individuell riskbedömning, var noggranna i positioneringen och utförde lägesändring samt massage av patientens ben för att förebygga kompartmentsyndrom. I den andra kategorin, Att handla på osäker grund, beskrevs en osäkerhet i den perioperativa omvårdnaden kring kompartmentsyndrom. Det belystes en osäkerhet runt ämnet, omvårdnadsinterventionerna ifrågasattes och en brist på vetenskaplig evidens framkom. Konklusion: Det fanns brister i riktlinjer och rutiner gällande omvårdnad kring kompartmentsyndrom. Det fanns även en brist i att implementera ny kunskap i operationssjuksköterskans omvårdnad för att kunna arbeta evidensbaserat. / Introduction: Nursing is the main area for the operating room (OR) nurse. The OR nurse will prevent injuries and complications that can occur during surgery. One such complication can be compartment syndrome. Compartment syndrome is a rare complication but can lead to serious injuries. It is therefore important that the OR nurse take this in consideration in their work. Aim: This essay aims to highlight the OR nurse's experiences of working with the prevention of compartment syndrome in the perioperative nursing. Method: A qualitative approach was applied and the data were collected through interviews. Collected data were analyzed by qualitative content analysis. The essay enrolled 11 OR nurses, ten women and one man, who worked in four different surgical wards at two different hospitals. Result: After a qualitative content analysis of the data were conducted two categories emerged, Preventive work and To act on uncertain foundations. The first category described how the OR nurse undertook an individual risk assessment, was accurate in positioning and performed a change in position and massage of the patient’s leg to prevent compartment syndrome. The second category, To act on uncertain foundations, described an uncertainty in the perioperative care regarding compartment syndrome. It highlighted an uncertainty around the topic, nursing interventions were questioned and a lack of scientific evidence emerged. Conclusion: There were a lack of guidelines and recommendations regarding care about compartment syndrome. There was also a lack of implementing new knowledge in nursing to provide an evidence-based practice.

Introduktion:  Operationssjuksköterskors  arbete  är  svårdefinierat  och  komplext  där  huvudansvaret  ligger  på patientens perioperativa omvårdnad, medicintekniska produkter och instrumentvård. Operationssjuksköterskor är skyldiga att utföra patientsäker vård i samråd med patienten. Preoperativa samtal kan vara ett redskap för att inhämta patientcentrerad information. Syfte: Att beskriva hur operationssjuksköterskor inhämtar information om patienten avseende säker vård samt undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av den perioperativa dialogen. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio operationssjuksköterskor från tre sjukhus. Intervjuerna transkriberades och texterna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: ”Olika sätt att erhålla information”, ”Olika sätt att arbeta patientsäkert”, ”Möjligheter och hinder att genom den perioperativa dialogen erhålla information”. Operationssjuksköterskorna prioriterade inte samtal med patienten för att inhämta information. Tidsbrist, vårdorganisation och operationssjuksköterskornas attityder ansågs vara hinder för patientsamtal. De använde sig istället av operationsanmälan, journal och andrahandsinformation från kollegor. Operationssjuksköterskorna ansåg vården vara patientsäker även utan preoperativa samtal. Konklusion: Studien visar att operationssjuksköterskorna anser sig kunna utföra patientsäker vård och kan inhämta den information de behöver om sin patient utan att ha kommunicerat med patienten. Operationssjuksköterskorna har ett ansvar att hävda sin roll som patientens advokat för att kunna utföra en individanpassad vård. För att operationssjuksköterskan ska kunna utöva en mer patientcentrerad vård behövs kanske en förändring av operationssjuksköterskornas attityder och om så ska ske är det viktigt med ett organisatoriskt erkännande av hela deras arbetsfält.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ansvar för patientsäkerheten och aseptiken på operationssalen. Långa operationsköer och brist på operationssjuksköterskor gör att behovet av operationssjuksköterskor och handledare är stort. Det ställs stora krav på operationssjuksköterskan som handledare att tillgodose studenternas, operationsavdelningens och framförallt patienternas behov i den perioperativa vården. Syfte: Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter och nyutexaminerade operationssjuksköterskor in i det nya yrket. Metod: Kvalitativ studie där datainsamling och analys skedde via frågeformulär med grund i Critical incident technique. Deltagarnas erfarenheter och upplevelser analyserades. Resultat: Resultatet redovisas i form av huvudområdet; Tillit, tre kategorier; Skapa förutsättningar för handledning, Relationen samt Personlig utveckling med tillhörande subkategorier. Varje kategori presenteras i löpande text med ett antal belysande citat. Operationssjuksköterskan beskriver både positiva och negativa erfarenheter av handledning som innefattar tid, kommunikation, motivation och utveckling. Handledarutbildning och stöd från ledningen var några faktorer som påverkade handledningen. Slutsats: Att vara handledare är komplext, utmanande och givande. Med rätt förutsättningar blir handledning positivt för både handledare och student och bidrar till en kvalitativ och säker operationssjukvård. / Background: The operating room nurse is responsible for patient safety and aseptics in the operating room. The long wait for an operation and lack of operating room nurses creates a great need for operating room nurses and their preceptors. It’s demanding for mentors to fulfill the needs of student nurses, the operating department and foremost patient needs in perioperative care. Aim: The aim of this study was to describe operating room nurses’ experiences from mentoring operating room student nurses and newly qualified operating room nurses on their path into a new profession. Method: A qualitative study in which collection of data and analysis was carried out through a questionnaire taken shape from Critical incident technique. The result is shown in the form of a main theme and three categories with attached subcategories. Each category contains analyzing text with a series of quotes. Result: Operating room nurses describing both positive and negative experiences from mentoring including time, communication, motivation and development. Conclusion: Acting as a mentor is complex, challenging and rewarding. Under the right circumstances mentoring has a positive impact on both mentor and student and contributes to safe and high quality surgical care.

