Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk miljö där studenter till specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård ska utveckla de kliniska färdigheter som krävs för att hantera komplexa situationer. På avancerad nivå ska studenter utveckla det kritiska tänkandet något som ställer högre krav på handledarens akademiska kompetens. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handledning, under den verksamhetsförlagda utbildningen till specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård, utifrån studenternas perspektiv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskestudenter (n=11) analyserade med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studenterna uppfattade handledning som en pågående process där målet var att hitta sin nya roll som specialistsjuksköterska i anestesisjukvård. Denna process omfattade: Operationssalen som lärmiljö, kommunicera för att planera och utvärdera, utveckla praktiska färdigheter samt antal handledare och deras egenskaper. Slutsats: Hela teamet på operationssalen hade betydelse för studentens socialisering in i den nya rollen. Kontinuitet bland handledare var betydelsefullt för att studenterna skulle kunna bli självständiga. Tillgång till två handledare ansågs optimalt utifrån studenternas perspektiv. Handledning inom anestesisjukvård gav goda förutsättningar att hitta lärtillfällen anpassade utifrån studentens behov och nivå. Reflektion var en vanligt förekommande handledningsstrategi som utvecklade studenternas kritiska tänkande. / Background: The operating room is a high-tech environment where nurse anesthetist students should develop the clinical skills required to handle complex situations. At the advanced level, the student ought to develop critical thinking, something that places higher demands on the preceptor's competence. Aim: The aim of the study was to investigate preceptorship, during the clinical placement for a nurse anesthetist student, from the students' perspective.   Method: Semi-structured interviews with nurse anesthetist students (n = 11) analyzed with manifest qualitative content analysis.  Results: The results showed that the students perceived supervision as an ongoing process where the goal was to find their new role as a nurse anesthetist. This process includes: The operating room as a learning environment, communicate to plan and evaluate, develop practical skills and number of supervisors and their characteristics. Conclusion: The entire team in the operating room is important for the student's socialization into the new role. Continuity among supervisors is important for the students to become independent, two supervisors are considered optimal from the students' perspective. In anesthesia care, there are good conditions for finding learning opportunities adapted to the student's needs and level. Reflection is a common supervision strategy that develops students' critical thinking.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ansvar för patientsäkerheten och aseptiken på operationssalen. Långa operationsköer och brist på operationssjuksköterskor gör att behovet av operationssjuksköterskor och handledare är stort. Det ställs stora krav på operationssjuksköterskan som handledare att tillgodose studenternas, operationsavdelningens och framförallt patienternas behov i den perioperativa vården. Syfte: Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter och nyutexaminerade operationssjuksköterskor in i det nya yrket. Metod: Kvalitativ studie där datainsamling och analys skedde via frågeformulär med grund i Critical incident technique. Deltagarnas erfarenheter och upplevelser analyserades. Resultat: Resultatet redovisas i form av huvudområdet; Tillit, tre kategorier; Skapa förutsättningar för handledning, Relationen samt Personlig utveckling med tillhörande subkategorier. Varje kategori presenteras i löpande text med ett antal belysande citat. Operationssjuksköterskan beskriver både positiva och negativa erfarenheter av handledning som innefattar tid, kommunikation, motivation och utveckling. Handledarutbildning och stöd från ledningen var några faktorer som påverkade handledningen. Slutsats: Att vara handledare är komplext, utmanande och givande. Med rätt förutsättningar blir handledning positivt för både handledare och student och bidrar till en kvalitativ och säker operationssjukvård. / Background: The operating room nurse is responsible for patient safety and aseptics in the operating room. The long wait for an operation and lack of operating room nurses creates a great need for operating room nurses and their preceptors. It’s demanding for mentors to fulfill the needs of student nurses, the operating department and foremost patient needs in perioperative care. Aim: The aim of this study was to describe operating room nurses’ experiences from mentoring operating room student nurses and newly qualified operating room nurses on their path into a new profession. Method: A qualitative study in which collection of data and analysis was carried out through a questionnaire taken shape from Critical incident technique. The result is shown in the form of a main theme and three categories with attached subcategories. Each category contains analyzing text with a series of quotes. Result: Operating room nurses describing both positive and negative experiences from mentoring including time, communication, motivation and development. Conclusion: Acting as a mentor is complex, challenging and rewarding. Under the right circumstances mentoring has a positive impact on both mentor and student and contributes to safe and high quality surgical care.