BAKGRUND: Varje år drabbas mellan 93 000 och 110 000 patienter av vårdskador. Dessa vårdskador bidrar till patientlidande. Som en del av god omvårdnad har operationssjuksköterskan ansvar att skydda patienten. Den legitimerade operationssjuksköterskan ska enligt kärnkompetensen teamarbete ansvara och samverka för patienten med andra kompetensgrupper. När teamet brister i samarbete och i kommunikation påverkas patientsäkerheten negativt.SYFTE: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med teammedlemmar i operationssalen.METOD: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i PubMed, Cinahl och Idunn. 22 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes.RESULTAT: Två teman framkom i resultatet. Aspekter som främjar kommunikation med subteman: ömsesidig respekt, kunskapsöverföring i teamet, teamkännedom och samarbete. Aspekter som hindrar kommunikation med subteman: hierarki och olämpligt beteende, tidsbrist och stress och distraktioner i operationsmiljö. SLUTSATS: Operationssjuksköterskor kan komma att behöva få ökad förståelse av främjande och hindrande aspekter kring kommunikation. Då ömsesidig respekt och teamkännedom för varandra kan öka möjligheten till effektivt samarbete och god kommunikation. Operationssjuksköterskor kan vid förståelse för de hindrande aspekterna sträva efter att skapa bättre förutsättningar för en välfungerande kommunikation i teamet på individ och organisationsnivå. / BACKGROUND: Each year, between 93,000 and 110,000 patients suffer from health care injuries. These medical injuries contribute to patient suffering. The patient is exposed to a vulnerable situation in the operating room. As part of good nursing, an operating room  (OR) nurse has the responsibility to protect the patient. According to the core competency of teamwork, the licensed surgical nurse must be responsible for the patient and collaborate with other skill groups. When the team lacks cooperation and communication, patient safety is negatively affected. PURPOSE: To describe operating room nurses experience of communication with team members in the operating room .METHOD: A systematic litterature study with a qualitative design was carried out. Articles were searched in the databases PubMed, Cinahl and Idunn. 22 articles were analyzed according to Evans (2002) describing synthesis. RESULTS: Two themes emerged in the results. Aspects that promote communication with subthemes: mutual respect, knowledge transfer in the team, team knowledge and cooperation. Aspects that obstacles communication with subthemes: hierarchy and inappropriate behavior, lack of time and stress and distractions in the operating room.CONCLUSION: Operating room nurses may need to gain an increased understanding of promoting and hindering aspects of communication. Since mutual respect and team knowledge of each other within can increase the possibilty of effective cooperation and good communication. When operating room nurses understand the hindering aspects, they can strive to create better conditions for well-functioning communication in the team at individual and organizational level.

Bakgrund: En operationsavdelning är högteknologisk och arbetet i en operationssal är komplext. Nära samarbete i interprofessionella team är avgörande för att genomföra en operation. Operationssjuksköterskor har en central roll i den perioperativa omvårdnaden. I teamarbete är kommunikation avgörande för att upprätthålla patientsäkerheten och arbetsmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom teamet i operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visade att ledarskap och teamarbete var avgörande för kommunikationens effektivitet. Det kräver respekt och hänsyn till olika yrkesroller. Utmanande faktorer som framkom inom teamarbetet var hierarki och brist på respekt. Stöd från kollegor och kommunikationsutbildningar ansågs viktiga. Checklista för säker kirurgi ansågs vara ett värdefullt verktyg för att underlätta kommunikationen och främja patientsäkerhet. Slutsats: Kommunikation och teamarbete är nyckelfaktorer för patientsäkerheten inom operationssjukvården. Ett positivt arbetsklimat och öppen kommunikation främjar ett effektivt teamarbete och minskar risken för misstag. Respektfullt ledarskap, konstruktiv feedback och tydlig kommunikation inom teamet är avgörande för en god arbetsmiljö. Genom utbildningar kan kommunikationen och teamarbetet förbättras. En trygg atmosfär och starkt ledarskap är avgörande för att säkerställa patientsäkerheten, medan goda relationer och kontinuitet inom teamet främjar tillit och effektivt samarbete. / Background: An operating department is highly technological, and work in the operating room is complex. Close collaboration in interprofessional teams is crucial for conducting an operation. Operating room nurses play a central role in perioperative care. Communication is crucial for maintaining patient safety and a good working environment. Aim: The purpose of this study was to investigate operating room nurses' experiences of communication within the operating room team. Methods: A systematic literature review with a qualitative and inductive approach was used to address the purpose.Results: The results indicated that leadership and teamwork were crucial for the effectiveness of communication, requiring respect and consideration for different professional roles. Challenging factors within teamwork included hierarchy and lack of respect. Support from colleagues and communication training were seen as important. The surgical safety checklist was considered a valuable tool for facilitating communication and promoting patient safety. Conclusions: Communication and teamwork are key factors for patient safety in the operating room. A positive work environment and open communication cultivate efficient teamwork and reduce the risk of errors. Respectful leadership, constructive feedback, and clear communication within the team are crucial for a good working environment. Teamwork and communication can be enhanced through team-building exercises. A safe atmosphere and strong leadership are essential for ensuring patient safety, while good relationships and continuity within the team promote trust and effective collaboration.

<p>En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: <em>Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation </em>och<em> Etiska aspekter vid donation</em>. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation. En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: <em>Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation </em>och<em> Etiska aspekter vid donation</em>. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation.</p>